GALENSKAPARNAS TIDEVARV

Den miljö- och energipolitik som Sveriges regering har bedrivit under senare år och
fortsätter att bedriva i dag är ett totalt misslyckande. Den har lett till sämre närmiljö,
ökande mängder koldioxid i atmosfären och en överhängande risk för elbrist i södra 
Sverige till hösten.
Sossarna har givit miljöpartisterna allt för fria händer, ett ansvar som de inte varit
mogna att bära. Resultatet av alla misslyckade miljösatsningar, allt ifrån flygskatter, el-
cykelsubventioner och skatt på plastpåsar till en överhängande risk för elbrist i södra
Sverige, har blivit så allvarligt att det hotar vår välfärd. Till detta skall läggas att snåriga
och orimliga miljökrav är på väg att kväva den svenska exportindustrin. Sverige är på väg
att bli ett varnande exempel för länder med ambitioner att hävda sig på exportmarknaden.

Det är  synnerligen märkligt att inte Löfven och övriga socialdemokrater märker vart vi är
på väg, utan låter miljöpartisterna fortsätta sin lekstuga med statens tillgångar. Nästan lika
märkligt är det att inte den borgerliga sidan reagerar hårdare än vad den gör på denna van-
skötsel.

Elförsörjningen är välfärdens verkliga kärna. Det är därför ytterst allvarligt att riksdagen
i årtionden behandlat energipolitiken som en ideologisk lekstuga där pigga idéer haft fritt
spelrum. Leveranssäkerheten har tagits för given och har inte varit en fråga när debatten
i stället har handlat om hur staten skall fördela subventioner till väderberoende elproduk-
tion. Inte minst har de två regeringspartierna länge sett självändamålet att kväva kärn-
kraften till döds  som det överordnande målet för energipolitiken. De tycks inte ha ägnat
en tanke åt vad det får för konsekvenser. Det visar sig att det för första gången någonsin
i Sverige kan bli nödvändigt att i vinter koppla bort svenska elkunder för att elen inte
räcker.

Svenska Kraftnät beskriver grundproblemet med vår energipolitik. När planerbar elpro-
duktion (kärnkraft) ersätts med väderberoende produktion (vindkraft) kan vi inte räkna
med att elproduktionen alltid räcker till. Vindkraften producerar när det blåser, inte nöd-
vändigtvis när det behövs.
Redan om kommande vinter blir en normalvinter kommer vi när konsumtionen är som 
högst att tvingas importera el motsvarande drygt Stockholms behov (1700 MW). Det
mesta skulle komma från fossila bränslen. Blir vintern kall saknar vi hela 2900 MW. Det
motsvarar ganska precis produktionen i de fyra reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och
Ringhals 1 och 2. Tre av dem är stängda och på nyårsafton slutar även Ringhals 1 att pro-
ducera el för gott.

Det står helt klart att möjligheterna att föra över el från norra till södra Sverige behöver
förbättras. Men Svenska Kraftnäts prognos inför den kommande vintern visar att det 
finns ett stort  behov av planerbar elproduktion i södra Sverige. Svenska Kraftnäts rapport
visar återigen att kärnkraften behövs för att vår fossilfria elförsörjning skall fungera.

Det politiska ansvaret vilar tungt på alla partier, men främst på socialdemokrater och 
miljöpartister, som medverkat i nedläggningen av svensk kärnkraft.

Underlag: Debattinlägg av Nyamko Sabuni och Arman Teimouri (Liberaler) i SvD 4 juni 
                   2020, tillhandahållet genom Toröredaktionens försorg.