Så sent som i september kunde Löfven fortfarande hålla brandtal till försvar för öppna gränser
och en generös flyktingpolitik.
I november 2015 satte det politiska korrekta Sverige sin moraliska överlägsenhet i halsen och
var nära att kvävas på kuppen.
Både politiker och media i Danmark pekar på det
absurda i att man under många år fått höra Sverige
tala grötmyndigt om landets moraliskt överlägsna
flyktingpolitik, samtidigt som man brännmärkt
Danmark som ett kallt och främlingsfientligt land.
( Löfven håller anförande, till höger)
De id-kontroller som Löfven nu infört för inresa till
Sverige utgör i själva verket en historisk milstolpe, inte
bara i europasamarbetet utan också i våra relationer
med Danmark.
Löfvens helomvändning har mötts av vrede från tre olika håll.
Den första gruppen är dom kanske 16 000 pendlare som bor i Malmö men arbetar i Köpenhamn.
Många av dem väljer nu att flytta tillbaka till Köpenhamn trots de höga boendekostnaderna i
staden.
Den andra gruppen är företrädare för det näringsliv som
satsat på en fördjupad integration inom Öresunds-
området. Begränsningarna i den fria rörligheten som nu
införs kommer att få stora ekonomiska konsekvenser.
Den sydsvenska pressen anklagar Löfven för att inte
förstå eller ens vilja förstå detta.
Den tredje gruppen av kritiker varnar för att Sverige nu sätter igång ett dominoras av gränskontroller som kan hota hela Schengen-samarbetet och på sikt även EU.
Löfven och hans regering av socialdemokrater och miljöpartister trodde och sedan krävde att
övriga länder i Europa skulle vara lika öppna som Sverige, en naiv och näst intill oförsvarlig tankevurpa. Det var här som den moraliska stormakten Sverige föll som allra
tyngst. Det blev klart att många av våra grannländer anser att vi gott kan ta konsekvenserna
av vår högfärd.
Trots att detta borde ha stått glasklart valde Löfven och hans bisittare i regeringen då att
framhärda i att Sverige var öppet och välkomnande. Samtliga etablerade partier kände
uppenbarligen större oro över att ge SD rätt än att utlösa en spektakulär flyktingkatastrof.
Omsvängningen under galgen är inte bara ett moraliskt haveri utan också ett politiskt,
där den sittande regeringen måste ställas till ansvar.
Fakta: Professor Stefan Hedlund, Uppsala universitet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar