I söndagens Aftonbladet Debatt vill två miljöpartister skylla en del av partiets kräftgång på att Ulf Kristersson ägnar sig åt hatkampanj och desinformation. En förklaringsmodell lika hisnande som den är grundlös.
Betydligt mer förklarande är att läsa DN-intervjun med språkröret Per Bolund, som publicerades online samma kväll.
Han illustrerar, med kristallklar tydlighet men till synes utan att inse det själv, varför ingen bör ta Miljöpartiet på allvar.
När elpriserna var låga, drev MP hårt och öppet på för en stängning av kärnkraften. Nu vill Bolund inte alls kännas vid detta. Han påstår att nedläggningarna skedde på helt kommersiell grund, och att straffskatten på kärnkraft var avskaffad när nedläggningarna gjordes. Det är en till lögn gränsande vinkling av sanningen. Avgörande var rimligen hur politiken såg ut när besluten om nedläggning togs. Då var beskedet tvärtom att skatten skulle finnas kvar, och dessutom höjas.
Antingen försöker Bolund helt oblygt blåsa läsarna, eller så begriper han inte hur långsiktiga perspektiven faktiskt är vid energiinvesteringar. Samma visa när han får frågan om elsystemet behöver stabila och planerbara kraftslag: "Än så länge har det ju löst sig väldigt bra med vattenkraften." Ett svar som antingen är ignorant eller medvetet vilseledande. Den politiskt orsakade bristen på planerbar kraft har gett oss brist på både effekt och överföringskapacitet.
Vilka lösningar framhäver då Bolund själv? Jo, färre weekendshoppingresor till New York och mindre köttkonsumtion Man kunde skratta åt ytligheten, men borde nog svära åt den om man tar klimatfrågan på allvar.
I stället vill han fokusera på livsstilsförändringar, med marginell påverkan. Sådant trams hör inte hemma i riksdagen. Det är bra både för Sverige och för den globala miljön att allt fler väljare delar den insikten.
Underlag: Toröredaktionen och Jesper Sandstöm, krönikör SvD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar