OLYCKAN PÅ KULLABERG

Vår Höganäsredaktion har återigen gjort en rundresa på Kulla-halvön, som den  här gången
stod i sin skira vårgrönska, med boken liggande i startgroparna färdig att slå ut ganska snart
om värmen håller i sig. Vi besökte också fyren högst upp på berget.

En av deltagarna i vår grupp kunde berätta om en fruktansvärd olycka som inträffat just på
den här platsen ungefär vid den här tiden på året för 60 år sedan.

Det var den 4 mars 1956 som fyra Vampire-plan från flygflottiljen F14 i Halmstad i  dimman
flög rakt in i Kullaberg. Alla piloterna omkom.

VAD SOM HÄNDE
Avsikten var att tre grupper med fyra flygplan i varje
skulle starta med tre minuters mellanrum från F14 utanför
Halmstad. I dag finns inte den flottiljen kvar. Start skulle
 ske vid 7-tiden på morgonen för att anfalla stridsvagns-
förband, som övade på Revingehed öster Lund.
I samband med att den första gruppen startat och befann
sig i luften kom rapporter om dimma både på Revingehed
och längs vägen dit, bland annat runt Kullen.
Väderrapporten hade försenats beroende på att en väder-
rapportör drabbats av näsblod. Den första gruppen hann
sålunda starta, medan de två övriga fick startförbud och
blev kvar på marken.
Gruppen som startat mötte dimman över Skälderviken
utanför Ängelholm men gruppchefen beräknade att han
kunde stiga till högre höjd upp igenom dimman före
passagen av Kullen.
Det visade sig emellertid i efterhand att han blandat samman
kartorna som skulle användas under anflygningen  med de
detaljerade kartor som skulle användas under anfallen.
Följden av detta blev att gruppen med 600 kilometer per
timme flyger rakt in i berget.

FLYGPLANET OCH HAVERIERNA
Vampire var ett brittiskt attack/jaktflygplan byggt av
de Havilland. Det användes i Sverige 1953-1957 i av-
vaktan på att SAABs nya flygplan Lansen skulle levereras.
Av flygvapnets 425 Vampire havererade 126, varvid 42
flygare miste livet.
Det fanns ingen katapultstol i Vampire så det var inte
lätt för en flygare i nöd att snabbt ta sig ut och rädda sig
i fallskärmen.
Totalt under kalla krigets dagar år 1946 till 1991 omkom i flygvapnet 625 personer. Sverige
hade på 70-talet sex gånger högre dödlighet per 100 000 flygtimmar än vad man hade i  USA.
På 50-talet hade vi drygt 20 döda flygare per år. Antalet minskade succesivt så att på 70-talet
omkom 6-7 förare varje år. Numera, på 2000-talet, är flygolyckor med dödlig utgång
sällsynta.

HAVERIUTREDNINGEN
När dåvarande flygvapenchefen Axel Ljungdahl
senare skulle sammanfatta haveriutredningen vid
en presskonferens förklarade han att:
"ingen människa, ingen organisation är hundra-
procentig och det var en  rad olyckliga omständig-
heter - ödesdigra var och en på sitt sätt - som med-
verkade till katastrofen."

Underlag: Hallands-Posten 4 mars 2016