PROBLEMEN I MELLANÖSTERN

                                      PROBLEMEN HOPAR SIG I MELLANÖSTERN
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hoppet om en tvåstatslösning i Palestina-konflikten håller på att försvinna. Sedan Sverige
gjorde misstaget att erkänna Palestina, ett land som bara existerar på ett papper, har de
blivande eller tilltänkta palestinska ledarna blivit allt mer auktoritära och oense. Hizbollah
i Gaza accepterar inte de självutnämnda ledarna på
Västbanken. Ingen arabisk enighet är i sikte.
I Israel är fredsprocessen i det närmaste glömd.
I stället läggs allt fokus på "norra fronten", dvs
det samlade hotet från Libanon - Syrien.
Tidigare var det Hizbollahs upprustning i södra
Libanon som krävde israelernas uppmärksamhet.
Nu fruktar man att Iran skall flytta fram precision-
styrda missiler till Golanhöjderna, missiler med
räckvidd över hela Israel. I det här området pågår
redan ett krig i det tysta. Israel har under början av
2018 genomfört ett 100-tal flygräder på syriskt
territorium för att slå ut baser som Iran är i färd
med att bygga upp. Risken för att denna kraft-
mätning eller kapplöpning skall utlösa ett full-
skaligt krig är överhängande anser israeliska bedömare. Följderna skulle ju i så fall bli förödande.
Södra Libanon skulle drabbas hårt av israeliska anfall med markstridskrafter och flyg för att få
stopp på missilbeskjutningen. Israel å sin sida riskerar att drabbas av civila förluster på en nivå
som landet aldrig tidigare har upplevt. Hela Israel ligger inom räckhåll för Hizbollahs missiler,
inklusive Tel Aviv, och efter en tid skulle Israels  raketsköld vara mättad. "Israel klarar inte
en utdragen konflikt, landet är för litet", säger många säkerhetspolitiska bedömare.

Men det är inte bara Israel som har fokus på Iran.
Även den sunnidominerade arabvärlden ser den
shiamuslimska axeln från Iran till Syrien och
Medelhavet som det överskuggande hotet i
Mellanöstern. Saudiarabien har upprättat direkta
kanaler med Israel och protesterade bara halv-
hjärtat när Trump nyligen beslöt att erkänna
Jerusalem som Israels huvudstad. Detta är natur-
ligtvis en mardrömssituation för palestinierna. De
står mer ensamma än någonsin. I Trump har Israel
fått en supporter av det slag som landet bara har
kunnat drömma om tidigare.
14 maj kommer USA att öppna sin ambassad i
Jerusalem. Sedan, när tajmingen bedöms vara den
rätta, tänker Trump lägga fram den "ultimata upp-
görelsen"  i den arab-israeliska konflikten. Sanno-
likt  kommer denna i mångt och mycket påminna
om den lösning israelerna själva vill ha.
USA har aldrig med kraft motsatt sig israeliska bosättningar på Västbanken och öster Jerusalem.
Det kan inte uteslutas att det i planen öppnas möjligheter för fortsatta bosättningar. Detta skulle
 på längre sikt innebära att den arabiska dominansen på Västbanken försvagas. I dag bor
ca 2 500 000 araber där och ca 500 000 israeliska bosättare. Fortsätter bosättningarna öster
Jerusalem i en ökande takt, kommer det som vi i dag kallar Västbanken, snart att skäras av i en nordlig och en sydlig del. Möjligheterna att etablera en palestinsk stat blir i praktiken näst intill
omöjliga, särskilt som Hizbollah i Gaza inte vill samarbeta med de arabiska ledarna på Västbanken.

Underlag: Anna Dahlberg, Expressen, och tankesmedjan i Sherwoodskogen.