GÖRAN PERSSON GICK FRÅN ATT HATA TILL ATT TJÄNA KLASSAMHÄLLET
Oförglömligt är ögonblicket när Göran Persson, då statsminister, läxade upp Carl Bildt (M) i SVT. "Du skall inte tala med mig om klassamhället. Jag har sett det, vuxit upp med det och jag hatar det" (citerat ur minnet). Den politiska bilden är kristallklar, höger mot vänster, moral mot omoral, rättvisa mot orättvisa. Men därefter tog sig Göran Perssons hat mot klassamhället allt mer egendomliga uttryck. Han köpte en lantegendom där han byggde sig en herrgårdsimitation, urbilden av det klassamhälle i trakten av Katrineholm och Vingåker där Göran Persson vuxit upp och hatat livets orättvisor.
Hans kärlek till sitt nya skenbart övreståndsmässiga hem kunde dock ingen missta sig på. Hans skrävlande över att ha stigit i rangen till lantlig patron var så uppenbar att det starkt bidrog till att han förlorade nästa val.
Ett mindre smaklöst bygge hade knappast fått den effekten, säg glas, betong och torvtak skapat av en finsk arkitekt. Även om det blivit dyrare hade det inte provocerat lika mycket som ett hus som symboliserade 1800-talets överhet.
Efter valförlusten pensionerade sig Göran Persson som klasskämpe, hoppade över till näringslivet och började jakten på sin första dollarmiljon som "konsult" och intog snart posten som styrelseordförande i Swedbank som smutsat ner sig med penningtvätt åt ryska gangstrar. Hans årsarvode enbart för detta extraknäck är tre miljoner.
Om Göran Persson varit ensam toppsosse med detta uppseendeväckande nya karriärval, bytet från att hata klassamhället till att tjäna det, hade det fortfarande varit sensationellt. Men bara en enstaka mysko händelse utan ideologisk innebörd. Det visade sig vara en trend. Göran Perssons närmaste man Pär Nuder pensionerade sig från politiken vid 46 års ålder, blev "konsult" åt näringslivet och lär ska dra in sju-åtta miljoner årligen.
Förre näringsministern Thomas Östros pensionerade sig vid 47, han lär dra in minst 5 miljoner årligen men deklarerade senast pikant för 0 kronor.
Göran Perssons talskrivare Jan Larsson lämnade klasskampen före 50 års ålder och är i dag "kommunikationsdirektör" på Handelsbanken. Förre statssekreteraren Jens Henriksson hoppade av före 40 och är i dag vd på Swedbank med Göran Persson som ordförande.
Så där kan man räkna upp betydligt längre. Rosengren hade nog gärna velat vara med i den här paraden, han köpte ju faktiskt en äkta herrgård från 1700-talet.
Ursprunget till sossarnas ideologiska lappkast får nog sökas på 1980-talet, "kanslihushögerns" tid när Socialdemokraterna blev "de nya Socialdemokraterna" och började betrakta näringslivet inte längre som en motpart utan som en partner. Socialism blev skämmigt och föråldrat och privatisering fint och modernt.
Berömd är historien om hur hustru Aina, efter sin man statsministern Tage Erlanders död, infann sig på kanslihuset för att lämna tillbaka några blyertspennor märkta "Tillhör Statsverket".
Det var en annan tid och en annan socialdemokrati. Det var på den tiden en ung Göran Persson växte upp i klassamhället och enligt uppgift hatade det.
Underlag: Jan Guillou, kolumnist AB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar