VÅREN PÅ SOPTIPPEN

Vi har haft besök i Sherwoodskogen av en man från
Rödeby i Blekinge.  Han är verkligen en välmeriterad

man, bl a världsmästare i skjutning med äldre vapen,

flintlåsgevär mm. Eftersom han är en mästerskytt är

han naturligtvis välkommen till oss.

Han har också en poetisk ådra. Han hade med sig en

vårdikt av alldeles speciellt slag. Här följer den ordagrant.

VÅREN (ej av Grieg)

När drivans sista snö, kolsvart av sot, smält bort,

då porlar fram en liten bäck som inte luktar särskilt gott.
Där, längs dikets ren, likt blommor bugande i takt
står hundratals av tomkartonger av märket Tetra Pak.

Där en driva burkar av Prippens Blå,

och överst ligger en med röda trosor på.

I diket syns Lektyr med bild av naken dam så skön,
och bredvid står Bin Ladin och ber sin aftonbön.

Där jag brukar plocka årets första svamp

där syns nu bara spår av stöveltramp.

Men där emellan träden syns gräset härligt grönt

jag skyndar dit i hast, och finner att det var en grön

presenning utav plast.

Men där ett strå av gräs, en tröst i någon mån,

men nej, ack nej, det var en grön kondom.

Men tyst, nu hörs det ljud från enkel Beckasin,

nej, faen, det var ljudet från en flygmaskin.

På vägen syns en hare i profil

men han är platt ihjälkörd av en bil.

Vad man har gjort med våran jord jag ej förstår

med sorgsna steg jag därför hemåt går,

så jag gick hem och tog en Vodka

och sade till mej själv, ack vilken da´ det va´.

PS

Där den kommunala soptippen är belägen, där var mina barn- och ungdoms

tassemarker.Mitt i skogen låg en öppen plats som kallades "Gravningen". Där

vittnade de gamla torpruinerna, krusbärsbuskar och körsbärsträd om  att människor

hade levt och verkat därute. Som barn plockade jag vårens första blommor och sedan

sommarens första smultron längs dikesrenarna. När jag blev äldre sköt jag min första

hare därute. Det var också där som jag friade till min hustru. När vintern kom så var

vi där och åkte skidor och kälke nedför berget. Nu finns inte ens det kvar. Det

sprängdes bort för att ge plats för det växande sopberget. Mina barnbarn fick inte

uppleva den vackra platsen. Till dom har jag sagt "Där soptippen ligger, låg en gång

en av vår herres vackraste hagar.