PALMEHATET

34 år efter mordet på Olof Palme lägger åklagaren i Palme-utredningen Christer Peterson
ner utredningen, Sveriges mest omfattande polisutredning någonsin. Som orsak angavs 
att den huvudmisstänkte gärningsmannen Stig Engström, avled år 2000.
En fråga hänger sig kvar: Varför hatades Palme så mycket av så många utanför de egna
partileden, kanske framför allt av de mörkblå?

Palme  var genuint hatad inom den så kallade överklassen. Det brukade ofta antas att det 
berodde på att man ansåg att han var en förrädare som hoppade av och blev socialdemokrat. 
Så kan det ha varit, men hur fungerar de psyklogiskt djupare liggande känslorna bakom 
det här hatet?
Människor som fötts in i överklassen är ofta mer självsäkra än andra, de har en självklar 
tilltro till sin egen förmåga. De tenderar att överskatta sin egen intelligens, sina förmågor 
och sin överlägsenhet.
Ett bra exempel på detta var Carl Bildt, som mestadels gav intrycket att kunna och veta 
det mesta, just för att han var så självsäker. I själva verket var han inte alls så kunnig 
som folk trodde att han var. Men journalister föll ofta undan för honom och kom sig inte 
för att ställa de rätta och kritiska frågorna, helt enkelt för att han inte inbjöd till detta.

Egentligen var det samma sak med Olof Palme. Han uppvisade samma självklara säker-
het som Bildt, för han var född i samma överklass. Det är många som har påpekat att de 
påminner om varandra i det avseendet, även om de hade diametralt olika åsikter om det 
mesta.
Överklasshatet mot Palme grundade sig alltså inte bara i att  han hade andra åsikter
än de gängse, utan i att han inte blev imponerad av dem, inte kunde smickras av dem att 
göra dem till lags, och inte kunde luras av dem. Han visste vad de stod för. Han kände 
dem sedan barnsben.
I en intervju som Janne Josefsson gjorde med Marian Radetzky (svensk professor, född i 
Polen) för många år sedan öppnar sig Radetzky och berör frågan vad överklassen har för
syn på vanliga arbetande människor och vad de konservativa vill genomföra. När  Palme
bytte läger blev han hatad. De kunde inte lura honom. Han var född i deras läger. Annat
är det med folk från de lägre samhällsklasserna, medelklassen och arbetarklassen, som
ofta är lättare att manipulera. Radetzky fortsätter: Med Göran Persson var det annorlunda.
Han är i det här sammanhanget "en liten strunt" från Vingåker som kommit upp sig i
smöret. Ingen skall inbilla mig annat än det är vad överklassen tycker om honom. Sin vilja
att bli "en av dem" har han demonstrerat tydligt, han har byggt sig en herrgård och tagit
jägarexamen för att bli som det "fina folket". Palme tillhörde detta folk. Men han var en
udda fågel bland dem, en som hade ett hjärta och som inte ville tillhöra de självgodas och
förtryckandes skara.

Palme var en produkt av sin epok. Skall man förstå Palme måste man förstå den tidsålder
han verkade i. Då var hans utrikespolitiska ställningstaganden mot USA i Vietnam och
mot Apartheid i Sydafrika mycket kontroversiella, även långt in i de socialdemokratiska
leden. När Palme gick i bräschen för FNL och ANC företrädde han en liten men upplyst
minoritet av folket, medan en majoritet ännu såg USA som garanten för demokrati och
välfärd.
Vid samma tid såg de allra flesta Sovjetunionen och kommunismen som den stora faran i
världen, även inom de socialdemokratiska leden. Man var beredda att ha överseende med
stora brister i USA enbart därför att man såg dem som den stora spärren mot sovjetisk
expansion i Europa och världen.
Och det är nog här som hatet mot Palme har sina rötter. Han tog ställning i dessa utrikes-
politiska frågor långt innan folk i gemen var mogna att hänga med.
Tvärtom kom man att se honom som en sovjetisk agent och  potentiell landsförrädare. En
annan fråga var också försöken som då  startats med att införa löntagarfonder, något som
många då ansåg vara en smygsocialisering av landet och som Palme låg bakom.

Det fanns många som hatade Palme i alla samhällsklasser, somliga för att han gav ett så
arrogant och självsäkert intryck och för att han samtidigt var både kunnig, intelligent
och snabbtänkt. Samtidigt som många kom att känna sig osäkra och underlägsna, hyste
 många en ibland motvillig respekt för en man med så stora kunskaper, mod och en
 sådan vidsyn som Palme hade.

Grunden för hatet mot Palme lades många år innan han mördades. När mordet skedde 
hade emellertid många svenskar, kanske en majoritet, ändrat uppfattning i många utrikes-
politiska frågor och anslutit sig till Palmes uppfattningar, som han hade lagt fram många
år tidigare.

Underlag: Främst från "Motvallsbloggen" av Kerstin Berminge och Dan Gunnemark.