KÄNDISVINER

Vin och politik hör ihop, särskilt i Sverige. Fram till 1950 var Sverige en typisk repre-
sentant för det nordiska brännvinsbältet, som Ryssland och Island är fortfarande och
Finland och Norge till viss del.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Men svenska staten beslöt ändra på detta och göra folk till vindrickare i stället med
hänvisning till folkhälsan. För det ändamålet skapade monopolet Vin & Sprit två
bisarra vinförfalskningar. Den första var Beyaz (vitt vin på turkiska) och det andra
var ett rött vin tillverkat på underlag från Spanien, Parador.
Kanske någon av er äldre minns de här vinerna?
Ingendera av de här vintyperna existerar i
något av dessa länder. Affärsidén: hög
alkoholhalt och mycket socker, för att få
bukt med vanföreställningen att vin är surt.

På 80-talet hade svenskarna reformerats till
vindrickare. De falska vinerna Beyaz  och
Parador försvinner. Nu kommer de uppstigan-
de direktörernas tid. De började stoltsera med
dyra viner, över 150 kronor, vilket uppfattades
som en överklassföreteelse.
Vin är inte bara politik, det handlar om känslor
också om en irrationell föreställning om att vara inne.

Och så kommer då de så kallade kändisvinerna. Oftast består de av ett enkelt italienskt vin
 i 60-kronorsklassen. Med snygga etiketter och kändistillägg kostar flaskan ca 95 kronor.
Där går gränsen tycker svenskarna mellan prisvärt och dyrt.

Det finns ett hundratal kändisar som kränger vin.
En lysande affär för somliga. Laila Bagge sålde
850 000 liter 2016. En tjuga per flaska blir åt-
skilliga miljoner.
Rapparen Petter omsatte vin för 71,4 miljoner 2015.
Vinkännarna har ingen chans på rankinglistorna mot
Carolina Gynning och Ernst Kirchenegger. Carl-Johan
Granqvist hamnade på 25:e, Leif Mannerström på 31
och Erik Lallerstedt på nr 47.
Ett upprörande geschäft alltså?  Ja, men inte enbart. Det kan finnas bra viner i denna
snårskog av skitviner. Nu är det  marknaden som styr. Gynning och Kirchenegger rensas
ut av marknaden. Folk lär sig.

Risken är att många unga börjar dricka vin i kändisarnas kölvatten. De här privatiserade
projekten ökar på vindrickandet och försämrar folkhälsan. Men det ökar på entrepenörer-
nas vinster.... Sådan är kapitalismen!

Slutsatsen blir att de så kallade kändisvinerna bör föbjudas. Det är klarlagt att de ökar
drickandet bland de yngre.


Underlag: Jan Guillou i AB och en majoritet i Sherwoodskogen