Alf Henrikson innehade under sin levnad stol nummer ett i Gastronomiska Akademien.
Denna speciella tallrik hade han fått överta efter Fritiof Nilsson Piraten, efter dennes
bortgång. I denna akademi umgicks man, åt gott och hade det uppenbarligen trevligare
än i dess skattefinansierade systerakademi Svenska Akademien.
Här ger Alf sin syn på en del drycker som man trakterade i anslutning till måltiderna.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
En glad sång
Agamemnon var glad i att styra,Odysseus var glad i att ro,
Galilei var glad i att veta
och Petrus var glad i att tro.
Achilles var glad i att springa
och Luther var glad i att stå.
I batalj och parad var Napoleon glad,
men själv är jag glad i bordeaux.
Öl och vin
Vin är en gåva av ödets makt
åt Asiens inbyggare.
Men öl är ett verk och en artefakt
av mänskliga urtida bryggare.
Själva naturen höll Noak med jäst,
men öl var en annan femma.
Vilket du måste beundra mest
får du själv bestämma.
Burköl
Vinet besjunger i evighet
mången gentil fyllerist.
Men att ingen av burköl har blivit poet,det är sant och visst.
Mjöd
Vikingar nödgas nöjas med mjöd
i saknad av öl och vin.
Mjöd är en dryck som är näranog död.
Den var vatten med honung av bin.
Den stod ute och jäste i fyrtio dar
och smakade släpphänt och blött.
Men en viking var oftast en blodtörstig karl
och sådana tycker om sött.
Innan morgonkaffet fanns
Innan morgonkaffet fanns, på Napoleons tid eller så,
begynte svenskarna dagen med öl och var undernärda ändå.
De raglade ut på åker och äng, först till dagvardens sup kom de hem,
Geijer diktade "Odalbonden" till ovansklig ära för dem.
Ur "Stångkorv & Bordeaux" av Alf Henrikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar