PANDEMIER

En pandemi är en infektionssjukdom som sprider
sig över flera världsdelar. Pandemier i olika former
har drabbat mänskligheten i alla tider. Miljoner och
miljoner har dött men människosläktet har överlevt.

I våra tider har medicinsk forskning fått fram
botemedel mot många svåra sjukdomar men långt
ifrån alla. Risken för nya pandemier finns kvar. Det
senaste orosmolnet heter Ebola, som snabbt breder
ut sig i Afrika och andra kan komma.

De värsta pandemierna som drabbat mänskligheten
fram till våra dagar är:

DIGERDÖDEN
Den härjade på 1300-talet och tros ha krävt 30-40 miljoner liv i Europa, vilket innebär
30 till 40% av befolkningen.

SPANSKA SJUKAN
Enligt nya rön dog mellan 50 och 100 miljoner människor i spanskan världen över 1918-1920. Sjukdomen drabbade främst unga och starka människor med gott immunförsvar.

ASIATEN
Totalt fyra miljoner döda under 1950-talet.
Ryska snuvan härjade 1889-92. Omkring två procent av de drabbade dog, totalt ca
två miljoner människor.

HONGKONGINFLUENSAN
En miljon döda 1968-69.

AIDS
Det finns i dag nära 40 miljoner människor som lever med hiv eller aids. Av dessa
finns tre fjärdedelar i Afrika söder Sahara.
Globalt dör 5500 människor av aids varje dag, per år ca 2 miljoner. Totalt beräknas 30
miljoner ha dött sedan sjukdomen lokaliserats till dåvarande Belgiska Kongo 1959.
I Sverige och andra länder med tillgång till bromsmediciner har dödligheten nästan
upphört.


DEN AMERIKANSKA KATASTROFEN PÅ 1500- och 1600-TALET

Av alla kända pandemier får ändå den som
 drabbade Amerika under 1500- och 1600-talet
 anses vara den allra värsta. Den drabbade
aztekernas, inkafolkets och andra indianers
territorier, när de spanska conquistadorerna
inledde sina erövringskrig i området. Ingen
indian hade till exempel haft smittkoppor,
mässlingen eller någon liknande sjukdom.
Dessa och andra smittor, mot vilka bland
andra vuxna europeer  utvecklat immunitet,
kastade sig över indianerna med förödande
effekt. Exakt hur många som dog är okänt,
eftersom vi inte vet hur många som levde
här före katastrofen. Vissa regioner är dock
lättare att analysera än andra. Hit hör Mexico,
som år 1519 torde ha haft en befolkning på 25 till 26 miljoner människor. Redan 1523
efter den spanska erövringen av aztekerimperiet hade antalet sjunkit till 16.8 miljoner.
1548 återstod 6.3 miljoner, 1568 2.6 miljoner, 1605 en miljon. Så många människor
kan inte en kolonialmakts krigare med värsta vilja piska eller hugga ihjäl själva.

De allra flesta indianerna dog eftersom de blev sjuka. I vissa områden försvann hela
urbefolkningen, hit hör Kuba, Hispanola och flera öar i Karibien.

Epidemierna i Amerika på 1500- och 1600-talet ledde till att västeuropeer tog över
indianernas land och trängde ut alla gamla kulturer. På listan över katastrofer genom
tiderna kommer dessa epidemier med god marginal högst, utan konkurrens från
någon annan av oss känd olycka.

Källa: Dick Harrison i Populär Historia 2006