ANTIKENS OLYMPIADER

Inför de olympiska sommarspelen  i Tokyo till sommaren kan det finnas anledning att
något  granska de ursprungliga olympiska spelen som avhölls i Grekland för mer än
2000 år sedan.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Utöver idrottsutövandet var de grekiska olympiska spelen ett "komplett hedniskt under-
hållningspaket" med offer till gudar, prostitution och doping, säger författaren till boken
"The naked Olympics, the true story of the ancient games" av Tony Perrobet i en intervju 
med tidningen National Geographic inför olympiaden i Tokyo. 

De antika olympiska spelen hölls vart fjärde år,  från 776 f.Kr. till 394 e.Kr., vilket gjorde 
dem till den längst pågående och återkommande begivenheten under antiken.

VAD VAR HEMLIGHETEN MED SPELENS LÅNGVARIGA EXISTENS?
Spelen var en del av ett storslaget allt omfattande ymnighetshorn.  Spelen var framför  allt
en religiös begivenhet som anordnades på en av de heligaste platserna i antikens värld, i
Olympia på nordvästra Peleponesus. Där fanns ett av världens underverk på den tiden, en
gigantisk staty av överguden Zeus.
Spelen omgavs av en otrolig atmosfär av tradition och högtid förutom de förväntningar
och spänningsmoment som de stundande tävlingarna gav upphov till.


DE OLYMPISKA IDEALEN
Idag arrangeras olympiader för att hylla de ädla så kallade olympiska idealen, som 
vänskap och kultur, ridderlighet och ärlig kamp. Idag har vi en sentimental uppfatt-
ning om antikens spel. Denna romantiska bild med nobelt uppträdande uppfanns i
stora drag av viktorianska akademiker på 1800-talet.
Det vackraste idealet under antiken var möjligen det tillfälliga förbudet mot krig under
spelen, en helig vapenvila, som gjorde det säkrare för folk att komma till spelen.
Ibland bröts vapenvilan. År 364 f.Kr. förlorade de gamla arrangörerna kontrollen
över spelen. Det hade kommit politik i det hela. Öppen strid startade på arenan, mellan
arrangörer och tävlande. Publiken hejade mera på detta inbördeskrig än på de grenar 
som ännu inte avbrutits.

VAD TÄVLADE MAN I
År 468 f.Kr. förändrades spelen. De utökades till 5 dagar, 3 för tävlingar och 2 för all-
mänt festande. Nya grenar tillkom, tävlingar i löpning 2 stadionlängder (385 m) och
7-14 stadionlängder (1345-4614m), femkamp, brottning, knytnävskamp, kappkörning 
med 4-spann, pankration (blandning av boxning och brottning), tävlingar för yngre
under 20 år i vapenövningar, spjutkastning, diskuskastning, längd, höjd samt tävlingar
mellan häroldrar och trumpetare om största åstadkommen ljudstyrka. En gren som
är mest främmande för oss var pankration. Det enda som inte var tillåtet var att trycka
 in ögonen på motståndaren. En kämpe gick under namnet "fingermannen". Hans
specialitet var att snabbt bryta av fingrarna på sin motståndare. Kvävning var också
något en del var skickliga i. Boxningen var också mycket brutal. Man slog varandra
med knytnävarna som var inlindade i läderremmar. Endast slag mot huvudet var tillå-
tna. Inga viktklasser eller ronder förekom. Man slogs tills någon stupade.

MAN TÄVLADE NAKNA
Det sades att en löpare en gång tappat sitt ländkläde och sedan snavat i det. Därefter
tog man av sina ländkläden och tävlade nakna. Gamla historiker menar att unga män
gärna gick nakna för att sedan träda in i manligheten.
Vi vet hur stor roll nakenheten spelade i den grekiska kulturen, Den appelerade till  
grekens fåfänga och lust att visa upp sig. Endast barbarerna var rädda för att visa
upp sin kropp. De nakna idrottarna spankulerade omkring som påfåglar.

KVINNOR DELTOG INTE
Gifta kvinnor hade inte ens rätt till åskådarplats. Det hände att fäder tog med sina 
giftasvuxna döttrar i hopp om att hitta någon duktig idrottare till flickan.

HUR POPULÄRA VAR SEGRARNA
Det officiella priset var en olivkrans. Men hemstäderna delade frikostigt ut priser 
och förmåner till omtyckta segrare. De kunde få hus, fri mat och god pension under
resten av livet. En egen plats på teatern resten av livet var en vanlig förmån Det goda
ryktet och även vissa förmåner kunde gå i arv till efterlevande.

VAD HÄNDE MED OLYMPIA
År 395 invaderades Olympia av västgoter och plundrades. År 420 förstördes Olympia
av eldsvådor och år 500 raserades byggnader av en jordbävning. Floden Klaudeos
svämmade över och begravde vad som fanns kvar i 3 meter lera och slam. Olympia
föll helt i glömska och platsen kallas numera Andilalo.

1875 började en tysk expedition gräva ut Olympiaområdet. Detta höll man på med
till  1881. Detta var början till baron Pierre de Coubertins idéer om att återuppta
spelen, vilket han lyckades med tre år senare då han startade Olympiska kommittén.

Vad som sedan hände vet säkert de flesta. De nya olympiska spelen återinvigdes i
Aten 1896 och följdes sedan av Paris 1900. Stockholm fick spelen 1912 och 2020
är det alltså Tokyos tur, om inte Coronaviruset sätter stopp för det hela.


Underlag: IOK