ATTILA

Attila levde 406-453 och var hunnernas kung 434-453. Sedan han tagit livet
av sin bror Bleda kom han att härska över att stort antal folk i östra Europa
och i det inre av Asien. Hunnerriket var Europas största rike på sin tid och
sträckte sig från Donau upp till Östersjöns södra kust och från Svarta Havet
in i centrala Europa.
Attila kallades av samtiden för " Guds gissel".
Hans framfart var sådan att ett bevingat uttryck
genljudit genom seklerna " Där Attilas häst
trampat växer inget gräs".
Det sägs att han var en undersätsig person med
stort huvud och små ögon. Hans skägg var
gråsprängt och glest, hans näsa platt och hans
hy svartmuskig. Hela hans varelse andades
högmod, han rörde sig med struttande gång och
var kolerisk, nyckfull och helt känslokall.

Hunnernas erövringståg hejdades av romarna och

en allians av västgoter och germaner i slaget vid

Katalauniska fälten nära Reims i Frankrike år 451.

Slaget kostade 200000 krigare livet.
Efter slaget återvände Attila till sin huvudstad
Pannovic på de ungerska pustan.

Det finns två versioner av hur det gick till när han
dog. Enligt den ena dog han av blodstörtning under
bröllopsnatten. Han hade just sammanvigts med

 den vackra burgundiska prinsessan Iedico. Han

hade nyligen besegrat detta kungahus. Enligt den
andra, bl a omtalad i Völsungasagan,  dödades han

av en tidigare hustru, Gudrun.

Ryktet om den väldiga munterheten vid hans gravöl

framträngde raskt ända till Konstantinopel, enligt

hans hävdatecknare Jordanes.
I de nordiska fornaldarsagorna förekommer Attila
under namnet Atle.

Källor: Wikipedia