MARS

MARS - VÅRMÅNADEN

Vi kan kalla mars för vårmånaden numera, när uppvärmningen av jorden kommit så långt

att vi kan se det på utomhustermometern här på våra breddgrader. Många av oss här i

Sherwoodskogen har bott norr om Dalälven tidigare i våra liv och vi vet hur jobbigt det 

känns när snön fortsätter att falla in i mars och till och med i april och kanske in i maj. 

Men söder Dalälven är det vår i mars. Om tio år är det vår i mars norr om Dalälven också.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SÅ HÄR LIGGER DET TILL MED SOLENS VANDRINGAR ÖVER HIMLEN:

                                        Kiruna                 Stockholm                  Lund

1 mars   Solen upp        0700                      0650                             0700

               Solen ner         16.42                     17.15                            17.40

31 mars  Solen upp        05.53                     06.17                           06.40

               Solen ner          19.35                     19.28                           19.45

VAD HÄNDER  I MARS

2 mars   Mello i Nyköping. Andra chansen. Final 9 mars i Stockholm

3 mars   Fastlagssöndag

3 mars Vasaloppet

5 mars   Fettisdagen

6 mars   Askonsdagen (se i tidigare blogg)

7-9 mars InomhusVM, friidrott i Polen

8 mars   Internationella Kvinnodagen

11 mars  Europeisk minnesdag för terrorismens offer

12 mars  Kronprinsessans namnsdag (Viktoria). Flagga om ni känner för det.

20 mars  Vårdagjämning

24-30 mars KonståkningsVM i Japan

25 mars Våffeldag

31 mars  Sommartiden börjar. Klockan en timme framåt.

VÄDRET

Mildväder i hela landet, kanske några snöby i norr. Många hoppas på mycket

regn under månaden - men, tyvärr, det blir ganska torrt.

MÅNADENS ÖNSKAN:

Om Gud bara kunde ge mig ett ordentligt tecken. Till exempel öppna ett jättelikt

konto åt mig i en schweizisk bank (Woody Allen)

Underlag: Sherwoodskogens presstjänst

ANSLAGSTAVLAN

FÖR ÖVRIGT SÅ ANSER JAG ATT.....

-  De bidrag som valts ut att representera Sverige i Melodifestivalen, och som framförts
    av olika artister ett antal lördagar, numera har en märkvärdigt låg musikalisk kvali-
    tet, och det gäller de flesta av årets bidrag. Som regel saknar de helt en melodisk slinga,
    en melodi som går att identifiera. De få melodier som haft en hörbar melodi har som
    regel varit så överarrangerade så att knappast någonting av den ursprungliga melodin
    går att urskilja. De musikaliska plustecknen med dessa har sedan gått helt förlorade i
    märkvärdiga scenarrangemang utan anknytning till den aktuella melodin.
    En enkel, vacker melodi, utan en mängd konstgjorda arrangemang tycks inte ha en 
    chans att bli nominerad.
    Man frågar sig vilken målgrupp som programmet riktar sig till. Man får intrycket att
    en viktig målgrupp är barn med föräldrar som
    är villiga att sitta och skrika och vifta med                 
    ballonger under direktsändningarna.
    Riktigt så här illa har det inte varit tidigare år.
    De framröstade vinnarna verkar ha haft stöd
    av flera ålderskategorier.
    För att det här programmet skall överleva verkar
     det vara hög tid nu att göra något åt den organisa-
     tion som driver "Mello" i nuvarande form. 
    I varje fall måste den jury bytas ut som nominerar 
    bidragen.


-   Alla hemvändade IS-krigare skall ställas inför rätta. Självklart kan de dömas enligt
    svenska lagar. Det handlar om personer som är misstänkta för mord,  dråp och
    terrorhandlingar. Räcker inte det?
    I likhet med vad som tillämpas i Storbritannien bör dömda fråntas sitt medborgar-
    skap och utvisas, i varje fall om de har dubbla medborgarskap.


-    Löner, löneförmåner av alla de slag, som avses inarbetas i anställningsavtal för
     chefer m fl vid alla statliga och kommunala myndigheter och annan skattefinansierad
     verksamhet skall öppet redovisas före undertecknandet, liksom  förmåner när 
     vederbörande slutar sin anställning, såsom bonusar, avgångsvederlag och liknande 
     lönepåslag.
     Det vore naturligtvis en stor fördel om denna offentlighetsprincip jämväl kunde 
     tillämpas inom svenskt näringsliv.
     För vanliga anställda skall löner och förmåner förhandlas fram av arbetsmarknadens
     parter, det är annat det.


   Innevånare i Sherwoodskogen

    

   

FATALISTEN

En gammal man satt ute i Sherwoodskogen och tänkte tillbaka på sitt liv. Han hade varit
flygare i yngre dagar. Det var mest positiva minnen som dök upp, men visst var det en
säregen arbetsmiljö som han upplevt under dessa år. Det var en tid med glädje, blandat
med mycken sorg, när flygkamrater omkom i olyckor, som denna våghalsiga miljö
inbjöd till.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
FATALISTEN
Drygt fyrtio års flygning mig lärde
att ensam ta ansvar för allt
då var det förvisso av värde
att handla rätt avspänt och kallt.
Det gällde att ej kollidera
att lita på motorns funktion
att bränslebrist inte riskera
och sköta sin navigation.

Och syrgasen måste man kolla
och värden på vart instrument
för misstag kan olyckor vålla
rätt ofta har sådana hänt.
Och vädret kan vålla bekymmer
exempelvis dimma och snö
den hotbild som flygningen rymmer
den präglar vår flygarmiljö.

Rätt mycket man kan reducera 
av risker som flygningen har
dock kan man ej helt negligera
att många ändå finnes kvar.
Man tvingades leva med dessa
en del av vår vardag det blev
dock fick de ej föraren stressa
när flygövningar vi bedrev.

Med risker man fick kalkylera
vid lågflygning kunde det ske
när måsflockar man skall passera
med hög fart, man hann dem ej se.
Om bilmotorn stannar så är det
försmädligt och ingenting mer
i flygplan dessvärre så bär det
i hög fart mot jordytan ner.

När väderförsämringar hände
då gällde att skynda sig på
när samtidigt hemåt vi vände
i landningskö hamnar man då.
Vid banan krävs sikt för att landa
runt en kilometer går bra
vid halka så måste man sanda
vi hjälp utav bromsskärm fick ta.

Med uppvisningsgrupperna drog vi
på flygdagar jättepublik
i tät formation risker tog vi
en verksamhet ganska unik.
Här gällde att lita på andra
som flög i vår uppvisningsgrupp
stor tillit vi fick för varandra
men ändå man måste se upp.

Totalt sett så var det rätt mycket
man ej kunde göra nå´t åt
det gällde att stå emot trycket
här dög ej att falla i gråt.
Vi lärde oss att acceptera
en tämligen hög risknivå
ej hjälpte att ens spekulera
i allting som fel kunde gå.

Av tiden i luften jag lärde
blott gör allt så bra du förmår
och allt därutöver, så är de´,
glöm bort det, det går som det går.
Av detta så följer att oro
man bör inte känna så starkt
om fler fatalisterna voro
så sjönk nog frekvensen infarkt.

Underlag: Eget

KNÖLEN PÅ MATTAN

Mattläggaren höll på att lägga heltäckningsmatta i ett stort hus. Efter mycket svett och 
hårt arbete var det vackra vardagsrummet klart. Han ställde sig framför ett öppet fönster
och bestämde sig för att plocka fram en cigarett ur skjortfickan.
Men när han kände efter insåg han att cigarettpaketet var borta. Och när han tittade mot
mitten av rummet såg han till sin förfäran en bubbla i ungefär paketstorlek under den
nylagda mattan.
Efter några sekunders eftertanke bestämde han sig för att in te ta upp mattan. Istället
tog han fram en stor träklubba och plattade helt enkelt ut klumpen med en rad väl till-
tagna slag. Därefter samlade han ihop sina verktyg och körde tillbaka till kontoret.
En stund senare öppnade han handskfacket och fann till sin förvåning cigarettpaketet.
Just då ringde mobiltelefonen. Det var kontoret som informerade honom om att hus-
ägaren just ringt i panik.
Familjens hamster har försvunnit. De undrar om du möjligtvis har sett den?

Underlag: Urban Legends av Claes Nordenskiöld

WIKILEAKS

Wikileaks är en internationell förening som offentliggör hemligstämplade och privata
dokument och filmer i samarbete med media. Materialet laddas upp av anonyma
källor, visselblåsare, till organisationens webbplats och dokumentdatabas som är
placerad i Sverige. Wikileaks säger sig vilja avslöja oetiskt beteende av regeringar och
företag, och eftersträvar fri tillgång till information som är av allmänintresse.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
ORGANISATION
Verksamheten startades i december 2006 av en
grupp av journalister, kinesiska dissidenter, IT-
entreprenörer och matematiker från hela världen.
Webbplatsens databas hade efter ett år vuxit till
1,2 miljoner dokument. Enligt egen uppgift hade
sajten 1 200 frivilliga år 2009.
En av grundarna, den australiske publicisten och
nätaktivisten Julian Assange beskrivs som orga-
nisationens chefredaktör och främste talesperson, 
men det var innan han drog sig undan rättvisan på
Ecuadors ambassad i London för flera år sedan.
När Assange anhölls som misstänkt för sexualbrott
i Sverige och begärdes utlämnad från Storbritannien utsågs den isländske journalisten 
Kristinn Hrafnsson 2010 till officiell talesperson för Wikileaks.
Svensk talesperson för organisationen  är journalisten Johannes Wahlström.

WEBBPLATSER
Wikileaks har hotats av stängning många gånger.
Databasen har flyttats mellan servrar på olika
platser, ofta i Sverige på grund av landets grund-
lagsskyddade yttrandefrihet. För att skyddas av
denna lag krävs att organisationen har en ansvarig
utgivare i Sverige. Julian Assange har tidigare sökt 
arbetstillstånd i Sverige, dock utan framgång.

Sedan 2008 tillhandahåller den svenska internetleverantören Bahnhof servrar till
organisationen i ett bergrum under Vita bergen på Södermalm i Stockholm.

OMTALADE LÄCKOR
Sarah Palins Yahoo-konto
I september 2008 visades den republikanska politikern Sarah Palins privata e-mail
från hennes Yahookonto. Hon hade använt detta konto i tjänsten, sannolikt för att 
komma undan offentlighetsprincipen. En tjugoårig 
man blev gripen för intrånget. Det visade sig senare 
att han var son till en demokratisk politiker. Palin har
jämfört incidenten med Watergate. 20-åringen dömdes
till ett års fängelse och tre års övervakning.

British National Party medlemslista
I november 2008 publicerades det nationalistiska 
partiet BNP:s medlemslista på Wikileaks. Det blev 
en stor skandalhistoria i Storbritannien då ett flertal 
poliser, läkare och präster var medlemmar.

Kaupthing Banks affärer
Isländska Kaupthing Banks interna dokument kom ut på Wikileaks i september 2009. 
De visade att banken hade gjort många tvivelaktiga affärer strax innan den gick omkull
och isländska staten fick rädda banken. Det visade sig att stora summor hade lånats ut
till företag som tillhörde bankens ägare och stora skulder till banken hade skrivits av
omedelbart före konkursen. Landets statsminister var inblandad och fick avgå.

Amerikansk helikopterattack mot civila i Bagdad
I april 2010 publicerade Wikileaks en videofilm från en
amerikansk attackhelikopter i Irak. Den visade hur ett
par Reuterjournalister och åtta civila irakier blev be-
skjutna och dödade av helikopterbesättningen. Senare
beskjuter man också civila som kommit för att hämta
offren.

Iraq War Logs
Wikileaks Iraq War Logs innehåller 400 000 dokument om kriget i Irak och dokumenterar
109 032 dödsfall, varav 92 003 civila irakier, flera av dem olagligt avrättade. Dokumenten
innefattade även 3 884 döda amerikanska soldater, 224 soldater från allierade länder samt
8000 döda irakiska soldater. Den prisbelönta hemsidan sammanfattar läckan.

"Cablegate" - Amerikanska diplomatdokument
Den 28 november 2010 påbörjade Wikileaks publiceringen av, enligt egen utsago, över
250 000 diplomatiska underrättelser från amerikanska ambassader, den så kallade
Cablegate med anspelning på Watergate. Fem större tidningar fick tillgång till doku-
menten på förhand.

Stratforläckan
Det privatägda amerikanska underrättelseföretaget och tankesmedjan Stratfor (Strategic
Forecasting) uppgav 2011 att man hackats och att e-post kopierats. I februari 2011
började Wikileaks sprida 5 miljoner e-postmeddelanden författade av Stratfors infor-
matörer. E-postmeddelandena visar, enligt Wikileaks, Stratfors väv av uppgiftslämnare
och infiltratörer från den amerikanska regeringen såväl som utländska underrättelse-
organisationer med tvivelaktigt rykte samt journalister. Flera uppgifter om Carl Bildt
finns i materialet. Bland annat gör en informatör tolkningen att Bildt anser att
Sverige borde bli en stormakt.

KRITIK
Den avhoppade medarbetaren Daniel Domscheit-Berg kritiserar Wikileak för att inte
skydda sina källor bättre. Man har t ex namngett afganer som samarbetat med
amerikanerna.
Den svenske vetenskapsteoretikern Christopher Kullenberg menar att organisationen
inte är öppen för insyn och tar betalt för att släppa information.
Rättssociologen Marcin de Kaminski menar att
 Wikileaks har blivit en komersiell aktör som 
förlorat sin  idealism och värdegrund, som är 
viktigt för att rättfärdiga verksamheten. 

Det är uppenbart att Wikileaks förlorade 
mycket av sin kraft och framåtanda när Julian Assange gömde sig undan rättvisan 
i London av fruktan för att bli utvisad till USA, 
där han sannolikt skulle bli ställd inför rätta.

Underlag: Wikipedia och dagspress

TIO ÅR I POLITIKEN

Ebba Busch Thor efter tio år i politiken













Annie Lööf, en partiledare med ambitioner











Från kommunist till vänsterpartist









Ulf före och efter statsministerdrömmarna










Stefan är sig lik efter en period som statsminister och
efter alla bestyr med att bli omvald




                    

Jimmie Åkesson har inte varit i hetluften så lång tid.
Men han blir nog kvar många år till.

Ingen av dem ser ut att ha farit särskilt illa av tio  års politiskt arbete. 
Men äldre har de alla blivit och kanske klokare?
Det kommer att visa sig!                                                      

                                                                                                                                                                                                                                             

 Underlag: Aftonbladet samt Wikipedias och Sherwoodskogens presstjänst     

VISSELBLÅSARE

               
Kontorskomplexet Watergate i Washington har efter Nixons tid som president kommit
att symbolisera ruffel och båg inom den offentliga administrationen världen över.

VISSELBLÅSARNA
Begreppet visselblåsare härstammar från den engelska polisen som en gång i tiden
använde sig av visselpipor för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet 
vid pågående brott. Detta var före mobiltelefonernas och övervakningskamerornas tid.
Numera vet alla vad en visselblåsare är, en person som läcker information, ofta till 
massmedia, om oegentligheter av alla de slag, korruption, miljöbrott, brister i omvårdnad, 
ekonomiskt fiffel och så vidare.
En visselblåsare måste alltid räkna med en påföljd av något slag. Han kan riskera åtal
för spioneri och förtal etc , eller om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren -
att få sparken eller bli omplacerad.

Några svenska visselblåsare

Ingvar Bratt
Bofors affären. Han var ingenjör på Bofors och avslöjade 1985 att företaget exporterade 
vapen till Dubai och Bahrain via Singapore. Dessa två länder var inte godkända som
köpare av svenska vapen.

Sara Wägnerts
Hon var undersköterska i Umeå och avslöjade missförhållanden inom åldringsvården.
Detta ledde fram till en ny lag inom socialtjänsten, Lex Sarah.

Håkan Isaksson
Han var anställd vid dåvarande Informationsbyrån (IB). Han var huvudkälla åt 
Peter Bratt och Jan Guillou, som avslöjade IB:s verksamhet och fick avtjäna staff för
spioneri.

Matthias Corbacio m fl
Läkarna som avslöjade Macciarino och skandalen vid Karolinska Institutet.
De utsågs till "Årets visselpipor"  2016.

Karin Törnqvist
Hon var konsult på Göteborgs Energi och avslöjade muthärvan i Göteborg.

Några utländska visselblåsare

Mark Feldt 
Han gick under namnet Deep Throat. Han var bitr. direktör inom FBI och låg bakom
århundradets avslöjande: Watergate-affären, som ledde till president Nixons avgång.

Edward Joseph Snowden
Han var IT-tekniker hos CIA. Han avslöjade NSA:s topphemliga övervakningsprogram
Prism, med täckning över hela världen NSA saknade sanktion för detta.

Mordechai Vanunu
Han avslöjade Israels kärnvapenprogram.

Sergej Maguitskij
Han avslöjade 2008 korruptionen inom statsägda ryska företag. Han avled året därpå i
ett ryskt fängelse.

Daniel Ellsberg
Han var gäst hos Skavlan för någon vecka sedan.
Han läckte dokumentsamlingen "The Pentagon
Papers"om USA:s roll i Vietnamkriget, som bidrog
till att vända opinionen i USA mot Vietnamkriget.
För denna insats belönades han med 2006 års 
Right Livelihood Award. Han åtalades för stöld,
konspiration och spionage och räknade med att få
tillbringa resten av sitt liv i fängelse.
Nixon-regimen hade genom flera kriminella
handlingar, inbrott hos hans psykolog och hos honom
själv, försökt att misskreditera honom, så domstolen
underkände åtalet mot Ellsberg.  Han är fortfarande politiskt aktiv, reser runt och håller
föredrag.
Han föddes 1931 i Chicago, Illinois.

Wikileaks
Detta är en internationell förening grundad av Julian Assange 2006. Den vill offentliggöra
hemligstämplade och privata dokument och filmer som kan vara av intresse för en bred
allmänhet och detta vill man göra i samarbete med media.
Vi återkommer med en blogg om Wikileaks senare.

Underlag: Wikipedia. Namnet och logotypen till trots har Wikileaks ingen organisatorisk
                   koppling till Wikipedia, men man använder samma  programvara,
                   Mediawiki.

INLÄGG I KLIMATDEBATTEN

 

DEMOKRATINS SVAGHETER
I debattprogrammet Ekdahl o Ekdahl i SVT härom kvällen försökte en filosof, Torbjörn
Tännsjö,  tackla problemet  med den pågående uppvärmningen och att ingenting görs.
Han menade att demokratierna inte hade kraft nog att genomdriva de åtgärder som
kanske måste vidtas för att få stopp på koldioxidutsläppen.
För att snabba och kraftfulla åtgärder skall komma igång kan det krävas att demokratin
får stå tillbaka för någon form av en kraftfull diktatur. Denna idé att demokratin står i
vägen för åtgärder mot utsläppen diskuterades livligt.

Mot tanken på en diktaturstat talar ju det förhållandet att de värsta miljöbovarna i världen
i dag är diktaturer, Kina, Ryssland och numera också Brasilien. Till dessa länder kan man
också foga USA, så länge som Donald Trump är landets president.

DEN POLITISKA HÖGERN
Jan Guillou analyserar den pågående uppvärmningen av vår planet i en krönika i AB.
Att rädda jorden på kort sikt anser världens ledare vara  olönsamt. Att det är lönsamt på
längre sikt, så att mänskligheten överlever, torde de flesta kunna enas om.
Vi vet vad som åstadkommer den pågående förödelsen, koldioxid från fossila bränslen.
Vi vet sålunda vad som kan göras för att rädda 
planeten. Det är alltså inget kunskapsproblem.
Det är inte heller något tekniskt problem. Vi har
alltså att göra med ett politiskt problem.
Många skyller på marknadskrafterna, men den
så kallade Marknaden är ingenting annat än en
pseudonym för högerpolitik, som inför allas ögon
leder till undergång.
Jan Guillou frågar sig avslutningsvis: Vad skall
vi göra åt detta? Hans svar är: Bekämpa den 
politiska högern in i döden, kanske dessvärre
bokstavligen.

METANGASEN
Debattörer och även klimatforskare på skilda håll  pekar på allvarligare hot än de som
människan har bidragit med. Ett av dessa är den gigantiska mängden av metan, sumpgas,
som är bunden av permafrosten på främst norra halvklotet. Avsmältningen efter den senaste istiden började för ca 10 000 år sedan, I takt med att permafrosten påverkas av stigande
luft- och vattentemperaturer ökas risken för att denna mycket kraftfulla växthusgas tränger
igenom permafrosten och frigörs i atmosfären. Om stora mängder av denna mycket
kraftiga gas, tjugo gånger kraftigare än koldioxid (men mera flyktig) frigörs kan det spela
en avgörande roll för det framtida klimatet av en helt annan dignitet än vad mänsklig 
påverkan har haft och har.

I Sherwoodskogen delar vi professor Birger Schmitz uppfattning att det finns positiva 
effekter för jorden med mera värme.

Lyssna inte på domedagsprofeterna, var optimist!

HARRY JÄRV

Harry Järv föddes 1921 i ett svensktalande jordbrukarhem i Karperö utanför Vasa.
Under Finlands frihetskrig 1918 mot både tsarryskt och kommunistiskt välde -
vilket också utvecklades till ett blodigt inbördeskrig - deltog Järvs far som en av
många öster-bottniska frivilliga i Gustaf Mannerheims "vita bondehär". När
vinterkriget bröt ut var Järv 18 år. Han anmälde sig till armén och skickades som
gymnasist till en underofficersskola. Men vinterkriget tog slut innan Järv hann
delta i aktiv strid. Men under kriget som följde, fortsättningskriget i förbund med 
Tyskland, fick han strida desto mera. Åren 1942-43 ledde Järv mer än 200 fram-
gångsrika patrulluppdrag bakom de ryska linjerna på Karelen mot ryska bunkrar,
kulsprutenästen och stödjepunkter. Han beundrades av sina soldater men han var
väl känd och fruktad av ryssarna.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
KOMPANICHEF VID INFANTERIREGEMENTE 61 (IR 61)
Under  Finlands korta och osäkra fredsperiod 1940-41 sattes Harry Järv in som under-
sergeant i fortsättningskriget. Han utmärkte sig i strid och valdes i slutet av 1941 ut
till officersutbildning. Som fänrik och löjtnant tjänstgjorde Järv som pluton- och kompani-
chef vid IR61, den berömda österbottniska "Sextiettan".

Efter hårda strider på sensommaren 1941 vid 
Säntemä och floden Svir nådde regementet
floden Jandeba mellan Ladoga och Onega.
Där vidtog drygt två års ställningsstrider tills
de sovjetiska storoffensiverna på Karelska
näset började sommaren 1944.

I mars 1942 försökte IR61 genom upprepade
frontalangrepp slå ut en rysk stödjepunkt
Plitsa(Fågeln).
Efter fyra misslyckade anfall och efter svåra
finländska förluster lät man då Harry Järv och 
hans patrull göra ett nytt försök. Järv accepterade 
uppdraget och gav sig iväg med 10 man in bakom
de ryska linjerna. I den ryska stödjepunkten fanns 
ca hundra man med kulsprutor och granatkastare.
Järv inväntade dåligt väder. Kvällen och natten
8-9 februari 1943  blåste och snöade det och då satte man igång. Under flera timmar grävde
man sig ljudlöst fram genom snön mellan de ryska vaktposterna. Kl 03.30 var man framme 
vid de ryska skyttegravarna. Eldgivningen började 03.45 och därefter vidtog närstriderna.
Efter en dryg halvtimme var den ryska styrkan nedkämpad och den sovjetiska stödjepunkten
var i finsk hand. Alla i Järvs patrull överlevde. En man hade fått granatsplitter i ett ben,
men han tog själv bort splittren med sin slidkniv.
Ett halvår senare, natten 5 september 1943 var Järv på väg tillbaka efter ett spaningsupp-
drag. I mörkret råkade han trampa på något vid sidan av stigen. Han hade klivit på en mina
som sprängde bort hans vänstra fot. De finska soldaterna bar alltid med sig en läderrem
i ammunitionsväskan för att kunna stoppa blodflöden i sådana här fall och detta drog
Järv åt strax över knät. Hans mannar släpade hem honom. På fältsjukhuset amputerades
hans vänstra ben under knät. Våren 1944 vårdades han på St Görans sjukhus i Stockholm
i likhet med många finska krigsinvalider.
Med underbensprotes återvände han till sitt regemente, men bara en vecka senare slöts
freden mellan Sovjet och Finland i september 1944.

Under kriget  tilldelades Järv tre frihetskors och två frihetsmedaljer för sin enastående
tapperhet i fält . Han föreslogs av tre generaler att förordas till Riddare av Mannerheim-
orden men han fick den inte. Mannerheim ansåg att han gav sina soldater för stora 
friheter.

EFTER KRIGET
Järv flyttade efter kriget till Stockholm där han verkade vid  Kungliga Biblioteket som
biblioteksråd och ställföreträdande riksbibliotekarie. Han blev fil. lic. vid Uppsala
universitet samt hedersdoktor i filosofi vid Åbo och Uppsala universitet. Han var ledamot
av Vitterhetsakademien och redaktör för flera finsksvenska kulturtidskrifter.
Han gjorde sig känd som samhällsdebattör, gav ut flera böcker, bland annat om Kafka,
som han hade som specialintresse.
Han har tilldelats en lång rad priser och utmärkelser, bland många andra Alf Henrikson-
priset.
Harry Järv lär skall ha sagt om sig själv: 
" Det är egentligen bara tre saker jag kan, det är kommatering, fotografering och
närstrid".
Harry Järv avled 21 december 2009 i Stockholm och är begravd på Kapellbacken i
Korsholm, Karperö, nära Vasa i Finland.

Underlag: Militärhistoriska skrifter och Wikipedia.

GENERALERNA

En av de boende i Sherwoodskogen var militär i yngre år. Han har tjänstgjort många år 
på Militärhögskolan (MHS)  i Stockholm, både som elev och lärare. Andra läsåret genom-
förde de två-åriga högre kurserna en resa  till andra länders försvarshögskolor, vanligen 
inom Europa. Den resa som berättas om här gick till Finland.
Chef för Militärhögskolan när den här resan genomfördes var en armégeneral av den
gamla skolan, generalmajoren Erik Rosengren. Han var sträng och militärisk i sitt upp-
trädande. Han var storvuxen och utstrålade mycket pondus. Men innerst inne var han en 
varm och godhjärtad människa. Han gick bort 1988, 80 år gammal. 
Den finske generalen och legendariske "ryssdödaren" under vinterkriget som nämns 
nedan och som sedermera blev god vän med vår general hette Korhonen. 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

GENERALERNA

En fin gammal herre förvisso han var
på mängder av pondus och resning han bar
gestalten var kraftfull, hans värdighet stor
jag träffade honom när jag var major.
Han valde rätt tidigt att bli militär
och gjorde därefter en snabb karriär
men hälsan dessvärre ej stod honom bi
ett hjärtfel begränsade hans energi.

Vi reste tillsammans i Finland ett år
längs gränsen mot öster då färdvägen går
från Salla i norr till Karelen vi far
och sakkunnig guidning längs vägen vi har.
Ett gäng veteraner från kriget vi fått
de visar var striden mot ryssen har stått
och en utav dem var en finsk general
som började kriget som enkel korpral.

Han gjorde i kriget en snabb karriär
ej bakom ett skrivbord men med sitt gevär
modern variant av Sven Duva han var
fantastiska minnen från kriget han har.
Tre gånger han sårats men överlevt allt
ett år i ett fångläger frös han och svalt
dock utväxlas han och mot fronten han for
när kriget var slut har han blivit major.

Och långt efter kriget han blir general
betraktas måhända som smått museal
en kraftkarl dock är han fast liten och satt

en humorfylld herre med nära till skratt.
Två ytterligheter var svensken och han
men ändå de två genast finner varann
en frontsoldat möter en skrivbordsstrateg
som kompisar sedan vår buss de besteg.


Den kvällen det sauna och middag skall bli
till Imatra snabbt transporterades vi
och nere i saunan på vårat hotell
där möts generalerna i en duell.
De regler som gällde var enkla och få
den vann som nu sist ut ur saunan kan gå
jag visste att värmen i denna lokal
starkt frestar på hjärtat på min general.

En flaska med whisky de tog med sig in
stor risk för att svensken skall trilla av pinn
de hällde på vatten och ångan stog tät
jag tänkte på Lytzen och Hans Majestät.
Det dröjde rätt länge men ändå till slut
som nykokta kräftor de två kommer ut
och ögonen glänser av värme och sprit
men samtidigt kom dom, en stor svensk merit.

Den middag som bjöds var av ansenligt slag
det åts och det dracks ganska friskt överlag
de två generalerna nog allra mest,
förvisso en minnesvärd avslutningsfest.
Och dagen därefter var avresedag
min reskamrat var ganska darrig och svag
han sannolikt led alla tänkbara kval
när han efter lunchen skall hålla sitt tal.

Så reste vi åter till Sverige igen
men ej generalen nog glömmer bort den
duell som han borta i Imatra haft
som frestat så  hårt på hans vilja och kraft.
Men inte blev hjärtat alls skadat av det
istället det tillfrisknat, så vitt jag vet,
för stolt var han säkert, för en byråkrat
ju hävdat sig hyfsat mot en frontsoldat.

Underlag: Eget

SETT OCH HÖRT

                                              TALGOXAR - SMARTA RACKARE

Trots väldigt små hjärnor visar sig talgoxen ha nästan lika god förmåga till impulskontroll
som apor och korpar enligt en ny studie.
- Talgoxar verkar vara väldigt smarta. De är påhittiga, nyfikna och framfusiga, säger 
Anders Brodin, som är professor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet.
Mat placerades i en genomskinlig cylinder och fåglar som direkt började picka på 
cylindern bedömdes som impulsiva och underkändes. De som däremot tog det lugnt 
och letade på en öppning i cylindern där de kunde komma åt  maten blev godkända.
Korpar och schimpanser brukar få godkänt i 100% av fallen. 
Talgoxarna klarade sig nästan lika bra. De fick 80 % godkänt, vilket är klart bättre 
än de flesta andra djurarter.
-Det är väldigt imponerande, säger Anders Brodin, som tror att självkontroll har med 
allmänintelligens att göra. Talgoxar är exempelvis duktiga på att på avstånd iaktta 
andra fåglar som  hamstrar mat för att se var de gömmer maten. Sedan stjäl talgoxarna 
alltihop.
HJ3/19

                                              MYSKOXAR ÄRVER STORKOVAN

En kvinna från Halland har testamenterat en 
del av sina besparingar till myskoxar och fjäll-
rävar i Jämtland. Det är länsstyrelsen och 
Naturskyddsföreningen som får 270 000 kronor
var. Kvinnan specificerade i testamentet, som
hon skrev en dryg vecka innan hon avled i sep-, 
tember förra året, att pengarna skulle gå till
ett myskoxkonto  och som bidrag till fjällrävar.
Tomas Bergström, miljöövervakare på läns-
styrelsen i Jämtland, säger att det är ovanligt att
det testamenteras pengar.
Pengarna skall användas till utfodring och till inventering av fjällrävarna. 270 000 kronor
räcker ju i flera år. Även de vilda myskoxarna kommer att få glädje av pengarna.
HJ7/19

                                        KALVEN SIGGE TROR HAN ÄR EN HÄST

När tjurkalven Sigge övergavs av sin komamma
efter födseln, flyttade familjen Andersson från
Åtvidaberg in den lilla kalven från hagen för att
flaskmata honom. Sigge fick bo i stallet och där
växte en ovanlig relation fram. Shetlandsponnyn
Nore överväldigades nämligen av ömhetskänslor
för Sigge och nu är de båda två oskiljaktiga.
Dom är som Helan och Halvan. De är jämt med
varandra. När Nore skall iväg blir Sigge ledsen.
Nore har ju varit ensam så han fick också en kompis.

Kärleken är verkligen ömsesidig, säger Elin 
Andersson. Sigge älskar att vara i hästhagen och 
beter sig precis som en häst.
Under sommaren försökte Elin få Sigge att förstå att 
han hörde till kossorna, men han tydde sig bara till 
Nore. Planen är ändå att Sigge så småningom skall 
bli en stor tjur som Ferdinand.
HJ4/19

                                                    BRAND I VITA HUSET

Vid en brand i Donald Trumps bibliotek i Vita Huset häromveckan förstördes
dessvärre de flesta av Donald Trumps böcker. Det var två målarböcker som
förstördes helt. En tredje bok, också det en målarbok, räddades men var
svårt vattenskadad. Att den tredje boken blev så förstörd är särskilt smärtsamt
för Donald Trump. Den var nämligen nästan till hälften målad och skulle bli klar
om någon vecka.

CNN

VÄNLIGA VECKAN

Veckan som börjar i dag kallas också Vänliga veckan. Det är en svensk tradition
från 1946. Tanken är att man just under den här veckan skall visa extra vänlighet och
omtanke gentemot sig själv och omvärlden.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Upprinnelsen till begreppet Vänliga veckan härstammar från en trafikräknare, som år 1946
berättade att under hans pass såg han 12 människor som log, 15 som såg nöjda ut medan
däremot 8 569 såg ut som de var på väg till en begravning. Detta föranledde Läkarmissionens
grundare Harry Lindquist att instifta en årligt
återkommande Vänliga veckan i november. År
1960 införs mottot "Vänligheten vinner" som
recept mot ett alltmer stressat samhällsklimat.

Den kristna tidningen Svenska Journalen började
1984 dela ut ett årligt pris till "Årets vänligaste svensk".
Lill-Babs var en av pristagarna (1995). 1999
bröts dock traditionen då pristagarna började
utsättas för hån och ovänlighet.

Men år 2014 återlanserade Läkarmissionen
Vänliga veckan, denna gång i vecka 7 i samband 
med Alla hjärtans dag, 14 februari.

Årets tema: Var vänlig mot dig själv

Underlag: Wikipedia

BLUFFSKOLAN HANDELS?

Handelshögskolan i Stockholm är ett svårslaget bedrägeri, skriver Jan Guillou i en
krönika i Aftonbladet, och han fortsätter, "skattebetalarna borde fråga sig, vafan får
vi för pengarna?" Aftonbladets debattredaktör skyndar sig att tillfoga "framförda  
åsikter får stå för författaren och ej för tidningen".
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
NÄRINGSLIVETS SKOLA
Den av näringslivet skapade och privata "Handelshögskolan i Stockholm" är ett svårslaget
bedrägeri, både i fräckhet och uthållighet och har pågått i över 100 år.
När de ledande svenska kapitalisterna, med Knut Agathon Wallenberg i spetsen, kom på 
att man skulle skapa ett kvasiuniversitet för krämare, bankirer och affärsmän berodde 
det alls inte på något behov att förkovra sig själva eller det uppväxande släktet i konsten 
att tjäna pengar. Den konsten behärskade man redan och lärde framgångsrikt ut den till 
sina rekryter.
Sådan undervisning vore lika meningsfull som att öppna en simskola för fiskar.

Den ekonomiska eliten kring förra sekelskiftet led av ett värkande socialt mindervärdes-
komplex. Man räknades inte som fina människor. Den tidens överklass bestod av ämbets-
män, adel och lantliga gentlemän som samfällt såg ner på krämare, bankirer och likaledes
suspekta individer som "bara" tjänade pengar. Detta var nämligen inte fint.

Idén med ett "universitet", en privatskola för kapitalistisk utbildning, hade alltså ingen-
ting med utbildning att göra. Avsikten var en helt annan, att genom akademisk glans,
doktorshattar, professorstitlar och påhittade nya examina höja de vulgärt rika männens
anseende.

Ett närmast självklart trick blev därför att införa ämnet nationalekonomi i undervisningen.
Blivande direktörer och förmögenhetsbyggare hade visserligen ingen användning för
nationalekonomi. Men ämnet hade högt anseende eftersom det betraktades som vetenskap.
"Företagsekonomi", i dag huvudämnet på Handelshögskolan, var ännu inte påhittat. Det
hette rakt på sak" handelsteknik", som ju inte 
låter så fint. Först 1958 lyckades man döpa om
handelsteknik till det mera nobelt klingande före-
tagsekonomi, som i dag är vårt mest studerade ämne
i universitetsutbildningen, alltså också vid riktiga
universitet.

AFFÄRSIDÉN
Affärsidén att omvandla kapitalistisk praktik till 
ekonomisk vetenskap kan nog sägas ha blivit 
mycket framgångsrik. 
Åtskilliga direktörer kan i dag ståta med en doktors-
titel från Handelshögskolan, det vill säga närings-
livets akademiska gren.
Också mycket grobianartade direktörer kan, om inte 
annat ,bli hedersdoktorer. Häri ligger åtskillig komik när de vanligtvis antiintellektuella direktörerna kan uppträda i en sorts lånade akademiska påfågelfjädrar.

KLASSKAMPEN 
Man har sett till att hålla verksamheten småskalig för att precis motsvara näringslivets 
årliga rekryteringsbehov. Bara 300 studenter antas årligen, av ca 4000 sökande. Det
betyder mycket stränga betygskrav för att bli antagen. Vilket i sin tur leder till att de mest
betygsfuskande privatiserade skolorna levererar huvuddelen av studenterna. Etta på den
listan är givetvis det privatiserade gymnasiet i Djursholm.
Studenterna på Handelshögskolan är praktiskt taget garanterade inträde i den ekonomiska
överklassen, såvida de inte redan tillhör den. Vilket nog kan förklara det stora antalet 
sökanden. Denna garanti om höga framtida inkomster beror i sin tur på näringslivets
mycket starka förtroende för handelsstudenter, vilket innebär en garanterad genväg till
toppjobb.
Det är svårt att komma in på Handels men studierna där är enkla. Fem års vistelse i en
miljö för träning i kapitalism skapar i de flesta fall just sådana människor som närings-
livet behöver.

Att näringslivet vill träna upp det uppväxande släktet i kapitalism är lätt att förstå,
liksom föreställningar om elitens berättigade privilegier, ledarskap och dylikt. Det är
samma princip som låg till grund för äldre tiders kaderträning i kommunistiska
partiskolor.
Svårare är att förstå att skattebetalarna ska tvingas bidra med betydande medel
till denna kapitalismens uppfostringsanstalt.

MED EN KÄND DIREKTÖRS ORD FRÅN I FJOL: VAFAN FÅR VI FÖR DOM
PENGARNA?

Underlag: Jan Guillou, krönikör i Aftonbladet

PS
Titeln civilekonom har inget juridiskt skydd i Sverige. I princip kan vem som helst
kalla sig civilekonom. Praxis är emellertid att bara den som uppfyller Civilekonom-
ernas medlemskrav får kalla sig civilekonom. De flesta svenska universitet och hög-
skolor har rätt att utfärda civilekonomexamen.  DS

TÖRNROSA

De flesta av de gamla sagorna som vi äldre fick höra som barn och som vi i vår tur
har berättat för våra barn torde ha sitt ursprung i H C Andersens diktarverkstad
 i Odense på Fyn eller så kommer de från bröderna Grimm. De växte upp i
Kassel i Tyskland. Här i Sherwoodskogen kom vi för en tid sedan över en gammal 
utgåva av Bröderna Grimms Sagor. Vi gjorde många intressanta iakttagelser när vi
tittade i denna bok, bland annat att sagorna inte förändrar sig särskilt mycket med
åren. Som exempel på detta tar vi Sagan om Törnrosa.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------
TÖRNROSA
Törnrosa eller sagan om Prinsessan i den sovande
 skogen är en på många håll spridd saga om en skön
kungadotter. Ämnet för sagan är tidigast känt från
en fransk 1300-hundratalsroman och har vidarebe-
rättats bland annat av bröderna Grimm. Sagan om
Törnrosa ligger till grund för Tjajkovskijs balett
Törnrosa och en Disney-film från 1959.

HANDLINGEN
När den lilla prinsessan skall döpas bjuder hennes 
föräldrar bara tolv av landets feer till dopet, eftersom 
man bara hade tolv gyllene tallrikar. Men även den trettonde dyker upp och istället för 
goda önskningar för barnet uttalar hon en förbannelse: när prinsessan fyller 16 
skall hon sticka sig på en slända och dö. 
Eftersom en av de andra feerna har kvar en önskning mildrar hon förbannelsen: 
prinsessan skall inte dö utan skall falla i en sömn som ska vara i hundra år.
Kungen beordrar att alla sländor i landet skall eldas
upp. Men på sin sextonde födelsedag är prinsessan 
ensam i slottet. Hon vandrar omkring i det och träffar
på en gammal kvinna som håller på att spinna. När
prinsessan ber att få prova sticker hon sig i fingret
och profetian går i uppfyllelse. Inte bara prinsessan
utan alla i slottet somnar och sover i hundra år.
Omedelbart växer en ogenomtränglig törnhäck upp
omkring slottet. Efter precis hundra år förvandlas
alla törnen till vackra blommor. Först nu kan en ung
prins komma och väcka Törnrosa ur hennes långa sömn.


Underlag: "Sagan om Törnrosa" ur boken "Sagor av Bröderna Grimm."

JAN BJÖRKLUNDS FLYKT

Jan Björklund avgick under nästan panikartade former som partiledare för Liberalerna
häromdagen. Beskedet kom plötsligt och oväntat även för hans närmaste medarbetare.
En av dessa, med ansvar för pressfrågor, blixtinkallades till jobbet - trots att han var akut
sjuk i hemmet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det som utlöste brådskan var sannolikt en ny opinionsmätning från Novus. Enligt denna
skulle bara 2,7 procent av väljarna rösta på Liberalerna om det vore val i dag. 
Lars Björklund har tidigare deklarerat att han inte ställer upp för omval vid Liberalernas
landsmöte i höst. Men nu dök dessa katastrofsiffror upp och det kullkastade planerna.
Plötsligt blev det riktigt bråttom för Jan Björklund att själv få berätta om sina avgångs-
planer innan avgångskraven började hagla över honom och det ville Jan Björklund och
hans gäng undvika.

Presskonferensen som hastigt arrangerades gav Jan Björklund möjlighet att skriva sin egen historia om avgången. Det handlade inte om usla opinionssiffror, eller internt uppror, utan
om omsorg för partiet och vikten av att avgå i tid före nästa val. Det handlade också om
EU-valet i år och om vården av "januariavtalet".
Allt detta är nog rätt tänkt. Ingen vill lämna jobbet som en förlorare, inte Jan Björklund
heller.

FINNS DET NÅGON EFTERTRÄDARE?
Den enda som backas upp  av hela partiet är
Cecilia Malmström, nu EU-kommissionär
Hon sluta i sommar after tio år.
Hon har emellertid deklarerat: "Jag är färdig
med politiken".
Operation "övertalning" har sannolikt redan
inletts.


Den tidigare jämställdhetsministern Nyamko
Sabuni tros inte vilja leda ett parti i så kraftig
motvind som Liberalerna har i dag.


Birgitta Ohlsson förlorade den förra striden
mot Jan Björklund. Hon bor för närvarande
i Oxford.
Efter striden mot Jan Björklund sade hon sig
vilja lämna politiken för gott.


Liberalerna torde få behålla ett av sina båda mandat i årets val, valet till EU-parlamentet.
Tidigare har Liberalerna haft röst-magneten Marit Paulsen.

IDEOLOGEN JAN BJÖRKLUND
När frågan om hans ideologi kommer på tal handlar det främst om hans motstånd mot SD.
Men även hans mamma Ragna brukar dyka när det handlar om ideologier.
Hon flydde som 23-åring från det naziockuperade Norge med Jans 4-åriga syster i rygg-
säcken. Varför hon flydde är inte känt, kan möjligen anas. Hon var inte judinna.
Hans ideologiska övertygelse kan också ha påverkats av att han med sin fru har två syd-
koreanska barn i familjen. Hans tro har emellertid starkt bidragit till att Alliansen sprack.
2016 sade Jan Björklund att Alliansen borde samarbeta med Socialdemokraterna för att
hålla SD borta från allt inflytande. Så småningom blev kraven på att hålla SD utanför 
något nästan maniskt hos Jan Björklund och till slut blev det viktigare  än att låta Ulf
Kristersson bli statsminister. Alliansen hade härigenom kluvits, vilket Jan Björklund,
med god assistans av Annie Lööf, får ta på sig ansvaret för.

Underlag: Kvällstidningarna

HÖGHASTIGHETSTÅG

Frågan om höghastighetståg i Sverige har behandlats tidigare i dessa spalter. Vår
slutsats i Sherwoodskogen var då att inom överblickbar tid har vårt land inget behov
av dessa tåg. Vi reder oss bra med inrikesflyget och med tåg kapabla att transportera
passagerare med upp emot 225 kilometer per timme. Vad det handlar om är dels tids-
vinsten sedd mot den beräknade kostnaden och den sannolika lönsamheten.
 År 2035 beräknas folkmängden i Sverige till ca 12 miljoner. 
Kostnaderna för projektet beräknas ligga i storleksordningen 50 miljarder kronor. 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Crister Fritzson, vd vid SJ, målar upp högfartsprojektet som mycket lockande. I en
release säger han bland annat:

En snabb satsning på en höghastighetsbana för 
320 km/t är nödvändig för att Sverige skall kunna
realisera sina ambitiösa miljö- och klimatmål.
Med höghastighetsbanor kan restiden 
Stockholm-Göteborg nedbringas till två timmar och
Stockholm-Malmö till ca två och en halv timme. 
Projektet kan vara klart på 12 till 15 år. Enligt
tillgängliga prognoser skall 20 miljoner resor kunna
företas med dessa tåg år 2035.
SJ beräknar att tre miljoner flygresor, 80 till 90 % av de som  flyger. kommer att byta
till tåg. Man beräknar också att miljövinsterna skall bli mycket stora.
De gamla stambanorna skall utnyttjas för godstransporter, som beräknas kunna
tredubbla godsmängderna.

En snabb granskning av SJ´s högfartsprojekt visar en del frågetecken.

TIDSVINSTERNA
Den stora tidsvinsten för snabbtågen gör man genom att inte stanna särskilt ofta,
ett par tre gånger mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.
I förhållande till X2000 tjänar man en dryg halvtimme på respektive sträcka.

TILLGÄNGLIGHET
Snabbtågen tar bara folk till och från storstäderna söderöver där de stannar.
På det gamla bannätet skall man transportera gods. Tågtillgängligheten för
arbets- och pendelresenärer runt om i landet tillgodoses inte alls.
Regularitet och punktlighet är en förutsättning för denna reseverksamhet.
 Erfarenheter från 2018 visar att en upprustning av det gamla nätet borde
vara den viktigaste åtgärden.
Om det befintliga nätet främst skall utnyttjas för godstrafik har man totalt
 missuppfattat erfarenheterna från senare år. Arbetsresor och andra resor
kors och tvärs i vårt land måste prioriteras. Man måste kunna lita på tåg-
trafiken, tidhållning och regularitet. Det kräver mycket omfattande under-
hållsarbeten av räls, växlar. signalsystem mm.
Flygtrafiken i vårt avlånga land måste få fortsätta eller utökas.

KLIMAT- OCH MILJÖVINSTER
De vinster som snabbtågen kan generera är inte alls av den storleksordningen att
de har betydelse i viktigare avvägningsfrågor. Inte heller flygskatter eller andra
pålagor har någon betydelse. De är helt verkningslösa i  miljöarbetet. För att citera
professor Birger Schmitz i måndagens blogg om klimatet: "Det är som atomer i havet".
Detta har blivit frågor om ideologi och inte om klimat för dem som driver dem.


  Underlag: Crister Fritzson och Sherwoodskogens tankesmedja



























'''