I Sarajevo skördar nu pandemin fler dagliga dödsoffer än 1990-talets förödande krig då den bosniska huvudstaden belägrades under mer än tre år. Att så många dör i covid-19 i dag har delvis att göra med den politiska splittring som skrevs in i fredsavtalet 1995.
Under Sarajevos belägring mellan 1992 och 1995 dödades i genomsnitt 10 personer varje dag av artillerield, bombningar och prickskyttar. Strax under hälften av offren var civila.
I mars i år skördade pandemin nästan dubbelt så många dödsoffer jämfört med denna mörka period - 18,5 per dag, enligt officiella siffror som refereras av sajten Politico.
Sett till antalet avlidna per miljon invånare har Bosnien som land den fjärde högsta siffran i världen, efter Tjeckien, San Marino och Ungern. De senaste veckorna har dödligheten per capita i covid varit högra än i Brasilien, ett land som uppmärksammats för sina skenande pandemisiffror.
I Sarajevo syns hemgjorda affischer med bilder på de döda överallt i centrum. Långa köer syns utanför begravningsbyråerna, och de två sjukhus i Sarajevo som vårdar covidsjuka har sedan länge stoppat alla semestrar för sina anställda - samtidigt som pensionerade läkare och sjuksköterskor kallas tillbaka i tjänst. Och dessutom går vaccineringen mycket långsamt.
Det fattiga Bosnien har inte köpt en enda dos vaccin, utan förlitar sig på donationer från exempelvis Ryssland, Turkiet, Serbien, privata företag och det internationella vaccinsamarbetet Covax. Så sent som i slutet av mars hade bara de anställda i vården erbjudits vaccin.
Att Bosnien drabbats så hårt av pandemin har delvis att göra med landets komplicerade politiska struktur. Vid Daytonaavtalet, som 1995 gjorde slut på kriget, beslöts att landet skulle delas in i två enheter, en bosnienkroatisk federation och en delrepublik med huvudsakligen serbisk befolkning, Republik Srpska. Federationen är dessutom indelad i delvis självstyrande kantoner.
Följden är att det inte finns något centralt hälsodepartement som kan leda kampen mot pandemin. Den snåriga byråkratin försinkar också vaccinationerna.
- Detta skapar en enorm förvirring, säger professor Damir Marjanovic vid universitetet i Sarajevo, när kantonerna går in om inte regeringen sköter sina uppgifter.
Dessutom göder Bosniens fragmenterade system korruption när småpåvar i olika kantoner slåss om knappa resurser. Srdjan Blagovcanin, ordförande i organisationen Transparency International i Bosnien, säger: Den utbredda korruptionen har följder för kampen mot coronaviruset. Man märker att våra ledare har varit ute på en riktig köpfest
på sistone. I ett läge där de har misslyckats med att skaffa vaccin och grundläggande medicinsk utrustning har de i stället passat på att köpa lyxbilar till sig själva för pengarna.
Underlag: Ingvar Nevéus, DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar