Kvällens kråkor församlas i höstens träd.
De driver kring skördade åkrar för vindens byar.
Suset i luften som mörknar följer de med
och seglar i vinglande flykt under tunga skyar.
Regnet faller och stänker i glömda bon,
grenarna vajar och rister sitt drypande vatten.
Och de hemlösa kråkorna ropar i ödslig ton
sin längtan till vänskap och sällskap genom natten.
över taggig skog och tomma, tysta gärden.
De söker förgäves en vacker och varm liten värld
i den stora och mörka och kalla och blåsiga världen.
Underlag: "Varvet kring solen" av Alf Henrikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar