DAG HAMMARSKJÖLDS DÖD

Dag Hammarskjölds död vid flygkraschen vid Ndola 1961 omgärdas fortfarande av
frågetecken. I dagarna har FN:s generalförsamling beslutat att utredningen om flyg-
kraschen som tog den svenske FN-chefens liv skall återupptas. Han dog då flygplanet
han färdades i kraschade i dåvarande Nord-Rhodesia, nuvarande Zambia.
Han var på väg i en DC6:a till Ndola, för att
 i egenskap av FN:s generalsekreterare mäkla
fred i Kongokrisen med Katangas själv-
utnämnde president Moise Tshombe.
Den tanzaniske advokaten Mohamed Chande
Othman ledde en haveriutredning efter 
kraschen och kom fram till att haveriet sanno-
likt orsakats av "en attack utifrån". Man hade 
funnit kulhål i plåtar från det havererade flyg-
planet.

När Othman lämnade sin slutrapport slog FN:s
generalsekreterare Antonio Guterres fast att
" han är fast besluten att fortsätta utredningen och göra allt för att finna sanningen",
enligt ett uttalande från Guterres kansli.

En av medförfattarna till dokumentärfilmen "Cold Case Hammarskjöld", journalisten
Andreas Rocksén har forskat i kraschen och hävdar att en belgisk legosoldat på Katanga-
sidan inför honom erkänt att han beordrats skjuta ner Hammarskjölds DC6:a med en
Fouga Magister, ett beväpnat skolflygplan som Katanga förfogade över.  Mannen var
belgare och hette Jan van Rissegkan. Han hade flugit för RAF under världskriget och var
dekorerad. Det har framkommit att han inför sin hustru innan sin död 2007 erkänt att
han hade utfört dådet.

Dagen efter att det havererade flygplanet på-
träffats framkom att ett Fouga Magisterplan
hade setts i anslutning till Hammarskjölds DC6:a.
Detta flygplan hade, enligt tillgängliga loggar,
flugits av Jan van Rissegkan. Denna uppgift 
hade nått den amerikanske ambassadören i 
Nord-Rhodesia. Ett flertal gamla vänner till
Jan van Rissegkan har i efterhand intygat att
han inför flera av dem erkänt att han genom-
fört nedskjutningen av DC6:an. En av dessa var barndomsvännen Pierre Coppens, 
fallskärmsjägare under världskriget.

Starka belgiska och brittiska intressen motsatte sig starkt FN:s och Hammarskjölds
inblandning i Kongokrisen.  För Belgiens del handlade det främst om gruv- och ädel-
stensfyndigheter i Katanga. På brittisk sida var man starka motståndare till den av-
kolonisering som pågick runt om i världen och som stöddes av FN och Hammarskjöld.
Från såväl belgiskt som brittiskt håll hade man sålunda anledning att få honom undan-
röjd.

Att spekulationer fortfarande pågår om haveriorsaken sammanhänger troligen främst 
med att Othmans rapport inte anses uppfylla de grundläggande tekniska och juridiska 
krav som kan förväntas av en haveriutredning.

Den här historien liknar i mångt och mycket efterspelet efter Palmemordet. Hustrun
Lisbeth Palme, som också besköts, pekade lätt ut mördaren. Hon kände  igen mannen
som sköt dem. Hans namn var Christer Pettersson.
Men en teknikalitet i samband med konfrontationen efteråt gjorde hennes vittnesmål 
värdelöst. Och i brist på annan bevisning fortsätter mordutredningen år efter år.

Underlag: SVT och diverse