Det är svårt att tänka sig en småbarnsmamma med en gullig tvååring i knät som en potentiell fifflare. Men föräldrarna hör faktiskt till de största bedragarna mot Försäkringskassan. Det handlar om att många rapporterar in de vabbar de får ersättning för och samtidigt lämnar barnet på förskolan och sedan går till jobbet. En kvinna lyckades få ut 380 000 kronor, trots att hon bara varit hemma en enda dag. En annan lurade till sig 114 000 kronor av skattebetalarnas pengar.
De flesta som åker dit är dock inga storsvindlare, utan vanliga föräldrar som drygar ut hushållsbudgeten, vilket givetvis inte är någon ursäkt. För som Peter Fausö vid Försäkringskassan säger är ordet fusk en förmildrande omskrivning av vad folk håller på med. Bidragsbrott är en kriminell handling, som kan polisanmälas och ge både böter och fängelse. År 2022 krävdes nästan 85 miljoner kronor tillbaka från landets föräldrar.
I framtiden kan det bli ännu mer. I en ny lagrådsremiss föreslår regeringen att arbetsgivare ska bli skyldiga att anmäla när anställda vabbar till Skatteverket, så att Försäkringskassan lättare ska kunna kontrollera uppgifterna.
VAB-utredningen från 2022 uppskattar att andelen felaktiga utbetalningar är cirka 20 procent -
motsvarande 2 miljarder kronor per år. Det finns alltså mycket pengar att tjäna på att skärpa kontrollerna. Samma sak gäller om man backar till tiden före pandemin. Antalet vabdagar är
nämligen betydligt fler nu än 2019, och det beror sannolikt inte på att antalet regelrätta bedrägerier har ökat, utan att synen på vad som är ett sjukdomstillstånd har förändrats, så att barnen är hemma för småsaker.
Först när sjukdomsribban har höjts och brottsligheten motats tillbaka kommer vabbutbetalningarna att landa på en rimlig nivå.
Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar