SKÅNSKA STORKPROJEKTET

Sherwoodskogens utsände har intervjuat en av ledarna för det skånska storkprojektet Petter Albinsson och fick då en del färsk information om vad som är på gång.

Storkprojektets mål är att få tillbaka en vild storkstam till Skåne. Så här långt har projektet varit lyckosamt. Allt flera storkar återvänder efter vintervilan söderöver till Skåne för att häcka. 

Förutom att föda upp och släppa ut storkar arbetar man med att sätta upp boplattformar och uppmuntra elbolagen att synliggöra luftledningar.

Projektet drivs av Naturskyddsföreningen i Skåne tillsammans med Skånes ornitologiska förening med ekonomiskt stöd från fonder, stiftelser, kommuner och faddrar. Svensk Våtmarksfond är en av huvudfinansiärerna. I ledningsgruppen för projektet ingår Petter Albinsson och Britta Lewin.

Storkprojektet har hägn runt om i Skåne. Pandominanpassade aktiviteter kommer att anordnas under våren och sommaren 2021.

På fågelskådningens dag, söndagen den 2 maj anordnas vid Fulltofta storkhägn nära Hörby ett spektakulärt skådespel med 25 häckande par på en och samma plats. Storkarna ruvar då för fullt och ungarna börjar titta ut.

Honan lägger ägg med två dagars mellanrum och lägger 4-5 ägg per säsong, normalt 2-4. Storkparet, som normalt lever med samma partner livet ut, börjar ruva först efter att andra ägget lagts. Ungarna kläcks och syns först när föräldrarna reser på sig. De nykläckta ungarna kan man se vid Fulltofta söndagen den 16 maj.

Häckningen är normalt klar i slutet av juni och i redena trängs då halvstora ungar. Det är nu dags att ringmärka ungarna. Detta inleds i hägnet i Fulltofta söndagen den 6 juni .

I slutet av juli är det dags att låta de hägnuppfödda ungstorkarna bli fria och ta till vingarna. Det är en magisk känsla att se hundratals storkar stiga till väders samtidigt.

Vad som skiljer storken från många andra flyttfåglar är att ungarna inte följer föräldrarna söderut till Medelhavsområdet eller norra Afrika. De samlas i stället i stora flockar och flyger själva söderut. Hur de kan hitta har ingen kunnat förklara. Nordafrika når de antingen via Gibraltar eller via Bosporen. De flesta tycks välja den ostliga vägen. Där hade någon i fjol sett storkflockar med över 500 storkar. Efter två till tre år söderut återvänder en del tillbaka till Skåne och häckar. Det beräknas att cirka 15% av de hägnuppfödda storkarna återvänder. I fjol häckade inte mindre än 80 storkpar i Skåne Det är det högsta antal som man känner till. och det tyder ju på att Storkprojektet har lyckats med sin uppgift.

Storksläppet sker vid Hemmestorps Mölla vid Veberöd lördagen den 24 juli klockan 1300. Välkomna!

Underlag: Erhållet från Storkptojektet

TYSKA VALET

 2021 innebär en nystart för den tyska toppolitiken efter 15 år med Angela Merkel, "Mutti", vid rodret. Den 26 september hålls förbundsdagsval och Angela Merkel har tidigare meddelat att hon inte ställer  upp för omval.

Så här ser opinionsläget ut inför valet i september:

                                                                                                                  KristdemokratiskaCDU/CSU  31% ; Bundnis 90/De Gröna 21%; Socialdemokratiska SPD 14%; Högernationalistiska AFD 11%; Marknadsliberala FDP 9%; Vänsterpartiet Die Linke 7%.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              Källa: Opinionsinstitutet Forschungsgruppe Wahlen 16 april 

Vore den tyska valrörelsen ett mästerskap, står man inför två semifinaler. Den ena spelas mellan det kristdemokratiska CDU:s ledare Armin Laschet och systerpartiet CSU:s ledare Markus Söder. 

                                                      Armin Laschet 

                                                          Markus Söder

Endast 13% av väljarna kan tänka sig välja CDU/CSU med Armin Laschet som förbundskansler, enligt en undersökning som opinionsinstitutet Forse nyligen publicerade. Vem som slutligen väljs som CDU/CSU:s kandidat är inte klart men mycket pekar på Markus Söder, som leder det mindre systerpartiet CSU i delstaten Bayern.  Laschet är ministerpresident i delstaten Nordrhein-Westfalen, Tysklands folkrikaste stat.

Den andra semifinalen avgörs denna vecka. Den är sansad och strategisk, precis som de båda spelarna: Annalena Baerbock och Robert Habeck. De har delat på partiledarskapet för De Gröna sedan 2018. 

                                                    Annalena Baerbock

                                                           Robert Habeck

Han beskrivs som den karismatiske, hon som den effektiva. Han talar flytande danska, har doktorerat i filosofi och arbetar som författare. Hon har varit framgångsrik gymnast, är jurist och har tidigare arbetat som journalist. Robert Habeck, den karismatiske, har länge varit väljarnas favorit. Men Annalena Baerbock har knappat in. 30 % av väljarna vill ha Robert Habeck som kanslerskandidat, 25 % föredrar Annalena Baerbock. Detta enligt en undersökning från opinionsinstitutet Civey, som tidningen Der Spiegel nyligen publicerat. Den som letar efter skandaler kring dessa två får nöja sig med små pinsamheter. Habeck har fördelen att han har regeringserfarenhet och uppfattas som folklig. Baerbock är alltid oerhört påläst och väl förberedd, säger statsvetaren Marc Debus. Men han menar att hennes stora fördel ligger i att hon är kvinna. Övriga kanslerskandidater tycks alla bli män.

                            Annegret Kramp-Karrenbauer

Härutöver finns flera kandidater till kanslersämbetet. Alltsedan hon valdes till generalsekreterare i CDU har 56-åriga Annegret - allmänt känd som AKK - setts som Merkels tronföljare. Hon har tidigare lett delstatsregeringen i Saarland och står liksom Merkel för pragmatism och mittenpolitik. Hon anses stå Merkel nära.

Andra kandidater är:

Peter Altmeier, 60-årig näringsminister, Friedrich Merz. 62 årig jurist och  gruppledare inom CDU, Jens Spahn, 38-årig hälso-och sjukvårdsminister. Han har profilerat sig som högerkonservativ kritiker av Angela Merkels politik.

Någon lätt uppgift blir det inte för vem det än blir att axla Angela Merkels ledarskap och fullfölja hennes mångåriga och uppskattade statsmannagärning.

Underlag: AB och DN

PS. Senare på dagen meddelades att Annalena Baerbock har valts till De Grönas kandidat till kanslersämbetet. /DS

PPS. Det meddelas att CDU:s ledarskap röstat för att stödja Armin Laschet som förbundskanslerkandidat. Laschet fick 77,5% av rösterna, Markus Söder 22,5% /DS

                                        

  

DJURMARKNADER

 För att förebygga spridning av sjukdomar vill Världshälsoorganisationen (WHO) se ett förbud mot att levande vilda däggdjur säljs på matmarknader.

Även om traditionella matmarknader har en viktig roll  när det gäller människors tillgång till mat framhåller WHO att ett förbud mot att sälja vilda däggdjur kan skydda hälsan hos såväl försäljare som kunder.

Några av de första bekräftade fallen av covid-19 har spårats till en marknad i Wuhan i Kina där levande djur såldes som mat.

"Djur, i synnerhet vilda djur, är källan till 70% av alla framväxande infektionssjukdomar hos människor, varav många orsakas av nya virus" skriver Världshälsoorganisationen i ett uttalande och fortsätter:  "I synnerhet vilda däggdjur utgör en risk för att nya sjukdomar ska uppstå." 

Underlag: TT-AFP

HÖGA DÖDSTAL I BOSNIEN

                     Bron i Mostar från 1500-talet. Den sprängdes av bosnier under kriget 1993.

 I Sarajevo skördar nu pandemin fler dagliga dödsoffer än 1990-talets förödande krig då den  bosniska huvudstaden belägrades under mer än tre år. Att så många dör i covid-19 i dag har delvis att göra med den politiska splittring som skrevs in i fredsavtalet 1995.

Under Sarajevos belägring mellan 1992 och 1995 dödades i genomsnitt 10 personer varje  dag av artillerield, bombningar och prickskyttar. Strax under hälften av offren var civila.

I mars i år skördade pandemin nästan dubbelt så många dödsoffer jämfört med denna mörka period - 18,5 per dag, enligt officiella siffror som refereras av sajten Politico.

Sett till antalet avlidna per miljon invånare har Bosnien som land den fjärde högsta siffran i världen, efter Tjeckien, San  Marino och Ungern. De senaste veckorna har dödligheten per capita i covid varit högra än i Brasilien, ett land som uppmärksammats för sina skenande pandemisiffror.

I Sarajevo syns hemgjorda affischer med bilder på de döda överallt i centrum. Långa köer syns utanför begravningsbyråerna, och de två sjukhus i Sarajevo som vårdar covidsjuka har sedan länge stoppat alla semestrar för sina anställda - samtidigt som pensionerade läkare och sjuksköterskor kallas tillbaka i tjänst. Och dessutom går vaccineringen mycket långsamt.

Det fattiga Bosnien har inte köpt en enda dos vaccin, utan förlitar sig på donationer från exempelvis Ryssland, Turkiet, Serbien, privata företag och det internationella vaccinsamarbetet Covax. Så sent som i slutet av mars hade bara de anställda i vården erbjudits vaccin.

Att Bosnien  drabbats så hårt av pandemin har delvis att göra med landets komplicerade politiska struktur. Vid Daytonaavtalet, som 1995 gjorde slut på kriget, beslöts att landet skulle delas in i två enheter, en  bosnienkroatisk federation och en delrepublik med huvudsakligen serbisk befolkning, Republik Srpska. Federationen är dessutom indelad i delvis självstyrande kantoner.

Följden är att det inte finns  något centralt hälsodepartement som kan leda kampen mot pandemin. Den snåriga byråkratin försinkar också vaccinationerna.

- Detta skapar en enorm förvirring, säger professor Damir Marjanovic vid universitetet i Sarajevo, när kantonerna går in om inte regeringen sköter sina uppgifter.

Dessutom göder Bosniens fragmenterade system korruption när småpåvar i olika kantoner slåss om knappa resurser. Srdjan Blagovcanin, ordförande i organisationen Transparency International i Bosnien, säger: Den utbredda korruptionen har följder för kampen mot coronaviruset. Man märker att våra ledare har varit ute på en riktig köpfest

på sistone. I ett läge där de har misslyckats med att skaffa  vaccin och grundläggande medicinsk utrustning har de i stället passat på att köpa lyxbilar till sig själva för pengarna.

Underlag: Ingvar Nevéus, DN 

 

TRUMPS BOJKOTT

 Plötsligt vill Trump bojkotta Coca-Cola. Det är de nya vallagarna i Georgia - som gör det svårare att rösta - som skapat en spricka mellan Trumphögern och läskjätten.

Bråket är bara det senaste exemplet på hur spänningarna växer mellan Republikanerna och näringslivet i USA.

Det är ingen hemlighet att Trump älskar Coca-Cola. Under åren som president hade han en särskild knapp i Ovala rummet för leverans av Diet Coke.

Men nu har favoritläsken blivit en symbol för sådant som den före detta presidenten avskyr - Demokraterna och vänstern och rösträttsreformerna som bidrog till att han förlorade valet 2020. Därför uppmanar han sina anhängare att bojkotta drycken - ihop med produkter från andra bolag som Delta Airlines, finansbolaget Citigroup och distributionsföretaget UPS. "Det är dags för republikaner och konservativa att slå tillbaka", skriver han i ett uttalande.

Det som väckt hans vrede är företagarnas syn på de nya vallagarna i Georgia. Strax före påsk beslöt den republikanska majoriteten i delstaten att inskränka möjligheterna att förtidsrösta, skärpa kraven på id-kort, banta antalet vallokaler och göra det olagligt att bjuda väljare som köar på vatten eller snacks. Åtgärderna har väckt skarpa reaktioner: den amerikanska basebolligan MLB har valt att flytta sommarens All Star Match till en annan delstat och närmare 200 företag har ställt sig bakom ett uttalande till stöd för rösträtten i USA. Ledningarna för stora arbetsgivare som Delta Airlines ch Coca-Cola riktar kritik mot lagen i likartade uttalanden.

I lördags deltog över 100 företagsledare i ett digitalt möte för att diskutera gemensamma sanktioner, rapporterar Washington Post. Det kan bli aktuellt att fördröja investeringar i delstater eller frysa  kampanjbidrag till politiker som driver igenom de nya restriktionerna.

Republikanerna är upprörda. "Hycklare", rasar senatorn Marco Rubio i Florida, medan senatorn Roger Wicker från Mississippi anklagar Coca-Cola för att kapitulera för den "politiskt korrekta vänstern". Mitch McConnell, minoritetsledare i senaten, har uppmanat storföretagen att hålla sig borta från politiken. "Republikaner dricker också Coca-Cola och vi flyger och vi gillar baseball. Detta irriterar en massa republikanska fans så in i helvete", hävdar han.

Kanske levererar Trump det mest pikanta uttalandet: "Vi kommer inte att bli ett socialistiskt land", skriver den före detta presidenten - samtidigt som han rasar mot storföretagen.

Man kan väl konstatera att relationen mellan den amerikanska högern och näringslivet framstår som ganska komplicerad våren 2021. Bråket i Georgia är inte det enda exemplet.

Underlag: Karin Eriksson, korrespondent i Washington för DN

GRYNINGSPYROMANEN

 I föregående blogg berättade  vi om Borgströms senaste bravad. Han vägrade ta på sig fotbojan då han skulle friges villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av sin strafftid. Men han blev inte fri så länge.

Vid 57 års ålder har han valsat ut och in ur anstalterna, mer än vad som är nyttigt. I fallet Borgström kan man nog hävda att straff inte hjälper, varken som avskräckning eller för  bot och bättring.

Några av de otaliga personutredningar som gjorts har gett vid handen att Borgström redan som 13-åring var en fullfjädrad tjuv. Vid 16 års ålder åkte han fast vid ett inbrott i ett varuhus tillsammans med sin styvfar. Det fortsätter sedan på samma sätt. Innan han var 20 hade han hunnit med några turer på kåken. Stölder, bedrägerier, knark, hembränning.

Så här långt kunde detta vara berättelsen om vilken snedseglare som helst som finansierade missbruk genom inbrott och stölder. 

                                                      (Borgström inför rätta)

Men Borgström utvecklades i början av 2000-talet till något annat och farligare, en samhällshatande ensamvarg, som bar några av terroristens kännetecken. Det tycks ha börjat med ett sinnrikt bedrägeri mot dåvarande Televerket. Borgström kopplade om sitt företags teletrafik och kunde ringa var som helst i världen. Räkningarna hamnade hos andra kunder. Efter att bedrägeriet avslöjats sattes fyra telestationer i brand och Borgström kom i pressen att kallas telesabotören. En ny vända i fängelse följde och efter det accelererar brottsligheten ytterligare. Hans fru hade,  föga överraskande, lämnat  honom. Vid förhör skulle han senare ge diverse myndigheter skulden för detta och att livet inte blev som han hade tänkt.

Kyrkor, Emils snickarboa i Katthult, fabriker, bostadshus. Borgström tros på 2000-talet ha anlagt mer än 200 bränder, som kostat samhället mer än en miljard kronor. Men mordbrännaren var slug och fängelsestraffen på åtta år respektive tre år var bara en bråkdel mot allt han ställt till med.

Nu är Borgström inlåst men förr eller senare släpps han ut igen och det finns risk för flera bränder. Att ingen har skadats eller omkommit vid alla dessa attentat är bara en tillfällighet. Detta är med andra ord en mycket farlig man som staten inte lyckats stoppa.

Det har gjorts psykiatriska undersökningar av Borgström. Han har befunnits ha en psykisk störning, men inte tillräckligt allvarlig för rättspsykiatrisk vård. Detta beror i sin tur på hur lagen ser ut. En länge pågående debatt om hur slappt psykiskt sjuka våldsbrottslingar behandlas fick riksdagen att skärpa paragraferna och göra det betydligt svårare för domstolarna att döma till vård. Resultatet blev det förväntade. Farliga och sjuka avtjänar ett straff och släpps sedan ut lika farliga och sjuka som tidigare.

Med en lägre tröskel hade Borgström fått vara inlåst på en rättspsykiatrisk klinik tills han bedömts vara frisk. Sannolikt hade han aldrig släppts.

Med rädsla för att vara alltför mjuka skrev politikerna om en lag som kunnat användas för att stoppa gryningspyromanen.

Underlag: Oisin Cantwell, Aftonbladet

SLÄPP FÅNGARNA LOSS...

 Leif GW Persson har kallat honom "Sveriges dyraste brottsling". Mannen, känd som Gryningspyromanen, har bara dömts för ett fåtal bränder men misstänks ligga bakom hundratals. Lägg därtill samhällets kostnader för polisutredningar och övervakning.

I måndags hade han avtjänat två tredjedelar av sitt senaste straff och skulle friges villkorligt. Så här kom det nu att se ut enligt Aftonbladet:

Efter det villkorliga frigivandet skulle mannen anmäla sig hos frivården en gång i veckan och han skulle bära fotboja.

Men detta ville inte pyromanen. En källa säger till tidningen: "Han vägrade att ta på sig fotbojan som är villkoret för att få komma ut. Anstalten får inte - enligt lagen- kvarhålla personen då han ska villkorligt friges. Man släpper då ut honom och frivården och övervakningsnämnden efterlyser honom". 

Så här såg det ut och det var dags för nästa polisoperation som la ytterligare tusenlappar på den pengabrasa som Gryningspyromanen tänt. Och efter några timmar åkte han fast igen.

                                       (Detta återkommer vi till i nästa blogg)

En detalj men värd att notera: brottslingen vägrade ta på sig den fotboja som var villkoret för hans frigivning. Ändå släpptes han. Enligt lag. Kriminalvården bekräftar att så här ser det ut. En frigiven kan glatt marschera ut genom fängelseporten trots att han i samma stund bryter mot själva förutsättningen för sin frigivning.

Morgan Johansson får sätta igång omgående och komma  med en lagtext som tillåter fängelsepersonalen att komma med ett förvånat skratt varje gång  som någon tror att han har rätt att vägra uppfylla villkoren och ändå ska bli släppt.

Underlag: Erik Helmerson,  ledarskribent DN 

KAMPSÅNG

                                                                 Erik Gustaf Geijer
 PÅ NYÅRSDAGEN 1838

Ensam i bräcklig farkost vågar

seglaren sig på det vida hav;

stjärnvalvet över honom lågar,

nedanför brusar hemskt hans grav.

Framåt! - så är hans ödes bud;

och i djupet bor, som uti himlen, Gud.

En av den dåtida svenska historiens största politiska bomber exploderade då själva symbolen för konservatismen, Erik Gustaf Geijer (1783-1847) gjorde en helomvändning och anslöt sig till det motsatta politiska lägret, liberalerna. Det var ett stort steg som väckte våldsam uppståndelse. Mitt i stormens centrum, på nyårsnatten 1838 efter ett stort politiskt gräl sammanfattade Geijer sina känslor i dessa sex rader - det klassiska uttrycket för den som måste följa sitt samvetes bud trots allt yttre tryck. I en enda enkel bild sammanfattar Geijer en hel livsuppfattning i vad som kallas en "kampsång för inbitna individualister".

Ur: Ordens Musik av Göran Hassler

OM MAGISKA KULOR

 DN:s söndagskrönikör 11/4 Björn Wiman var i London nyligen och blev vittne till en märklig tilldragelse i centrala London. Så här berättar han.

Först ser dom ut som helt vanliga människor, utplacerade på ett hustak i centrala London. Sedan börjar dom sjunga. Av de digitala musikaliska mirakel som jag har upplevt de senaste åren är detta kanske det största. Taket som människorna står på tillhör operahuset Covent Garden och själva är de medlemmar i operans kör. Nu sjunger de slutet av Mozarts "Trollflöjten" så att både den grå himlen som själen öppnar sig i ren tacksamhet över att få leva. Detta universella musikkonstverk gestaltar som inget annat människans förmåga att ta sig igenom mörker och missmod och överleva.

Kanske hör sången på taket rentav samman med verkligheten på gatan nedanför, där den nyvaccinerade premiärministern Boris Johnson i dagarna väntas sänka en första, efterlängtad pint på puben.

                                                         Paul Ehrlich

När den tyske läkaren och sedermera Nobelpristagaren runt år 1900 myntade begreppet "Zauberkugel" - "magisk kula" - hämtade han ordet från en annan opera, Carl Maria von Webers "Friskytten", där den "magiska kulan" alltid träffade sitt mål. På liknande sätt föreställde sig Ehrlich att man borde kunna slå ut de sjukdomsalstrande mikroberna utan att i övrigt skada patientens kropp. Hans teorier ledde fram till utvecklingen av Salvarsan, det första verksamma läkemedlet mot den fruktade könssjukdomen syfilis

1909.

Nu ställer sig många frågan om dagens vaccin verkligen är den "magiska kula" som kommer att eliminera hotet från covid-19. Kommer vaccinet att träffa viruset så att allt som genom ett trollslag kan återgå till det normala?

Om man ser tillbaka på de förhoppningar som genom historien knutits till "magiska kulor" finns det skäl att misströsta. Medicinhistoriens enda verkliga exempel på en smittsam sjukdom som helt har utraderats är smittkoppor även om kampen mot polio  sedan 1950-talet har varit framgångsrik och lett till att den endast finns kvar på ett fåtal platser på jorden.

Exempel på att de högt ställda förväntningarna på "magiska kulor" inte har förverkligats är desto fler. I fallet med malaria har man trott på allt från bekämpningsmedlet DDT till kinin och klorokin ensamma ska kunna befria mänskligheten från en sjukdom som i dag smittar över 200 miljoner människor varje år. Efter andra världskriget såg det ut som tuberkulos helt kunde utrotas med streptomycin, men tbc tar fortfarande 1,5 miljoner människoliv årligen, senast befaras den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj ha smittats av tbc i sitt fängelse i Sibirien.

I boken "No magic bullets" varnar medicinhistorikern Allan M Brandt för den euforiska övertro som ofta fästs vid nya vacciner eller mediciner. Han pekar på att många smittsamma sjukdomar är för komplexa i sin natur för att enkelt låta sig utrotas.

Inget vaccin i världen kan bekämpa den nationalism som nu är på väg att göra coronavaccineringen till en prestigeladdad tävling mellan enskilda länder. Inte heller biter det på ett ekonomiskt system som premierar patenträttigheter snarare än rationell global sjukdomsbekämpning. Professorn i immunologi Björn Olsen menar i Expressen att de rika länderna redan nu måste börja dela med sig av vaccin till fattigare länder: "Det går inte annars, för då kommer det en ny variant, och så börjar skiten om igen".

Då talar vi bara om den pågående pandemin - inte om nästa.

Forskarna är ense om att virus som smittar från djur till människor kommer att bli vanligare i takt med att skövlingen av orörd natur fortsätter. Nyligen gjorde SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström ett  ögonöppnande reportage från Abidjan i Elfenbenskusten, där enorma kolonier av fladdermöss flyttat in till staden, eftersom 70 % av regnskogen hade avverkats.

Coronapandemin borde inte ha kommit som en överraskning för någon. När smittan till slut kom har den avslöjat det globaliserade samhällets svagheter samtidigt som den understryker behovet av genomgripande förändringar i vårt sätt att leva - inte bara för att ta oss igenom denna pandemi utan också för att förebygga och mildra konsekvenserna av nästa.

Någon "trollkula" kommer inte att rädda oss.

"Trollflöjten" däremot. Inte omöjligt.

Underlag: Björn Wiman, kulturchef DN

JOHAN ROCKSTRÖM

 I en intervju i Aftonbladet i veckan gav Johan Rockström sin syn på var vi står i klimatfrågan.

Johan Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Han inleder intervjun med sin övergripande syn på klimatläget, "världen står och väger som i ett cancerläge", säger han och pekar på havets upptag av värme och koldioxid som det mest oroande området. " Vi vet inte om verkligen kommer att hålla ", säger han och fortsätter:

Det är en motsägelsefull bild som framträder över de senaste tre åren sedan IPCC (FN:s klimatpanel) slog fast att utsläppen måste halveras till år 2030. Det är som att leva i två världar. Å ena sidan där klimatfrågan är på allas läppar och där stora kliv tas. Sedan finns den andra världen, den värld där vi i dag genom att förbränna fossila bränslen pumpar ner så mycket  värme i haven att det motsvarar energin från fem atombomber varje sekund. En värld där världens skogar tycks närma sig en brytpunkt när de kan ta upp mer koldioxid och i stället bli en utsläppskälla, där världens oljebehov rusar och kommer att öka fram till 2026 och där kolkraften i Kina byggs ut kraftigt. Hur skall dessa två världar kunna rymmas i samma?

Vi har i dag mera vetenskapliga belägg än vad vi hade för tre år sedan, havsökningen går snabbare än vi förväntat oss, Arktis är mycket känsligare än vad vi trodde och att vi nått en tröskelpunkt för korallreven.

Globalt har vi inte gjort några framsteg de senaste tre åren. Utsläppen fortsätter att öka, marginalerna till katastrofer minskar.

Men det finns ljusningar, menar Rockström. Det finns hundratals internationella företag som bestämt sig för att landa på nollutsläpp om 30 år. Bilindustrin tävlar om att elektrifiera, stålindustrin om att  bli fossilfria. USA, EU och Kina har sagt att man skall ha 0-utsläpp 2050 eller något senare för Kina. Många skall halvera utsläppen till 2030, vilket vetenskapen pekar på att det krävs. 

Men det är bråttom. Vi har bara tio år på oss. Man ändrar inte globala beteenden snabbt. Det tog oss en hel generation med rökningen. "Kanske skall vi spara oljan som är kvar till att bygga  upp våra vindkraftverk i stället för att  köra upp allt med bilkörning".

Det krävs stora infrastruktursatsningar för att gå över till ett CO2-neutralt samhälle. Måste vi använda gammal industri och teknik släpper vi ut stora mängder CO2. Det finns inga belägg för att vi kan fixa  klimatkrisen bara genom teknologi och fortsätta att leva som i dag. Inte heller finns det bevis för att en global massrörelse skulle hinna startas upp i tid. Detta är viktiga frågor och ärligt talat finns det inga enkla svar.

Men hans slutsatser är att det är möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Men det är en oerhörd utmaning och vi måste nog förbereda oss på att vi under en period kommer att tvingas att se hur temperaturen bryter igenom den viktiga gränsen.

Underlag: Johan Råckström

TÄNKVÄRT

                                                                 TÄNKVÄRT

OM LIVET

Charles Chaplin

Livet är en tragedi när man ser det i närbild, men en komedi sett på håll.

Alice Roosevelt Longworth

Jag har en enkel livsfilosofi. Fyll när det är tomt. Töm det som är fullt. Och klia dig där det kliar.

Shelagh Delaney

Jag är inte rädd för mörkret därute. Det är mörkret här inne som jag är rädd för.

Albert Einstein

Vi får det liv vi förtjänar.

OM DÖDEN

William Shakespeare

Den som dör betalar alla sina skulder.

Hjalmar Bergman

Folk blir aldrig riktigt så ledsna över vår bortgång som vi själva inbilla oss.

Woody Allen

Det är inte det att jag är rädd för att dö - men jag vill bara inte vara med när det händer.

Clarence Darrow

Jag har aldrig tagit livet av någon. Men jag har läst en hel del dödsrunor med stor förtjusning.

OM KRIG OCH FRED

Georges Clemenceau

Krig är en alltför allvarlig sak för att överlåta åt generalerna.

George Bernard Shaw

Gamla män är farliga. För dem är framtiden likgiltig.

Louis-Ferdinand Céline

Ideologier och strategier har en gemensam nämnare: Soldaten.

Pindaros

Härligt är kriget endast för dem som inte känner till det.

LEVNADSREGLER

Ryskt ordspråk

Se upp för geten framifrån, för hästen bakifrån, för människan från alla håll.

Italienskt ordspråk

Ta dig i akt för den som ingenting har att förlora.

Alf Henrikson

Retar du upp dig på ting som är små,

är du väl inte större än så.

Engelskt ordspråk

Hugg veden själv så värmer den dig två gånger.

OM VETENSKAP OCH KUNSKAP

J. Frank Dobie

Den genomsnittliga doktorsavhandlingen är inget annat än en förflyttning av några skelettdelar från en grav till en annan.

Albert Einstein

Fantasi är  viktigare än kunskap.

Kenneth Burke

Universitetet: Ett ställe där man inte kan gå ett steg utan att trampa någon på tårna.

William Osler

I vetenskapen tillfaller äran den som övertygar världen, inte den som först kom på idén.

Underlag: Bokförlaget Tidens citatbok, redaktör: Gösta Åberg

CO2-REKORD

 För första gången i människans historia har koldioxidhalten passerat 420 ppm (parts per million) - senast halten var så hög fanns ingen is på Grönland. Nu beräknar den världsmeteorologiska organisationen WMO att jorden kan nå 1,5 graders uppvärmning om några år.

Det var vid observatoriet vid Mauna på Hawaii som den dystra rekordnoteringen gjordes i lördags - det dagliga genomsnittet av koldioxid har för första gången passerat 420 ppm, närmare bestämt 421,21.

Senast när halten av koldioxid i atmosfären var så hög var för runt fyra miljoner år sedan. Världen var omkring 3 grader varmare då och havsnivåerna 20-30 meter högre än i dag. Rekordet är ännu ett bevis på att minskningen under pandemin inte spelat så stor roll i det större perspektivet - halten koldioxid ökar obönhörligen.

Klimatskeptikerna menar att människans utsläpp inte spelar så stor roll.

Men detta bygger på ett missförstånd kring hur kolets kretsgång fungerar. Mänskligheten fortsatte att släppa ut stora mängder koldioxid även 2020 om än i några procent lägre takt än före pandemin. Så länge människan släpper ut koldioxid kommer halten i atmosfären att öka.

Just i år är dock den globala temperaturen något lägre än förra året vilket kan tyckas märkligt med tanke på den rekordhöga halten av koldioxid, men det har sannolikt med klimatfenomenet La Nina att göra. Och förra året var som bekant det varmaste som någonsin uppmätts, hela 1,25 grader varmare än före industrialiseringen för omkring 150 år sedan.

I dagsläget räknar forskarna med att en dubblering av CO2-halten skulle göra jorden runt tre grader varmare. Men det bör betonas att osäkerheterna i de här prognoserna är mycket stora. Det värsta scenariot i de senaste studierna pekar på att jorden, på sikt, kan det bli över 5 grader varmare om CO2-halten dubbleras.

Men där är vi inte än. Men risken för en sådan framtid ökar, så länge CO2--halten fortsätter uppåt.

Därför är helgens rekord en larmsignal som världen bör lyssna på.

Snart, när växterna på norra halvklotet vaknar till liv och ökar fotosyntesen kommer halten att sjunka igen. Men det oroande är att snittvärdena ökar år efter år. 2021 räknar forskarna med att vi når en dubblering av nivåerna före industrialiseringen. 

Underlag: Peter Alestig, klimatredaktör DN

SUEZKANALEN

 Jättefartyget Ever Given var en förstasidesnyhet före påsk sedan det kört fast och blockerat all trafik i Suezkanalen under en vecka. Fartyget var på väg från Malaysia till Rotterdam med en last av över 50 000 containrar då det enligt kaptenens uppgifter greps av en ökenvind och pressades fast i ena kanalkanten. Grävskopor och bogserbåtar fick loss fartyget efter en vecka och det lär nu vara ute ur kanalen och på väg mot Rotterdam.

Enligt tillgängliga uppgifter är kanalen godkänd för fartyg upp till 150 000 ton. Ever Given vägde med last 220 000 ton, vilket är avsevärt mycket mera än vad kanalen är tillåten för. Att incidenten har åsamkat världshandeln ett kolossalt avbräck inser men lätt när man av trafikstatistik kan se att i genomsnitt  färdas 51 fartyg genom kanalen varje dygn med en sammanlagd last på över en miljard ton. Årligen passerar 15 000 fartyg genom Suezkanalen, drygt 10 % av den totala världshandeln. Ett totalstopp under en vecka får minst sagt katastrofala följder.

Under veckan valde många redare att skicka sina fartyg runt Afrika till Europa. Låga bränslepriser låg till grund för de besluten.

NÅGOT OM HISTORIEN

Kanalen öppnades för drygt 150 år sedan, men idén om en vattenförbindelse från Röda havet till Medelhavet är äldre än så. Redan för 400 år sedan skapade egyptiska faraoner en kanal mellan Röda havet och Medelhavet, men via Nilen. Men den sandade igen ganska snart. Napoleon hade framskjutna planer på ett kanalbygge, men hans stjärna dalade allt för snabbt så inget kanalbygge blev startat. Det blev en annan fransman Ferdinand de Lesseps som tog initiativet och han tillskrivs äran att kanalen blev klar. Tio år tog det.

Bygget inleddes 1858. Det tog tio år för en miljon man att få kanalen färdig till priset av omkring 100 000 arbetare som dog av värme (ibland +50 grader C), kolera, smittkoppor och dysenteri. Kanalen invigdes 17 nov 1869 med stora festligheter.

KRIGEN

Suezkriget inleddes i juli 1956 sedan den nytillträdde egyptiske presidenten Nasser nationaliserat kanalen. Engelska, franska och israeliska trupper invaderade kanalzonen. Amerikanske presidenten Dwight D Eisenhower motsatte sig aggressionen i likhet med ryssarna. Spänningen avtog och kanalen kunde öppnas igen 1957, nu i egyptisk ägo.

Sexdagarskriget 1967 inleddes med en arabisk uppladdning runt Israels gränser. Den här gången slog Israel till först och efter fem dagar,  den 11 juni, var kriget slut med Israel som segrare. Än en gång stängdes kanalen och öppnades igen först 1975.

EKONOMIN

Egyptens ekonomi har länge vilat på de fyra benen: turism, export av olja och gas, pengar som skickas hem från utlandet från egyptiska gästarbetare och slutligen inkomster från trafiken i Suezkanalen.

Men i dag är turismen i Egypten obefintlig. Dels är turisterna rädda för terror och oroligheter och nu har pandemin slagit till.

För sex år sedan invigdes ett prestigebygge kallat Nya Suezkanalen. Det handlade om en utvidgning av övre delen på en sträcka av cirka 30 kilometer. Utbyggnaden har kortat väntetiden i kanalen från 18 till 11 timmar. Men Nya Suezkanalen har blivit en besvikelse, trafiken ligger kvar på samma nivå. Delvis sammanhänger det med nuvarande låga bränslepriser. Benägenheten att gå runt Afrika till Europa har ökat.

Utbyggnaden medförde också en stor ökning av giftiga maneter i östra Medelhavet som stör ekosystemet och plågar badande turister. En annan invasiv art är tryckfisken som vanligen lever bland korallerna i Röda havet men som nu angriper musselodlingar i Medelhavet.

Underlag: Massmedia, UI skrifter om Suez, Wikipedia

SVENSKA HUS OCH STUGOR

 Före internet och innan de svenska bokförlagen lärt sig utnyttja detta hjälpmedel, formligen vimlade det på den svenska landsbygden av bokförsäljare som ville sälja hela bokserier per telefon eller via dörrknackning. Ett landsomfattande sådant geschäft var serien " Svenska hem och herrgårdar". Någon kom då med kamera och tog bilder på huset och på ägaren och hans familj och intervjuade. Hela bokserien ingick i köpet och i någon av böckerna kunde sedan köparen återfinna sitt hus och sin familj. En bok i månaden levererades mot postförskott, det fanns post och postkontor på den tiden.

En annan bokserie som salufördes på 1990-talet var Nationalencyklopedin, NE. Den omfattade 23 band och såldes på likartat sätt.

I sin diktsamling "Glam" berättar Alf Henrikson om denna verksamhet under rubriken "Svenska hus och stugor".

SVENSKA HUS OCH STUGOR

Här på vårt lantliga hemman där inget på mansåldrar hänt

kom en dag från en fjärran stad en vältalig bokagent.

Han samlade text till en vacker bok som snart skulle komma på pränt.

Han framtog sin fotografiapparat och tog av vår lagård en plåt.

Han fotograferade gumman och mig vid vår vägg i vår helgdagsståt.

Han sade att detta var de dokument som vårt land vore gladast åt.

Han frågade oss om vår åker och äng, våra kor och vårt jordgubbsland.

Han bad oss skriva föräldrarnas namn och barnens med egen hand.

Dem skulle han sätta på hedrande plats i ett bokverk i helfranska band.

 Han skildrade för oss hur nyttig och bra och vacker hans bok skulle bli.

Den skulle det säkert bli roligt att se med oss själva i tryck, sade vi.

Sedan dess haver höstar och vårar flytt och ett stort antal år gått förbi.

Nu kommer var månad ett postförskott till vår ringhet att lösa ut.

Det står på vår byrå ett praktverk i skinn mot nysilverskålen på lut.

Det omfattar femtio ståtliga band, och än är det inte slut.

Vi bläddrade stundom om kvällen däri och såg var vi själva fanns.

Vi visade även för grannar och släkt var vår bondgård stod nämnd någonstans.

Men mindre tyvärr än vi nog hade tänkt var bilden av oss i vår glans.

Vi skulle behöva ett tröskverk tyvärr, med det gamla är något på tok.

Vi kunde behöva en gris och en häst, en harv och en ärjekrok.

Men dessvärre går allt vad vi sparat i år till att utlösa denna bok.