Hundratals miljoner människor bevittnade kung Charles TV-sända kröning. Kanske det var den sista stora kröningen i Europa.
onsdag 31 maj 2023
ALDRIG MER EN KRÖNING
Hundratals miljoner människor bevittnade kung Charles TV-sända kröning. Kanske det var den sista stora kröningen i Europa.
VÄRLDENS FARLIGASTE LOPP
Det är världens äldsta racinglopp på motorcykel. Mytomspunnet - och ansett som det farligaste inom motorsporten med 157 dödsoffer sedan starten. I dagarna inleds den 102:upplagan av Isle of Man TT (Tourist Trophy).
tisdag 30 maj 2023
JUNI MÅNAD
Juni uppges ha fått sitt namn efter Juno, överguden Jupiters gemål. Hon var äktenskapets gudinna, därav kommer föreställningen att det är lyckosamt att gifta sig i juni, både vid pingst och vid midsommar. Hon dyrkades högtidligen under namnet Matrona och anropades av mödrar och barnaföderskor även som Juno Moneta, rådgivaren.
I juni är dagen mer än sjutton timmar i Skåne, drygt aderton i Svealand och hela tjugofyra timmar i Lappland. Vid sommarsolståndet 21 juni går solen upp och ner i Lund 4.25 och 2153, i Stockholm 3.34 och 22.05 och i Luleå 1.16 och 2351. I Abisko står solen oavbrutet över horisonten i hela femtio dygn.
DEN KORTA NATTEN
Knappt skymmer natten, knappt har dagen flytt så gryr en annan dag på blanka vatten. Knappt tystnar gökens rop i sena natten så stämmer fågelkören upp på nytt. Då fylls vårt bröst av vemod, och vi klagar att tiden aldrig ger sig någon ro. För snabbt försvinner dessa ljusa dagar då detta land är lämpligt att bebo.
Syrenerna blommar lagom till skolavslutningarna , de första maskrosorna har redan mognat till vita bollar, som snart kommer att spridas för vinden. Då häggen blommar ryker enen och braxen leker, rågen går i ax i södra Sverige och kan i bästa fall ge bröd till Olof-dagen (29 juli). Även haren leker i juni. Sommarlovet är naturligtvis den stora begivenheten för alla skolbarn. För de nyblivna studenterna väntar fortsatta studier eller arbetslivet.
FURAN I FLEN Den stoltaste furan i Flen en historia har med syrénen. När syrénen har fått av tallen en kott får hon konstiga känslor i grenen.
Sörmlands landskapsblomma, den vita näckrosen, blommar i Skåne omkring 16 juni, i Sörmland lagom till midsommar. Den viktigaste foderväxten på betesvallen, rödklövern, kommer i juni. Den började odlas i Sverige på 1800-talet. Den kallas ibland väppling och lever kvar i ordet fyrväppling, fyrklöver.
MAJSTÅNGEN
Majstången är än i dag ett måste i många orter och byalag. Manfolket skulle skaffa stång och kvinnorna stå för utstyrsel. Numera hjälps alla åt. Dansen runt stången började på dagen och då skulle barnen vara med, och fortsatte längre fram på natten i någon loge tills det ljusnade igen. Näcken eller Bäckahästen är under den ljusa midsommarnatten särskilt farlig. Därför skall man akta sig för att bada den natten.
Fint väder blir det om spindlarna genast lagar sina trasiga nät. Väntas regn väntar spindeln med sina reparationsarbeten. Juni är också myrornas månad. I en stack av normalstorlek kan det bo 200 000 till 500 000 individer, i stora stackar upp emot två miljoner. I de stora stackarna lever stora myror med en hona i varje stack. Stora stackar ligger långt isär och invånarna är ofta bittra fiender. I de mindre stackarna kan det finnas upp till 5 000 honor. De stackarna ligger tätt och invånarna är vänner.
EKOXAR
Ekoxen är Sveriges och Europas största skalbagge. Den svärmar vid midsommar och hanarna utkämpar då våldsamma strider om honorna. Ekoxelarver lever i murkna ekstubbar och behöver 4 till 5 år för att färdigutvecklas. Den lever främst av utsipprande eksav. Dessvärre har ekoxen minskat kraftigt i antal under 1900-talet.
Fågellivet under juninatten skulle behöva en egen avhandling i ord och ljud. Den fantastiska och varierande fågelsången kan alla med god hörsel avnjuta.
Junius - midsommarmånad
Nu vill jag mitt Hö afslå, Och rifva detsamma också. I denna tid jag litet sofva vill Och äta Laktuka med Ätticka därtill.
Förutom Laktuka med Ätticka bör man dricka friskt källvatten och må man äta Ruteblad, förty de äro icke skadeliga. Men vakta dig för Ost och Svinefläsk och för allt som stekt är. I Kräftans tecken är godt att bygga i vatten, att föra sig i nya kläder. Vad man gör i begynnelsen blifver obeständigt.
FRAMTIDEN
Förutom Putins krig i Ukraina och alla dess konsekvenser runt om i världen, har vi gott om problem här hemma också. Vi oroar oss för en framtid med AI, men det finns gott om orosmoln av annat slag, till exempel: Den svaga svenska ekonomin och inflationen som har bitit sig fast, den fortsatt höga brottsligheten och de allt yngre våldsverkarna, den otillräckliga arbetskraftinvandringen, tillgången på elkraft och elpriserna, problemen inom skola och sjukvård, tågtrafiken i kris, stoppet i bostadsbyggandet, kommunernas dåliga ekonomi och att den gröna omställningen går för sakta.
Vi kan bara hoppas att det skall dyka upp några ljusglimtar så fort som möjligt så att vi kan korta ner den här långa problemlistan.
Underlag: Årspraktika av Britt - Marie Hallbert, Alf Henrikson, Hasse Alfredsson, Bondepraktikan och Sherwoodskogens äldste.
söndag 28 maj 2023
FISKEKRIGET OM SILLEN
Ett svenskt fiskekrig pågår om sillen. Det är liten mot stor. Öst mot Väst. Nio stora fartyg från västkusten fiskar nästan all den hotade sillen i Östersjön, visar DN:s granskning. Och när branschen samlades till konferens hängde smockan i luften.
lördag 27 maj 2023
PUTIN KAN INTE RÄDDA SYDAFRIKA
I fem månader ställde USA diskreta frågor till Sydafrika om det ryska handelsfartyg som lade till vid en flottbas utanför Kapstaden. Var lasten med vapen och ammunition avsedd för Vladimir Putins krig i Ukraina? Det kom inga svar. När den amerikanske ambassadören avslöjade misstankarna i maj möttes det med irritation. Men ingen klarhet.
Kanske vet inte president Cyril Ramaphosa vad statsapparaten eller regeringspartiet ANC gör, vilket vore illa. Eller så vet han, vilket skulle passa in i det mönster där det officiellt neutrala Sydafrika i grunden tar Rysslands parti. Sant är att åtskilliga höjdare inom ANC känner en nostalgisk sympati för det gamla stalinistiska Sovjetunionen, som antas ha stött apartheidkampanjen i någon sorts altruistisk vurm. Lika sant är att partiet sitter fast i ett socialistiskt idéarv där staten helst ska sköta det mesta.
Cyril RamaphosaRiktigt varför Sydafrika av dessa skäl skulle ha en tacksamhetsskuld till Putins ryska diktatur är svårt att begripa. Kopplingarna mellan ANC-pampar och ryska oligarkers affärsintressen ligger i så fall närmare till hands som förklaring. ANC hyser också illusionen att Sydafrika och övriga Bricsländer (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) tillsammans kan utgöra ett globalt alternativ till västvärldens makt. Men återigen, varför Sydafrika skulle dela syn på internationella relationer med Putin och Xi Jinping - i stället för med andra demokratier - är ingalunda logiskt. Ekonomiskt är den förvirrade sydafrikanska utrikespolitiken snarast ett självskadebeteende. Handeln med USA och Europa är oändligt mycket viktigare än den minimala exporten till Ryssland.
ANC har haft monopol på makten i tre decennier. Resultatet är en vacklande ekonomi tyngd av korruption, kroniska strömavbrott och brottslighet. Att liera sig med Putin är inte lösningen på problemen.
Underlag: Gunnar Jonsson, ledarskribent DN.
torsdag 25 maj 2023
DOLITTLERÄDEN
Inget av flygplanen nådde fram till de på kartor lokaliserade landningplatserna. Två besättningar greps av japanska ockupationsstyrkor i Kina, där två man dog redan vid nödlandning i havet. Övriga internerades, ytterligare fyra dog i fångenskap.
onsdag 24 maj 2023
OM PENSIONSÅLDRAR
ATT VI MÅSTE ARBETA LÄNGRE ÄR INTE EN FRÅGA OM POLITIK - DET ÄR REN MATEMATIK.
När Emmanuel Macron ville höja pensionsåldern för fransmännen från 62 till 64 år utlöstes våldsamma protester i hela landet.
Bi Puranen, forskare och generalsekreterare vid World Values Survey, beskriver balansen mellan produktiva respektive improduktiva år. Och hur den är en förutsättning för varje samhälles överlevnad. Den mest basala överlevnadsmekanismen är att det finns ett slags jämvikt mellan den tid man närs av kollektivet - som när man är barn, gammal eller sjuk - respektive den tid man bidrar till gruppen. Denna insikt har präglat alla kollektiv i alla tider. Det spelar ingen roll om du tittar på vikingatiden, bondesamhället eller en liten grupp urfolk i Amazonas regnskog.
Man skulle kunna tänka att den moderna välfärdsstaten är en fenomenal idé för att säkra denna ordning. Men det verkar fungera precis tvärtom. Man kommer i första hand att tänka på vårens demonstrationer mot en höjd pensionsålder i Frankrike. Och hur de i maj helt urartade. Att molotovcocktails hivas mot poliser i tjänst och att se hundratals poliser skadas är naturligtvis en skandal i sig. Men att populister i parlamentet lägger skulden på president Macron och hävdar att han med pensionsreformen "sökte konfrontation" är om möjligt än mer hialöst.
När Macrons planer på att höja pensionsåldern från 62 till 64 år blev kända gick fransmännen man ur huse. Svenska medier rapporterade flitigt till en början. Men inte i ett enda inslag kunde man höra en reporter ställa frågan till demonstranter eller politiska motståndare: Vi vet vad ni är emot - men vad är ni egentligen för? På ett sätt framstår demonstrationerna som obegripliga. Blir vi äldre måste vi arbeta längre. Det är inte politik. Det är matematik. Att populistpartier till höger och vänster inte snappat upp det som brutala vikingar begrep är märkligt. Det hade varit välgörande med en reporter som ställt några frågor om matematiken. Som hur man i så fall ska hantera det faktum att medellivslängden för fransmännen blir längre och vad man ska göra för att inte pensionssystemet ska braka samman. Ska man införa en ättestupa för alla som fyllt 75? Eller ska man sänka alla ersättningar så att pengarna räcker längre? Vad skulle de göra i Amazonas om de skröpliga började leva ytterligare en massa år? Kanske hade matransonerna för var och en blivit mindre. Men inte sjutton skulle man frusta över orättvisa.
Pensionssystemet i Sverige, liksom i många andra länder, utgår ifrån att det är individen som jobbar ihop pengar till sin egen pension. Vissa kan inte arbeta. Och att dessa får någon form av bidrag är inget konstigt i ett samhälle med välfärdsambitioner. Men det har inte stannat där. Klåfingriga och hjälpnödiga politiker håller på och skruvar på garantipension och bostadstillägg så att gruppen som inte lever på sin egen lagerhållning blir allt större. Man kan om man är hard-core-socialist drömma om ett samhälle där staten tar hand om allt vi tjänar och fördelar efter eget tycke. Då skulle vi inte behöva streta oss till en drömsemester, utan en semesterpeng skulle i bästa fall betalas ut av staten. Om det är mer av detta man vill ha, kan man möjligtvis förstå demonstranterna. Men om man värdesätter individens frihet kombinerat med ett kollektivt ansvarstagande går det inte ihop. Låt individer arbeta så mycket eller lite de vill, så långt upp i åren de vill eller kan, så länge de axlar de ekonomiska konsekvenserna av sitt val.
Frågan "Vad är du för?" borde ställas i många sammanhang. När boende protesterar mot vindkraft, ett nytt fängelse eller ett hem för missbrukare i kommunen, bör de avkrävas ett svar om vad de vill ha istället. Höga elpriser, dömda brottslingar som går fria eller fler parkbänksalkoholister?
Underlag: Hanne Kjöller, fristående kolumnist.
tisdag 23 maj 2023
POLARPRISET 2023
I dag (23 maj) utdelas och avfestas årets Polar-pristagare i vinterträdgården på Grand Hotel i Stockholm, Kung Carl-Gustaf deltar och delar ut priserna.
söndag 21 maj 2023
DESIDERIA - DESIRÉE
23 maj har Desideria namnsdag. Desideria är ett latinskt kvinnonamn som betyder "den önskade". Desirée är den franska formen av Desideria.
lördag 20 maj 2023
DET GÅR ÅT HELVETE I ALLA FALL
Vi inleder med att citera en vers ur "Pessimistkonsulten" av Roger Eriksson:
Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall, för om man drömmer om Paris, hamnar man på något vis, lik förbannat i Hudiksvall.
