Sädesåkern som böljar mjukt för sommarens vind
böljar för sista gången, för bonden är död,
han dog efter sådden i maj, och gården är såld,
den skall höljas av skog, än sen, det är livets gång.
Ingen blåklint mer, inga kattfötter mer utmed vägen
utan björnmossa, granris och blåbärsris,
duvkulla och darrgräs.
Men om tusen år skall ett barfotabarn
med främmande språk
tränga fram genom snåren där åkern låg och känna
spår genom tassemarkerna som doftar linnea.
H
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar