BLUFFSKOLAN HANDELS?

Handelshögskolan i Stockholm är ett svårslaget bedrägeri, skriver Jan Guillou i en
krönika i Aftonbladet, och han fortsätter, "skattebetalarna borde fråga sig, vafan får
vi för pengarna?" Aftonbladets debattredaktör skyndar sig att tillfoga "framförda  
åsikter får stå för författaren och ej för tidningen".
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
NÄRINGSLIVETS SKOLA
Den av näringslivet skapade och privata "Handelshögskolan i Stockholm" är ett svårslaget
bedrägeri, både i fräckhet och uthållighet och har pågått i över 100 år.
När de ledande svenska kapitalisterna, med Knut Agathon Wallenberg i spetsen, kom på 
att man skulle skapa ett kvasiuniversitet för krämare, bankirer och affärsmän berodde 
det alls inte på något behov att förkovra sig själva eller det uppväxande släktet i konsten 
att tjäna pengar. Den konsten behärskade man redan och lärde framgångsrikt ut den till 
sina rekryter.
Sådan undervisning vore lika meningsfull som att öppna en simskola för fiskar.

Den ekonomiska eliten kring förra sekelskiftet led av ett värkande socialt mindervärdes-
komplex. Man räknades inte som fina människor. Den tidens överklass bestod av ämbets-
män, adel och lantliga gentlemän som samfällt såg ner på krämare, bankirer och likaledes
suspekta individer som "bara" tjänade pengar. Detta var nämligen inte fint.

Idén med ett "universitet", en privatskola för kapitalistisk utbildning, hade alltså ingen-
ting med utbildning att göra. Avsikten var en helt annan, att genom akademisk glans,
doktorshattar, professorstitlar och påhittade nya examina höja de vulgärt rika männens
anseende.

Ett närmast självklart trick blev därför att införa ämnet nationalekonomi i undervisningen.
Blivande direktörer och förmögenhetsbyggare hade visserligen ingen användning för
nationalekonomi. Men ämnet hade högt anseende eftersom det betraktades som vetenskap.
"Företagsekonomi", i dag huvudämnet på Handelshögskolan, var ännu inte påhittat. Det
hette rakt på sak" handelsteknik", som ju inte 
låter så fint. Först 1958 lyckades man döpa om
handelsteknik till det mera nobelt klingande före-
tagsekonomi, som i dag är vårt mest studerade ämne
i universitetsutbildningen, alltså också vid riktiga
universitet.

AFFÄRSIDÉN
Affärsidén att omvandla kapitalistisk praktik till 
ekonomisk vetenskap kan nog sägas ha blivit 
mycket framgångsrik. 
Åtskilliga direktörer kan i dag ståta med en doktors-
titel från Handelshögskolan, det vill säga närings-
livets akademiska gren.
Också mycket grobianartade direktörer kan, om inte 
annat ,bli hedersdoktorer. Häri ligger åtskillig komik när de vanligtvis antiintellektuella direktörerna kan uppträda i en sorts lånade akademiska påfågelfjädrar.

KLASSKAMPEN 
Man har sett till att hålla verksamheten småskalig för att precis motsvara näringslivets 
årliga rekryteringsbehov. Bara 300 studenter antas årligen, av ca 4000 sökande. Det
betyder mycket stränga betygskrav för att bli antagen. Vilket i sin tur leder till att de mest
betygsfuskande privatiserade skolorna levererar huvuddelen av studenterna. Etta på den
listan är givetvis det privatiserade gymnasiet i Djursholm.
Studenterna på Handelshögskolan är praktiskt taget garanterade inträde i den ekonomiska
överklassen, såvida de inte redan tillhör den. Vilket nog kan förklara det stora antalet 
sökanden. Denna garanti om höga framtida inkomster beror i sin tur på näringslivets
mycket starka förtroende för handelsstudenter, vilket innebär en garanterad genväg till
toppjobb.
Det är svårt att komma in på Handels men studierna där är enkla. Fem års vistelse i en
miljö för träning i kapitalism skapar i de flesta fall just sådana människor som närings-
livet behöver.

Att näringslivet vill träna upp det uppväxande släktet i kapitalism är lätt att förstå,
liksom föreställningar om elitens berättigade privilegier, ledarskap och dylikt. Det är
samma princip som låg till grund för äldre tiders kaderträning i kommunistiska
partiskolor.
Svårare är att förstå att skattebetalarna ska tvingas bidra med betydande medel
till denna kapitalismens uppfostringsanstalt.

MED EN KÄND DIREKTÖRS ORD FRÅN I FJOL: VAFAN FÅR VI FÖR DOM
PENGARNA?

Underlag: Jan Guillou, krönikör i Aftonbladet

PS
Titeln civilekonom har inget juridiskt skydd i Sverige. I princip kan vem som helst
kalla sig civilekonom. Praxis är emellertid att bara den som uppfyller Civilekonom-
ernas medlemskrav får kalla sig civilekonom. De flesta svenska universitet och hög-
skolor har rätt att utfärda civilekonomexamen.  DS