Att berätta limerickar för sina vänner är tacksamt. De uppskattas som regel, men glöms
sedan bort ganska snabbt. Det innebär att vid nästa tillfälle då man råkas är det ganska
riskfritt att berätta samma limerickar igen. De uppskattas som regel lika mycket då.
På ett sätt kan man säga att limericken har ett evigt liv. Den slits inte ut, utan kan uppstå som fräsch och glädjande igen och igen.
Vi får väl prova och se vad ni tycker om de här. Några är kanske lite småfräcka. Även om ni
glömt det har ni säkert hört flera av dem tidigare.
Mannen från Ardennerna
Det var en urgammal man från Ardennerna
som bjöds på bordell utav vännerna.
Det blev kyssar och smek
"Jag vill bitas", han skrek
"Kan nån springa hem efter tännerna".
Bramante
En musiker - släkt med Bramante-
han smekte sin fru med en vante
fram till kvart över tio
Allegro con brio
och efter halv elva
Andante
Herr Dunder
När en man vid namn Efraim Dunder
kom hem och fann frun ligga under
en eldig monsieur,
han skrek,"Nu ska du dö!",
kved frun: "Ge honom 20 sekunder".
Kalhäll
När en nunna som var från Kalhäll
hört vad gatflickor tjänar per kväll,
sa hon "Kors vad med stålar,
våran abbot han snålar,
vi får bara en karamell!"
New York
Det bor mitt i staden New York en
dam, som är hemskt rädd för storken.
Men hon blev dock gravid,
ty i vårsnuvans tid
nös hon till så hon tappade korken.
La Plata
En märklig ung dam från La Plata
med rumpan kan vissla och prata
hon är särdeles fin
på "God save the Queen"
och Beethovens "Appassionata"
Flen
En ful gammal gubbe i Flen
han hade ett ihåligt ben.
När han gick denne fuling
och spatsera i kuling
så hördes "Nocturne" av Alfvén.
Underlag: Hans Alfredssons limerickbok
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar