RÅKAN - EN GENUIN SKÅNING

DENNA URSKÅNING HAR FÖRMODLIGEN FUNNITS I LANDSKAPET MINST SÅ
LÄNGE SOM JORDEN HAR BRUKATS OCH ÄR SÅLEDES SPRUNGEN UR SAMMA
MYLLA SOM  VI SJÄLVA...
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Visste du att...
- 90% av de svenska råkorna häckar i Skåne.


- Råkan har funnits i Skåne i mer än 1000 år. Vid
  1700-talets slut fanns 50 000 par.

- Skånes råkbestånd halverades på 10 år pga kvick-
  silverbetat utsäde. På 1960-talet fanns högst 5000
  par i Skåne. Idag finns här 45 000 par. Beståndet
  har varit ganska oförändrat de senaste 10 åren.

- Råkan häckar i kolonier, många tillsammans, i höga
  träd. Idag består flertalet kolonier av 10-100 par och
  de allra största av 200-500 par.
-----------------------------------------------------------------
Redan i februari-mars återvänder råkorna till kolonierna.
I samband med bobyggnad i mars blir det liv och rörelse
i råkkolonierna och det är då som skränet från fåglarna
är som starkast. 
Under ruvning och ungarnas tidiga uppväxt är det för-

hållandevis lugnt, utom vid hotande fara, då kan det bli
ett öronbedövande larm. I början av juni är ungarna flygga
och fåglarna sprids i landskapet.
Råkorna är allätare och livnär sig på frön och vegetabilier
samt allehanda smådjur som maskar och insekter, oftast
sådana som kan betecknas som skadeinsekter.
Förr var råkan en flyttfågel men numera finns det råkor
i Skåne året om, men ett fåtal flyttar.

Lite tillspetsat  kan man konstatera att råkan faktiskt i
mångt och mycket påminner om oss människor. I likhet
med oss överger de alltmer landsbygden och flyttar in till
städerna. De tycker om att bo nära inpå varandra och har
ett väl utvecklat socialt liv. Larmet i råkkolonin kan
jämföras med det oväsen vi åstadkommer med trafik,
motorgräsklippare, ljudanläggningar och barnskrik. Råkornas nedsmutsning syns förvisso bra, till skillnad från vår, som vi andas in.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Har någon av våra läsare någonsin ätit brässerad råka? Det är faktiskt en skånsk delikatess!

Under ett par försommarveckor varje år vallfärdar folk till Hammenhögs Gästgiveri
för att äta den unika delikatessen brässerad råka. Råkan är en anrik specialitet för
Österlen och har länge varit en tradition för Hammenhögs Gästgivaregård.

Ingen vet hur gammal den här traditionen är. Gästgivare-
gården har anor från 1600-talet. Kanske stod stekt råka
på menyn redan 1693 då gästgiveriet öppnade.
Jonas Sundström, krögare på Hammenhögs, vet inte
exakt hur gammalt receptet är men berättar hur det
brukade gå till när  det skulle bli råka på menyn.
Förr var det tradition att låta unga pojkar klättra upp i
träden för att  hämta ner fåglarna ur boet, vilket inte
kan ha varit någon lätt sak, då råkorna gillar att bygga
sina bon i de högsta träden och längst ut på de smalaste
grenarna. Nu för tiden väntar  jaktlagen tills fåglarna är flygfärdiga och skjuter dem sedan
 med salongsgevär.

Råkan ingår i en trerättersmeny som man börjar servera
6 juni varje år, då jaktsäsongen på råka är över. Råkor
finns sedan på menyn tills tillgången på råkor är slut,
vilket brukar inträffa på sensommaren.

Råkan har mörkt kött som tillagas genom långkok. Frågar
man matgäster som äter råka för första gången får man
ofta svaret "överraskande gott, smakar ungefär som duva".

Jonas Sundström rekommenderar alla som besöker Österlen sommartid att pröva på något
unikt och smaka på äkta gammaldags skånsk traditionsmat På Hammenhögs Gästgivaregård.
Vad Skånes Ornitologiska Förening tycker om att man äter upp deras råkor är inte bekant.


Underlag: Skånes Ornitologiska Förening/ Kenneth Bengtsson och Restaurangguiden