BRA MED VÄRME!

 Birger Schmitz, professor i geologi vid Lunds universitet, gav häromdagen i Aftonbladet
 sin syn på den pågående debatten om koldioxidutsläppens påverkan på klimatet. 
Några av hans synpunkter har sammanställts nedan.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

HUR PÅVERKAS JORDEN I ETT 20-ÅRIGT PERSPEKTIV?
Jag var med på 1990-talet då klimatutvecklingen förutspåddes få allvarliga följder redan 
nu, vilket inte blev fallet. Om forskningsresultaten ger positiva eller negativa signaler 
om framtiden beror på datasimuleringarna om framtidens klimat. Om de stämmer 
kan bara framtiden utvisa. Om 20 år skulle Sverige, oavsett koldioxidutsläppen, kunna 
få ett något annat klimat än dagens. 
Sannolikt kommer vi att få det något varmare och fuktigare, men knappast torrare.

 Exempelvis var Arktis på 1930-talet i princip lika varmt som idag, för att under 1950-talet
vara betydligt kyligare.
Den här anpassningen har alltid förändrats. Stenåldersmänniskorna bodde vid kusterna.
Lämningarna av deras bosättningar ligger idag på 30 meters djup på grund av 
avsmältning av de enorma landisarna. 
Stora kulturer har gått under på grund av dessa förändringar.
Under 1800-talet tvingades människor lämna Europa på grund av torka och missväxt.

VAD KAN VI GÖRA NU?
Industriländerna i väst svarar för de enorma mängder koldioxid som släpps ut. Sedan 
Kyotoavtalet 1997 har ingenting hänt . Utsläppen av koldioxid var lika stora före som 
efter avtalet.
Parisavtalet undertecknades av 55 länder som svarade för 55% av koldioxidutsläppen. Det
här avtalet gäller från 2016. Men redan 2018 inkommer rapporter om att utsläppen är be-
tydligt högre. Världen har alltså misslyckats med att styra in på målen i Parisavtalet.

Det torde bli mycket svårt att få de snabbt växande ekonomierna i Asien, Afrika och Syd-
amerika att avstå från att släppa ut koldioxid i framtiden.

POSITIVA OCH NEGATIVA TECKEN
Vi lever nu i den kallaste perioden under de senaste 300 miljoner åren. Jordens normala
 tillstånd fram till för 2 miljoner år sedan var ett mycket varmare klimat  än nu och mycket
högre koldioxidhalt än idag. Livet frodades i denna växthusvärld. För 50 miljoner år sedan
växte palmträd i Alaska och krokodiler levde upp till 80 grader nordlig bredd. Normalt är
polarområdena då isfria, men för 2 miljoner år sedan hade enorma istäcken bildats där,
och för bara 15 000 år sedan täcktes Skandinavien av kilometertjocka istäcken som sedan
smält bort under några tusen år. Grönland och i Antarktis finns resterna kvar av land-
isarna. Självklart kommer det även att bli positiva effekter för jorden om den blir varmare
i framtiden. Låt polarisarna smälta!

FORSKNINGSKULTURER
Hjordinstinkten är stark bland klimatforskarna. Rädslan att bli stämplad som "klimat-
skeptiker"är stor. I klimatfrågorna tycks det dessutom ibland vara svårt att skilja på
vetenskap och ideologi.

ÅTGÄRDER PÅ NATIONELL NIVÅ?
En mera nyanserad bild i media. Inget hajpande om "världen - går - under" scenarier!

På den nationella nivån tror jag inte på parollerna "Ta tåget i stället för flyget".
Effekterna av sådana åtgärder blir inte ens som "en atom i havet."  Paroller av
det slaget bygger inte på fakta utan enbart på ideologi.

Mitt råd till alla: Sök fakta. Undvik ideologidebatter. Det finns skäl  att vara optimist.

Underlag: Birger Schmitz