måndag 12 november 2018
GENERALENS AVSKED
En kväll i Sherwoodskogen kom vi att tala om solförmörkelser. Några av oss hade upplevt
sådana. En total förmörkelse hade vi år 1954. Det året skulle vår dåvarande flygvapenchef
Bengt Nordenskiöld gå i pension. Som en mästerregissör lade han in pensionsdagen sam-
tidigt med solförmörkelsedagen. Det var ju inte särskilt svårt att förstå vilken symbolik
som skulle ligga i detta.. Under den dagen flög han runt i en J28 Vampire och hann med
att besöka ett drygt dussin flygflottiljer och ta avsked. Flottiljernas personal stod då upp-
ställda i en lämplig banända, det handlade om flera hundra personer på varje bas. Sedan
han landat med sin J28 gled han fram i planet som en romersk gladiator till de uppställda
och tog farväl med några korta ord.
Var säkra på att detta var ett skådespel, värdigt vilken mästerregissör som helst, och sam-
tidigt föll då mörkret och fågelsången tystnade.
GENERALENS AVSKED
Det var på tidigt femtital
min högsta chef var general
nu skulle han bli pensionär
och kröna vacker karriär
med avskedsflygning lång
till alla på en gång.
Ett år på hundra eller så
en solförmörkelse vi få
det året som han slutade
vi skulle få en sådan se
den skulle bli total
och påverkar hans val.
Liksom en mästerregissör
han planer för sin flygning gör
och väljer dag just så exakt
beräknar också resans takt
så solförmörkelsen
just sammanföll med den.
I en Vampire resan görs
på tidtabell det hela körs
all symbolik som fanns i den
totala solförmörkelsen
den utnyttjas till max
det kan vi märka strax.
I mitt förband var man ställts ut
i prydlig rad vid banans slut
i fjärran hör vi så ett ljud
ett muller, som det kom från Gud
alltmedan mörkret föll
vi nästan andan höll.
Han landar ifrån motsatt håll
och rullar fram med full kontroll
han huven tidigt vevat upp
och glider långsamt mot vår trupp
hans motor är nu tyst
från oss hörts ej ett knyst.
Den sista biten står han opp
och sträcker på sin långa kropp
han byter hjälm mot mössan sin
och ekipaget bromsas in
all fågelsång är slut
och chefen stiger ut.
Det skymmer nu rätt kraftigt på
och framför truppen chefer stå
det lämnas av, det hålles tal
i fjärran hörs en tupp som gal
och planet vändes om
i riktning som det kom.
Så görs det klart för start igen
då blir vår chef en mänsklig en
för generalen går en lov
förrättar viktigt pinkbehov
så startar motorn upp
helt stilla står vår trupp.
Och bort han flyger i sitt plan
nu är det mörkt, fast mitt på da´n
nog var han chef med mycken kraft
som ett förbund med solen haft.
Vad som här skrivits ner
år femtifyra sker.
Underlag: Eget
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar