EU OCH FÖRSVARET

Efter Donald Trumps utspel om bristande ekonomisk solidaritet inom Nato och som en följd
av detta USA´s uppoffringar som ledande nation inom Nato, har reaktioner inom EU inte låtit
vänta på sig.
EU kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker
har i dagarna gått ut med en uppmaning till medlems-
länderna inom EU att sträva efter ett förbättrat samar-
bete för försvar av EU i långt högra grad än tidigare.
Han gör det mot bakgrund av ett offensivt Ryssland,
som förutom kriget i Ukraina, i ökande utsträckning
försöker få länderna i Europa och inom Nato att fjärma
sig från varandra.
IS agerande runt om i Europa och det förskräckliga Syrienkriget påverkar också i hög grad
stabilitet och säkerhet i Europa och västvärlden. Det finns anledning, menar Juncker, att vi
européer i högre grad än tidigare tar ett ansvar för vårt eget försvar.
Strävan mot att upprätta ett gemensamt försvar för EU
har varit en del av det europeiska projektet alltsedan
dess början. Men än så länge har inte denna ambition
infriats.
Några exempel på dålig samordning:
- Inom EU håller vi oss med 178 olika vapensystem,
  medan USA bara har 30
- I Europa tillverkar vi fler helikoptrar än regeringarna
  kan tänka sig att köpa
  - I Europa har vi 17 olika stridsvagnsmodeller, medan
  man i USA har en, om vi är rätt underrättade

Bristande samordning inom försvar och säkerhet
kostar oss varje år mellan 25 och 100 miljarder euro.

  EU´s medlemmar skulle kunna vinna enorma summor på att utnyttja militär fordon
gemensamt, på standardisering av ammunitionstyper och gemensam forskning i stället
för separat. EU-kommissionen har därför föreslagit en europeisk försvarsfond. Den
skulle inte ersätta de nationella försvarsbudgetarna , men den skall förhoppningsvis
uppmuntra till samarbete, något som med säkerhet skulle gynna skattebetalarna i hög grad.

EU-fördraget ger en möjlighet till ett varaktigt och
strukturellt samarbete för alla medlemsstater.
Fördraget kompletterar vårt samarbete med Nato,
som är av avgörande betydelse för vår framtid. 22
av våra medlemsländer är medlemmar.

Men vi måste kunna förlita oss på vår egen militära
styrka och gripa chansen och ta ett ansvar för vårt eget försvar.
Tre av fyra européer är positivt inställda till en gemensam säkerhets- och försvarspolitik.
Att känna sig säker och trygg i sitt eget hem är den mest grundläggande universella
rättigheten.

Underlag: Jean-Claude Juncker

Redaktionella kommentarer.
Problemen med ett kraftigt utökat samarbete inom säkerhets- och försvarspolitiken och
i förlängningen ett rent militärt samarbete kräver naturligtvis långgående överväganden
rörande Natos roll och USA´s inflytande över Nato. Brexit  har gjort denna fråga ännu mera
komplicerad och angelägen.
Dessutom bör ju beaktas att Europa har en rustningskapacitet långt utöver vad som krävs
för enbart Europas behov. Till detta kommer rustningsindustrins stora betydelse inom
flera länders industrisektorer.
Att säkerhetspolitiken, skyddet av medborgarna mot våld och terror, måste samordnas
är naturligtvis en självklarhet. Men härvidlag  har man sannolikt kommit långt redan idag.
RB