Läckö slott vid Vänern, två mil norr om Lidköping, är ett av våra vackraste slott, dock ganska okänt för den stora allmänheten. På vägvisarna står det Läckö, men det kunde lika gärna ha stått Siikajoki. För så skulle slottet heta enligt ett regeringsbeslut 1810. Orten Siikajoki ligger i Österbotten i Finland. Under det katastrofala svensk-ryska kriget 1808-1809 var slaget vid Siikajoki en av de få svenska framgångarna. Fältherren hette Carl Johan Adlercreutz. Som belöning fick han Läckö kungsgård och slott som förläning under 50 år. Slottet döptes om till Siikajoki för att ingen skulle glömma bort den svenska segern. Nylands infanteriregemente från Österbotten utmärkte sig särskilt under striden. Några år efter segern instiftades Siikajoki-korset som får bäras av nyutbildade rekryter vid Nylands infanteriregemente än i dag. Slaget vid Siikajoki är omnämnt i Runebergs Fänrik Ståls sägner.
Siikajoki-korset
Dessvärre avled Adlercreutz bara fem år senare, men hans bror tog över slott och ägor som låg i Adlercreutz händer fram till 1845. Slaget vid Siikajoki var då sedan länge bortglömt av den svenska allmänheten. Adlercreutz upphöjdes till greve, familjen lever än med förgreningar både i Sverige och Finland.
På vägskylten till Läckö kunde det lika gärna stå Moskva. Det blev aldrig så, men en av slottets ägare kom att heta Jacob De la Gardie, mannen som vid 26 års ålder lyckades inta Moskva i spetsen för svenska och finska soldater. Han tvingades retirera ganska snart därefter, men då hade han gjort något som varken Karl XII eller Hitler lyckades med, att tåga ända in i Kreml i Moskva. Han blev rikligt belönad bl a med Läckö slott där han installerade sig.
Hans son Magnus Gabriel De la Gardie blev en av den svenska stormaktstidens mest lysande gestalter, gift med Karl X Gustavs syster Maria Eufrosyne, ägare av ett femtiotal slott, herrgårdar och gods i Sverige, Finland, Baltikum och Tyskland. Läckö var hans ögonsten. Trots sin släktskap med kungahuset och all sin makt och rikedom kom han inte undan Karl XI:s stora reduktion. Reduktionerna innebar att staten tog tillbaka egendom som tidigare skänks åt särskilt förtjänta. Ett flertal reduktioner genomfördes från 1200- till 1600-talet. Läckö slott var en av de egendomar Magnus Gabriel fick behålla. Gammal och bitter satt han där, oftast i slottskyrkan, där man spelade och sjöng hans psalmer, en av dem finns kvar i den svenska psalmboken som nummer 558 "O Jesus, när mitt liv släcks ut". Där finns bl a raden "Jag kommer av ett brusande hav".
Efter De la Gardie togs Läckö över av staten, som sedan dess genom Statens Fastighetsverk äger slottet.
Under sommaren som varit har Läckös murar ekat av munter och mästerlig operamusik, Rossinis komedi La Gazzetta, som fått lysande recensioner. Slottet är mer levande än någonsin.
Underlag: Herman Lindqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar