FALSKSPELET PÅ NÄTET

De senaste valen i Europa och USA har plågats av falska nyheter, hackningar och
Twitter - robotar.
Ryska trollsajter köpte annonser på Facebook riktade mot amerikanska väljare. Angela
Merkel attackerades av twitter-robotar och de fejkade nyheterna om Emmanuel
Macron letade sig ända upp till presidentvalsdebatten.
Om ett år är det val i Sverige. De här metoderna kan förstöra den öppna debatten.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hillary Clintons kampanj "finansierades av muslimer". Donald Trump kan inte vara rasist för
han är affärsman. Familjen Clinton är "seriemördare som kommer att våldta hela landet". Detta
innehåll hade en Youtube-kanal under den amerikanska valrörelsen. Sedan utredare kontaktat
Facebook visar det sig att innehållet var ett resultat av en rysk propagandakampanj.

Att Ryssland försökt påverka det amerikanska valet är väldokumenterat. Den ryska kampanjen
tycks ha haft två syften: dels att öka splittringen i samhället, dels att påverka förtroendet
för själva valsystemet eller speciella kandidater, för
att få väljarna att stanna hemma eller rösta på Trump.

Trump och Hillary lade sammanlagt ner åtta miljarder
kronor på digital marknadsföring under valet, men
enligt CNN kan man med den relativt blygsamma
summan nå 70 miljoner amerikaner. Och Trump vann
valet med en sammanlagd marginal på 78 000 röster
i  tre swingstater, stater som var hårt ansatta av ryska
Internet research Archives.
Men Ryssland behövde inte alltid köpa spridning.
En del inlägg var så  uppenbart galna att publiken
spred dem själva. Enligt en rapport har de inlägg
som skapats av sex ryska fejkkonton delats 340
miljoner gånger.

Att skapa och sprida falska annonser på Facebook är
inte svårt. Vem som helst kan starta en sida, skriva
falska inlägg och för en blygsam summa nå ut till
en valfri målgrupp på några minuter. Till skillnad
från att annonsera i till exempel etablerade medier
sker ingen faktagranskning före de når publiken.

Falska nyheter plågade även det franska valet i våras.
Enligt Oxford University var så många som var fjärde
nyhet som visades i sociala medier falsk.
Någon föreslog att nätkrigarna skulle sprida ryktet att
Macron hade en affär med sin styvdotter. Detta fick
dock inget större genomslag. Men de falska uppgifterna
att Macron hade tillgångar i ett skatteparadis slog bättre.

En metod som används i denna krigföring är att inleda
med ett falskt och kränkande inlägg och låta detta bli
dementerat Detta kan vara mycket effektivt. Vår hjärna
har svårt att komma ihåg att något är falskt, det initiala
budskapet fastnar ändå.

Vad finns kvar att lita på?

Underlag: Martin Schori, AB