DEN GRÅTANDE KRONPRINSESSAN

 I början av januari månad 1811 drog ett följe av slädar med militär eskort genom de frusna             landskapen från Helsingborg till Stockholm. I en av slädarna, dold under lager av pälsar och filtar, låg en ung gråtande fransyska. Ju längre norrut  slädarna   kom,  in i eland  ju glesare bebyggelsen blev, desto mer förtvivlad blev kvinnan som tyckte sig höra vargflockarna yla i den över tjugogradiga kylan. Det enda tecken på liv hon  kunde se var en och annan rökpelare som stack upp från taken på de nästan översnöade små stugorna.

Det var kronprinsessan Desirée 38, som var på väg till sin make Jean Baptiste  Bernadotte, som några månader tidigare blivit vald  till svensk tronföljare och som bytt namn t ill Karl Johan. Adopterad av kung Karl XII (yngre bror till Gustav III). Hennes elvaårige son Oscar satt i en annan släde. Han var gigg och vaken och njöt varje sekund av resan.

Desirée, furstinnan av Ponte Corvo visste mycket litet om Sverige.Hon trodde att Sverige var som Ponte Corvo, En exotisk olats som givit henners make en ny titel och status, men som man inte var tvingad att besöka. Så tänlte hon och hennes väninnor, vars makar alla hade avancerat under Napoleon.  Hennes syster var först drottning  av Neapel sedan Spanien, men hade knappast varit där.

Nätterna tillbringade ressällskapet hos landshövdingar och borgmästare i de små städer de passerade under resan. Desirée hade rest i hela Europa, till och med i norra Polen, då hennes man låg skottskadad på ett slott, men aldrig hade hon färdats i släde genom tystnaden i ett fruset land, vargarnas land skrev hennes sällskap. "Le pays de loups". Med fasa föreställde hon sig huvudstaden i detta skräckens land.

Stockholm gav först ett bra intryck. Det var den 6 januari, kvart över nio  på kvällen. Dt var tjugofyra grader kallt, men alla fönster långs huvudgatan var upplysta. Det sköts 256 skott salut. Slottet var nedslitet och mycket dragigt,  kallt och gammalmodig t inrett.

Och Stockholms slott öppnade sina portar. Men inte blev det bättre sedan, tänkte hon.

Hovet bestod av äldre damer och herrar. Alla stela som eldgafflar, och lika charmiga. De tyckte alla att hon uppförde sig illa och talade franska som den sydfranska borgarflicka hon var.

Kronprinsessans sällskapsdam, Madam de Flotte, "Stora Flottan kallad", var om möjligt än mindre omtyckt än Desiréee själv. Den lille Oscar däremot ansågs vara en  "rar och hjärtegod gosse."

Desirée var missnöjd med allt: maten, klimatet och sällskapen. Maken var inte  roligsre. Då våren kom  krävde hon att få åka tillbaka till Paris. Det fick hon. Hon  var borta i elva år.

Hon kom tillbaka eftersom hennes Paris inte existerade längre. Napoleon och hans krets var borta och alla hennes vänner var i landsflykt.  Den gamla kungafamiljen var tillbaka med det gamla aristokratiska hovet. Hon betraktades som en överbliven  rest från en svunnen tid.

Maken hade under tiden hunnit bli kung över både Sverige och Norge. Hon förlikar sig med sitt öde och reser tillbaka till Stockholm. Nu kom hon en vacker sommardag. Med båt.  Hon försökte fly ett per gånger  men kom aldrig iväg.

Underlag: Herman Lindqvist

ÖVER 100 000 RYSSAR HAR STUPAT I UKRAINA

                                                          Kanonmat

                      

Över 100 000 ryssar har stupat sedan Putin inledde kriget mot Ukraina, däribland nio generaler och 500 officerare, det visar BBC/ Medias granskning som bygger på öppna källor. Oberoende ryska nyhetssajten Mediazonz och det brittiska public Servicebolagets  ryskspråkiga sajt BBC NEWS Russian frontiers  kartläggning av hur många ryssar som stupat i invasionen  sedan februari 2022.

Genom att använda sig av  öppna källor som kyrkogårdar, krigsminnesmärken och dödsrunor har  mediebolagen identifierat mer än 90 000  döda  ryssar.

Av dem hade 23 %  skrivit kontrakt med den ryska militären efter  invasionen, 17 % hade rekryterats  från fängelser och 12 procent  var mobiliserde. Utöver dessa var 17 % yrkessoldater inklusuve nio generaler och 500 officerare med grad överstelöjtnant eller högre.

Enligt mediebolagen går det att urskilja några trender. Medelåldern är 36 år, högre under krigets första år. Andelen fångar har succesivt minskat, vilket har att göra med att Ryssland numera försöker skicka brottsanklagade till fronten redan före rättegången. Dessutom stupar allt fler som skrivit kontrakt med militären frivilligt.

Men  i  själva verket är dödstalen mycket högre och att siffran drygt 90 000 stupade bara står för emellan 45--65 procent av alla som stupat.

Det faktiska antalet ryska dödsfall ligger sålunda emellan 138 000 och 200 000.

Underlag:  Marit Sundberg, DN.

RIGA -- DÅ daOCH NU

  

Visste ni att  Kirkholm, som l ligger utanför Riga  , är den plats  där Sverige lidit sin törsta militära  förlust  någonsin.  Det var alltså inte inte  i  Poltava 1709 utan i Kirkholm utanför Riga som detta hände  1605 ?

Kirkholn  ligger strax  utanför Riga i dagens Lettland. Vid  slaget   1605 stupade   9000 svenska och finska soldater  i en drabbning mot 3000 polska  ryttare, på den tiden ansedda som världens främsta kavalleri, "de bevingade husarerna".

                                                           Minnesstenen från slaget

 

Det var ett dunderfiasko för Karl IX, ett nederlag som de moderna historieskrivarna gärna hoppar över.   För sexton år senare intog svenskarna Riga,  som blev  dåtida Sveriges största stad. Den över åttio år långa svenska ockupationen kallas än i dag i lettisk historieskrivning, för  "den goda svenska tiden".  

För en tid sedan genomförde  några officerare från Svea Livgarde i Stockholm en resa till  Kirkhplm för att under värdiga former lägga kransar  vid monumentet på platsen  för slaget. Först för de svenska sedan för de polska stupade .

 I domkyrkan i Riga finns en rtor kyrkmålning  som visar   när Gustaf II Adolf   intog iiga  1621.  Han välkomnades av stadens styrande. Ryktet om den svenske kungen hade tydligen föregått honom   .Att den svenska  ockupationen framstår som "den goda tiden" i lettiska skrifter från den tiden  kan förstås om man betänker de ockupationer och våldsamma attacker som letterna senare fick utstå från Tsarrysslands bolsjeviker, Hitlers arméer och senare den långa, hårda kommunisttiden under Sovjet. Tiotusentals letter mördades eller deporterades.

På de flesta sätt sätt kunde den  svenska ockupationen ha varit bättre än de andras.

Letterna fick sitt första universitet  i Dorpat, de fick sin första bibelöversättning, folkskolor började planeras  på landsbygden, rättsväsendet reformerades. 

Det finns mycket att peka på. Än i dag heter "skola" också skola på lettiska. Dessutom hade kung Karl XI genomfört en omfattande reduktion av gods under 1580-talet, vilket avsevärt försvagade den  tyska adelns ställning och förbättrade böndernas livsvillkor.. Men de svenska herrar som förlänades stora gods skriver till släktingar om hur skönt det är att kunna styra och ställa som man vill utan att behöva  riskera de svenska böndernas ilska.  Många miste därför sina förläningar.

 I Rigas äldre delar finns än i dag många svenskminnen kvar, goda krogar med bra mat, många rustika byggnader i svensk  stil. Glöm inte att besöka Ockupationsmuséet, en skakande lektion i detta folks upplevelser, om hur man förtryckts men återuppväckts som en modern, demokratisk stat, medlem i EU och Nato.

                                                Gustaf II Adolf belägrade Riga 1621

Underlag: Herman Lindqvist

s

TRUMP ÄR TILLBAKA

b

TRUMP  SVIKER TILL OCH MED SINA RIKA OCH MÄKTIGA VÄNNER

Den välfunna illustrationen ovan  är skapad av Johan Hesselstrand, Vadstena.

I sitt installationstal tog Donald Trump upp  "de underbara människorna i North Carolina". De drabbades hårt av orkanen  Helena  i  i höstas, då över 200  personer dog och drygt 100 000 byggnader  svämmades  över .

Därefter var det bränderna i Los Angeles. Även här  har  extrema väderhändelser släckt människoliv och gjort många hemlösa.  Det  "påverkar till och med  några av de  rikaste och mäktigaste individerna i vårt land" förklarade Trump  och satte -- oavsiktligt -- fingret på klimatförändringarnas själva fundament.

Den globala uppvärmingen  och konsekvenserna av den  är ingenting som skilda länder  eller individer kan välja bort. Bränder och översvämningar som sveper över hela samhällen drar med sig  såväl de lyxiga kvarteren som kåkstaden. Pandemier som blir vanligare i klimatförändringarnas spår smittar fattig och rik. Och migrationen från områden som blir obeboeliga påverkar både den som flyr och den som bor kvar på platser dit många flyr.

Det tydligaste beviset på att de flesta numera förstår att vi bara kan lösa problemet tillsammans  är FN:s årliga klimattoppmöten, med Paris-avtalet som sin största bedrift- Kärnan i  uppgörelsen är att åtminstone hålla uppvärmningen under 2 grader genom att minska utsläppen av växthusgaser vilket kräver att den industrialiserade delen av världen stöder utvecklingsländerna samtidigt som den gör sitt på hemmaplan.

Alternativet är   inte  en "realistisk" klimatpolitik som inte påverkar " vanligt folk", som alla  tar omställningen i sitt eget tempo  medan temperaturökningen står stilla. 

TRUMPS BESKED ÄR FARLIGT OCH KOMMER SANNOLIKT ATT KOSTA MÄNNISKOLIV, BÅDE I USA OCH I  RESTEN AV VÄRLDEN.

Alternativet är fler och svårare naturkatastrofer som branden i Los Angeles och orkanen Helene som är omöjliga att helt skydda sig  ifrån och som slår stenhårt mot allt som står i deras väg.

Därför är Trumps beslut att för andra gången ta USA ut ur Parisavtalet, som meddelades på måndagen, inte bara  kortsiktigt och populistiskt.  Besskedet,  är farligt och kommer sannolikt att kosta människoliv i USA och i resten av  världen. Inte minst för det riskerar att få ringar på vattnet.

Några länder väljer kanske att följa USA:s  exempel.  Andra stannar i och för  sig kvar  men  känner att de har ett sorts  frikort  att sänka klimatambitionerna när världens näst största utsläppsland  och  största oljeproducent ställer sig vid sidan av.

Det kommer inte bara att påverka jordens fattiga -- vilket varit illa nog. Frågan är  vad som krävs för att  Trump ska förstå att klimatförändringarnas effekter är omöjliga för honom och hans vänner att välja bort.

Underlag:  Susanne Nyström, ledarskribent DN.

vI BESÖKERI LOUSIANA PÅ SJÄLLAND

V i skall få följa med Hans Björsson på en kort tur till danska Lousiana.

Vi står på kullen vid konstmuséets café och ser ut över det  blåsigs sundet, Lousiana är och förblir en pärla bland Nordens konstmuséer, byggt i absolut harmoni med naturen. .Få har väl ett vackrare läge!

Jag har alltid haft en särskild kärlek för Öresundsmiljön. Det är något speciellt med ljuset här   och jag glömmer aldrig att titta på båttrafiken.

Konsten på Lousiana kom jag tidigt i kontakt med. Som barn förundrades jag över Giacomettis långsmala djurskulpturer som såg ut att promenera i  väg över Lousianas gräsmattor och fascinerades av Ager Jons eruptiva måleri.

Vi som bor i Göteborg och vill se stora konstutställningar hamnar lite i kläm, antingen får vi åka upp till Stockholmsregionen ellet ner till Öresund. Just nu visas på Lousiana en väldig utställning på temat havet. Bara det faktum att vi känner mer   till månens yta än vad som döljer sig i de stora oceanernas djup är ju värt ett besök  Personliga favoriter blev några svartvita franska filmer

 från  från 1920-talet som dokumenterade bläckfiskar och sjöhästar. Forskningen har visat bläckfiskar som intelligenta djur, och efter. att ha sett fiskare slå  jhjäl dem på en brygga i Grekland har jag ingen större lust att äta bläckfisk. 

 Sjöhästarna kunde mycket väl kunna höra till sagans värld mench ungarna har de i en  är i  högsta grad verkliga. Men i deras värld är det hanarna som bär  på  äggen och i en ficka på magen bär de ungarna. Sjöjungfruarna är däremot sagoväsen. Vi får  följa deras historia från antiken till H C Andersen och Disney. Andra höjdpunkter är antika marmorfigurer uppfiskad e ur havet. De ger en märklig känsla av förgänglighet och skönhet. Partier som legat helt nedbäddade i sanden är helt intakta, de som utsatts för havet är anfrätta. Det är som att kropparna genomgått en metamorfos, som i klassiska  fantasyfilmer.

Efter att ha gått   igenom en hel utställning brukar man bli hungrig. Och här ett tips till besökare som inte vill trängas i Lousianas restaurang: Gå över till det närliggande värdshuset. 

Rödspåtta med remoulade, är en av de danska specialiteter som brukar finnas på menyn.

Underlag: En reseberättelse av Hans Björsson

DÅ KUNGABUBBLAN SPRACK

  Gustav III var kronprins och bara sexton år gammal  då han i mars månad 1692 av dåtidens politiker fick höra beslutet att den unge prinsen måste tas ut ur den gyllene  bubbla han levde i för att möta den svenska verkligheten.

Några månader senare sänds  han därför  iväg med ett stort följe   till Dalarna  och Bergslagen.

Uppvaktningen medförde allt  ifrån en egen säng till en kock som hette Venus.

Mötet med verkligheten blev en svår chock för den unge Gustav. I ett brev till sin några år yngre bror Karl skrev han: " I Stockholm där man lever i överflöd  kan man inte göra sig en föreställning om hur folk i Avesta, Stensund oc h åtskilliga andra platser har det. Hela familjer avskedade från det arbete som sysselsatte dem. Åldringar på åtti år som inte kan få sitt levebröd  är dömda att bokstavligen dö av hunger. Döm, min käre bror, om det hemska skådespel det var för mig att se  dessa fatti ga, olyckliga  människor flockas omkring mig, bönfallande att hjälpa dem i deras misär. När jag gav dem lite pengar svarade de att det skulle hålla dem  vd liv åtta  dagar till. Si i vilket läge de mest blomstrande landskapen  i landet befinner sig i."

Den tonårige Gustav riktade sin ilska mot politikerna. Regeringen som borde lägga bot på   denna misär känner ej till deras belägenhet eller vill inte tro vad landshövdingarna säger  om detta och om dessa fattiga, olyckliga människor därute på gatan utan hopp om hjälp. Det var på den här  resan som den väl utspridda vandringssägnen kommer som sedan detta berättats om nästan alla våra kungar: Det var dalmasen som sa  till kronprinsen---"Här i Dalarna säger vi Du till alla    utom till dig och far din,"

Gustav kunde nu närvara vid riksrådets möten, men han hade inte rösträtt. Han hade goda kunskaper i historia och svensk statskunskap, konst, teater och litteratur ,men vaga insikter i naturvetenskapen  och nästa inga alls i juridik och nationalekonomi.

Tio år efter sitt möte med den krassa verkligheten  tog Gustav själv den politiska makten och genomförde  reformer för bönder och medelklassen. Då blev det lite bättre i Dalarna.

Underlag: Herman Lindqvist

 

 

DANMARKS KUNGSVAPEN

DANMARKS RIKSVAPEN HAR ÄNDRATS  EFTER 500 ÅR.

I Danmarks Nnya riksvapen, kungavapnet, har den  tidigare symbolen Tre Kronor tagits bort. I det förra riksvapnet fanns  symbolen inlagd i det nedre vänstra fältet ovanför isbjörnen.

Minst två  krig har utkämpats om rätten att använda symbolen. Nu  tar Danmark bort den och chockerar historikerna. -- Är det sant eller är jag med i dolda  kameran?  frågar sig historieprofessorn Dick Harrison. -- Det här är ett av de största grälen i skandinavisk historia, säger Dick Harrison och förklarar: Krig har utkämpats, tio tusentals människor har dött beroende på den här symbolen  och så bara stryker danskarna den, detta är en stor historisk ironi.

Danmark har använt den svenska symbolen tre kronor ända sedan de var allierade under Kalmarunionen  åren 1397 - 1521. När unionen upplöstes krävde en rad svenska kungar,  bland andra Gustav Vasa, att Danmark skulle ta bort symbolen ur  kungsvapnet. De danska kungarna vägrade detta. Och detta ligger till grund för de blodigaste slagen i svensk historia,  det Nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget.

EN STOR SYMBOLFRÅGA.

När den nye danske konungen Fredrik X tillträdde tronen i januari 2024  tillsattes en kommitt´e  för tatt  treda om kungavapnet skulle ändras. Det här är historiskt sett så radikalt och  jag har  ingen aning om varför. Det går på tvärs mot all vedertagen traditionell praxis.. Dick Harrison tror inte att svenske kungen kommer att fira "segern". Men hade det varit på 1500-talet eller 1600-talet hade det blivit fest  i dagarna sju..

"EN DANSK  ANGELÄGENHET"

Margareta Thorngren är informationschef för det svenska kungahuset. När Expressen når  henne så har hon inte hört talas  om   detta och kommenterar  vidare på sms.  Sveriges tidigare statsminister kommenterar  saken på X med orden "En nystart med en ny kung".

Underlag: Jesper Brännmark, Expressen.

JAG BOR I VÄRLDENS SNÅLSTE LAND

             Hur många smålänningar får, av besparingsskäl, plats i skuggan av en solparaspll?

 Få saker upprör svensken mer än politiker som festar loss och dricker alkohol  p å  skattebetalarnas bekostnad . Det  konstaterar journalisten Anna Norström i  Svenska Dagbladet 17//2.   Där förklarar hon varför politiker är  livrädda för rubriker  av  typen:  Brakfest för skattepengar.  Därför kliver de på äggskal när det bjuds på mat och dryck i det offentliga rummet. Så  låter i alla fall undertonen i Norströms artikel som präglas av dem som inte tvingas stå för notan av oro för att Sverigebilden svärtas av återhållsamheten -- särskilt  i inom EU ,där vi klassas som unionens  snåljåp.

Mer oroligt, menar jag,  exklusivare delikatesser så fort det vankas representation .F ör  lika sant som att måttlighet kan gå till överdrift,  är att de  att politikerna skulle använda Sverigebilden som  ursäkt föra att köpa finare viner, mörare f iléer . Vad det offentliga lägger pengar på där det vankas representation  kan  lätt övergå i  överdrift .  Det är lika sant   som att den som  verkligen lägger pengar  och  tvingas stå för noten, ,   kan  spåra  ut åt andra hållet, inte minst om utgiften kan motiveras med att den  kan leda till minst  lika stora  inntäkter  senare( även om ingen har räknat på detta). Kommunalråden brukar kalla detta att "sätta kommunen på kartan". Att nagelfara vad det offentliga lägger pengar på, oavsett  om det är pengar till studier av  tunnelbana i New York, glittrande  julfester eller möteskostnader,  som när Sverige var ordförande i EU´s ministerråd. Då hölls de flesta ministerträffarna  på ett konferenshotell ute vid Arlanda flygplats. Det var bra för säkerheten, effektivt utifrån transportsynpunkt och förhållandevis billigt.

Trist, tyckte en del. Sannolikt de deltagare som tyckte att Sverige skulle lägga mer pengar på  mat och dryck och ordna lyxigare lokaler för representation .Men tonen-- tyckte jag-- som inte tror på att EU´s politiker och tjänstenän , som turnerar runt mellan möten och förhandlingar, nödvändigtvis  vill  ta del av nationella sevärdheter och kulinariska upplevelser på varje plats.

De sortens upplevelser sparas säkrats till riktigt stora sammanhang som statsbesök. Då är kungen värd med ett barockslott som bas. Även nobelpristagare välkomnas sedan de varit med på festernas fest i december.

Det -- om något -- visar att det är en myt att inte Sverige vet hur man bjuder in med stil. Men vi väljer tillfällena med omsorg.

Underlag: Susanne Nyström, ledarsidan DN.