Förra helgen började den finska kärnkraftreaktorn Olkiluoto 3 att producera el för full kraft. Produktionen skulle ha startat redan 2009. Men reaktorbygget drog ut på tiden. Det beräknades ta fyra år. Det höll på i 17. Dyrare blev det också. Den ursprungliga budgeten var 30 miljarder kronor. Notan slutade på mer än tre gånger så mycket. Den danske professorn Bent Flyvbjerg är knappast förvånad över utfallet. Han är världens kanske mest framstående forskare kring så kallade megaprojekt. Olympiska spel. Tunnelbyggen. Sjukhus. Rymdfärder och andra komplexa satsningar med mångmiljardbudget.
Västlänken i Göteborg. Stora förseningar. Mycket dyrare än planerat. Ny entreprenör.
Flyvbjergs forskning kan sammanfattas i en kort mening: Det går nästan alltid åt helvete. Både ekonomiskt och tidsmässigt. Men det beror inte i första hand på att projekten är feltänkta eller genomförandet inkompetent. Utan att människan till sin natur är usel på att planera. I stort och smått. Från köksrenoveringar till kärnkraftreaktorer. Människan har en kognitiv skevhet som gör att vi alltid önsketänker. Vi överskattar vår egen förmåga och underskattar risken för svårigheter. Vi tar inte höjd för det oväntade, trots att det oväntade nästan alltid inträffar. Och även om vi tycker att vi tar höjd, tar vi alldeles för lite. Den amerikanske kognitionsforskaren Douglas Hofstadter har döpt det sistnämnda fenomenet till Hofstadters lag: "Allt tar längre tid än du tror, även om du tar hänsyn till Hofstadters lag". Och när det oväntade som väntat inträffar, och alla kalkyler spricker på längden och bredden, börjar vi klaga på genomförandet. Byter leverantör. Organiserar om. Sparkar chefer. Trots att det egentliga problemet i regel är att planeringen var verklighetsfrämmande redan från början. Problemet var "doomed to doom", som Flyvbjerg skriver i sin och medförfattaren Dan Gardners nyutkomna bok "How big things get done". Flyvbjerg har förresten också formulerat sin naturlag, som han kallar Megaprojektens järnhårda lag: "Högre kostnader, längre tid, sämre utfall, om och om igen".
Den svenska klimatomställningen uppfyller i stort sett alla kriterier för ett projekt som är dömt att misslyckas. Inte i den meningen att omställningen inte bör eller kan genomföras. Utan att den kommer att ta längre tid än vi vill och vi tror. Mycket längre. Vi har börjat bestämma när den ska vara klar. Och sen får verkligheten anpassa sig efter det. För det "måste gå", som det brukar heta. De politiska partierna tävlar nu i hur snabbt de kan få på plats vindkraftparker, ny kärnkraft och hundratals mil av stamnätsförbindelser. Allt talar för att alla har fel. Och mest fel av alla har förmodligen, och tyvärr, de som tror att kärnkraftsutbyggnaden kan hålla jämna steg med industrins och transportsektorns snabbt växande behov av elkraft.
Enligt den databas över mer än 16 000 megaprojekt i 136 länder som Bent Flyvbjerg har byggt upp, har kärnkraftverken ett uselt track record. Det genomsnittliga kärnkraftbygget blir mer än dubbelt så dyrt som planerat. Och drar ut på tiden. För andra kraftslag ser det betydligt bättre ut. Den genomsnittliga vindkraftparken blir bara 13 procent dyrare än beräknat. Men som Flyvbjergs forskning alltså visar misslyckas alla typer av megaprojekt nästan alltid. Tidsmässigt, ekonomiskt eller både och. Av de tusentals projekten i hans databas har mindre än en tiondel gått enligt plan. Således kommer huvuddelen av projekten i Sveriges klimatomställning sannolikt också att gå åt helvete. Men när det händer gäller det att dra rätt slutsats. Att omställningen behöver fullföljas ändå. Det var planen det var fel på, inte genomförandet.
Underlag: Toröredaktionen och Peter Wennblad, SvD.
fredag 19 maj 2023
HYBRIT - VAD ÄR DET?
VAD ÄR GRÖNT STÅL?