ARBETSLÖSHETEN I SVERIGE

Inkluderas alla grupper arbetslösa i statistiken kan man tala om stor arbetslöshet än idag i Sverige                                        

Arbetslösheten har minskat under hela 90-talet. Högsta nivån hade vi 2005 med 17,7%. Den har

sedan sjunkit succesivt och är idag 14,1% enligt "Dagens samhälle", 7,2% enligt SCB.

För ungdomar 15-24 år är arbetslösheten 20,3%. 57% av de arbetslösa är utrikes födda. Var

tredje ung invandrare saknar arbete. Just nu i slutet av maj är 19 500 utan jobb.  

Sverige har den största skillnaden i sysselsättning

mellan inrikes och utrikes födda av alla OECD-länder.

Att vi är sämst i klassen är naturligtvis dåligt ur ett

samhällsekonomiskt perspektiv men framför allt är

det mindre bra från jämställdhetssynpunkt.

Därför vill centern nu försöka sänka trösklarna in på

arbetsmarknaden och öppna för sjukvårdsbiträden och

lärlingar och i samband med detta utveckla Rut-avdragen

och Lov-reformen.

Betonghäckarna inom LO med Karl-Petter Torwaldsson

i spetsen är  naturligtvis medvetna om ungdomsarbets-

lösheten men vägrar ändå medverka. LO har sin orubb-

liga doktrin "Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik". För alla anställda, oavsett

nivån på arbetet, skall det tecknas kollektivavtal, Stefan Löfven önskar sig uppenbarligen snabba resultat, men vågar tydligen inte ta en match mot LO. Han får svälja förtreten och allt nytänkande
och de snabba åtgärderna bromsas effektivt.
Genom att återinföra vårdbiträden, de har ju funnits
tidigare, kan flera snabbt hitta sitt första arbete sam-
tidigt som undersköterskor och sjuksköterskor får
en välkommen avlastning i sitt dagliga jobb.
Att anställa lärlingar är en annan viktig åtgärd man
kan vidta för att  minska arbetslösheten bland ung-
domar. Efter en provanställning i cirka 12 månader
med låg lön kan lärlingen sedan erbjudas en heltids-
anställning inom yrket med full lön enligt kollektivavtalet. Enligt nuvarande regelverk
 kan arbetsgivare som tar emot lärlingar få statsbidrag.
Om vi här ute i Sherwoodskogen har fattat dessa nya initiativ rätt så är tanken att såväl vård-
biträden som lärlingar skall vara knutna till det eftergymnasiala utbildningsprogrammet. De
kan alltså ta sin studentexamen i köket eller på en byggnadsställning.
Vad tycker svenska folket om detta?

Underlag: Sherwoodskogens personalvårdare