onsdag 14 november 2018

SKÅNSKA ALPACKOR


Vi var några från Sherwoodskogen som varit i Kivik i höstrusket och köpt granatäppel-
juice och annat godis som de säljer på musteriet där. På hemvägen hade vi tänkt besöka 
Autoseum strax utanför Simrishamn, Nisse Nilssons Collections, som det också brukar 
kallas. Detta är utan överdrift ett av Europas förnämsta bil- och motormuséer. 
På vägen dit råkade vi av en slump passera en ovanlig skock djur vid en mysig kring-
byggd gård på Österlen, en alpackafarm helt enkelt. Vi skall berätta något om detta. 
Till Autoseum återkommer vi i något annat sammanhang.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ägare till gården var Paul och Ann-Marie. Dom bestämde sig för flera år sedan att skaffa sig
alpackor. Skälet till satsningen fick vi olika bud om. Det främsta var att de ville komma ifrån
vardagslunket i tätorten och bosätta sig på Österlen och ägna sig åt någon gemensam dygnet-
runt syssla. Alpackorna var en stor investering, en hona kan kosta upp emot 40 000 kronor
 och en hingst 10 000  till 15 000, en bra avelshingst upp emot 50 000.
 De började med några stycken djur, alpackan är ett flockdjur,
 man bör helst ha minst tre. I dag har de cirka 100 djur.

Deras affärsidé är avel och försäljning av ull .
Det lär skall finnas cirka 4500 djur i Sverige i dag.

Alpackans beteende och ursprung

Alpackan finns i Anderna, i Ecuador, norra Bolivia,
norra Chile och södra Peru.
Den hålls i hjordar på flacka gräsmarker på höjder
upp till 4900 meter över havet.
Alpackorna har ett rikt "språk" bestående av hummande
läten, som ibland kan låta som en människa som
talar med handen för munnen.. Den har ett varierat
kroppsspråk där de höjer och sänker huvudet och
vinklar öronen på olika sätt.

Under spanjorernas invasion av Peru slaktades nästan hela stammen av alpacka och endast
de djur som flydde upp till höglandet med sina ägare överlevde. Det naturliga urvalet som
tvingades fram av kylan och klimatet gör att alpackan är mycket tålig och motståndskraftig
som klarar olika klimattyper och sällan angrips av sjukdomar. En stressad alpacka kan
emellertid få magsår som inte går att bota. Alpackans förväntade livslängd är 20-25 år.

Alpackans fot är partåig med trampdyna och två klor. Alpackans tänder växer ibland mer än
vad de naturligt kan hålla efter med ätandet utan kan behöva få sina tänder manuellt slipade.
Hingstarna får vid 4 års ålder kamptänder som måste filas ner eller sågas av.
I likhet med lamor kan de spotta, men gör det främst på andra alpackor, mycket sällan mot
människor.

Underlag: Valle Westessons "Gröna" , Wikipedia och egna iakttagelser.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar