Marion här i Sherwoodskogen hör till dem som sällan överilar sig i sina reaktioner.
Lugnt och eftertänksamt brukar hon reagera, även om omtumlande händelser har
inträffat. Efter ett tag brukar hon komma fram till en uppfattning. Häromkvällen bröts
emellertid det här mönstret.
Vi brukar följa med i den svenska inrikespolitiken och på senare tid har ju miljöpartiet
och deras till synes inkompetenta språkrör tagit stor uppmärksamhet i anspråk.
När så miljöpartiets valberedning meddelar att man föreslår att Åsa Romson skall
bytas ut mot en annan kvinna men att Gustav Fridolin skall få sitta kvar i orubbat bo,
då formligen exploderade Marion. Det är ju allom bekant att Fridolin har hållit i
trådarna när miljöpartiets tragikomiska samarbete med ett par muslimer, varav en satt
i regeringen, urartade till en ren fars. När man i detta läge vill avskeda kvinnan när
det är uppenbart att mannen bär skulden,
då brast det för Marion. Mot kvinnor kan männen
i valberedningen bete sig hur lumpet som helst.Åsa fick gå för att hon var kvinna, medan mannen,
den egentlige skurken, får sitta kvar för att han
råkar vara man.
Marion accepterar en lösning där båda språkrören
får gå. Sanning att säga har ju inte Åsa varit särskilt
lysande, men Fridolin har ju hela tiden varit klassen
sämre.
Ingen av oss här i Sherwoodskogen är miljöpartist
men vi känner ansvar för landets regering och i en
sådan hör uppenbarligen ingen miljöpartist hemma.
Underlag: Sherwoodskogens tankesmedja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar