BARTOLOMEINATTEN 24 AUGUSTI 1572

Bartolomeinatten var en stor massaker på franska protestanter (hugenotter) som ägde
rum i Paris natten till 24 augusti 1572 - aposteln Bartolomaios helgondag - i samband med
bröllopet mellan Henrik av Navarra och Margareta av Valois, syster till
kung Karl IX av Frankrike.

Den utlösande faktorn till massakern var attentetet mot amiral Gaspard de Coligny,
 en protestantisk adelsman som var rådgivare till Karl IX. Attentatet följdes av en
massaker på amiralens anhängare.
Händelserna var kulmen på långvariga politiska
konflikter i Frankrike och en av många brickor i
inbördeskriget.

Blodbadet inleddes vid tretiden på morgonen den 24.
augusti 1572. Kyrkklockorna började plötsligt ringa
och det var signalen till att massakern skulle inledas.
Hertigen av Guise och hans män mördade Coligny
i hans bostad och uppmanade sedan massorna att
döda alla protestanter och att det var kungens order.

Mellan den 24 och 29 augusti utspelade sig fruktans-
värda scener på gatorna i Paris och mördandet av
protestanter spred sig även till landsorten. Så många
som 3000 personer skall ha mist livet i Paris och totalt
räknar man med cirka 10 000 dödade
hugenotter.

Händelsen som fick genomgripande politiska konsekvenser
hälsades som en seger av de katolska länderna och kung
Filip II av Spanien skall ha yttrat "Detta är den största
glädjen i mitt liv". Påven Gregorius XIII anordnade en
tacksägelsegudstjänst och framförde sina gratulationer
till Katarina av Medici. Karl IX däremot drabbades av
svåra samvetskval och lär ha utropat "Vilka onda råd har jag
 följt! O min Gud, förlåt mig".

Underlag Wikipedia och Sherwoodskogens tankesmedja