HÖGHASTIGHETSTÅG

Frågan om höghastighetståg i Sverige har behandlats tidigare i dessa spalter. Vår
slutsats i Sherwoodskogen var då att inom överblickbar tid har vårt land inget behov
av dessa tåg. Vi reder oss bra med inrikesflyget och med tåg kapabla att transportera
passagerare med upp emot 225 kilometer per timme. Vad det handlar om är dels tids-
vinsten sedd mot den beräknade kostnaden och den sannolika lönsamheten.
 År 2035 beräknas folkmängden i Sverige till ca 12 miljoner. 
Kostnaderna för projektet beräknas ligga i storleksordningen 50 miljarder kronor. 
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Crister Fritzson, vd vid SJ, målar upp högfartsprojektet som mycket lockande. I en
release säger han bland annat:

En snabb satsning på en höghastighetsbana för 
320 km/t är nödvändig för att Sverige skall kunna
realisera sina ambitiösa miljö- och klimatmål.
Med höghastighetsbanor kan restiden 
Stockholm-Göteborg nedbringas till två timmar och
Stockholm-Malmö till ca två och en halv timme. 
Projektet kan vara klart på 12 till 15 år. Enligt
tillgängliga prognoser skall 20 miljoner resor kunna
företas med dessa tåg år 2035.
SJ beräknar att tre miljoner flygresor, 80 till 90 % av de som  flyger. kommer att byta
till tåg. Man beräknar också att miljövinsterna skall bli mycket stora.
De gamla stambanorna skall utnyttjas för godstransporter, som beräknas kunna
tredubbla godsmängderna.

En snabb granskning av SJ´s högfartsprojekt visar en del frågetecken.

TIDSVINSTERNA
Den stora tidsvinsten för snabbtågen gör man genom att inte stanna särskilt ofta,
ett par tre gånger mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.
I förhållande till X2000 tjänar man en dryg halvtimme på respektive sträcka.

TILLGÄNGLIGHET
Snabbtågen tar bara folk till och från storstäderna söderöver där de stannar.
På det gamla bannätet skall man transportera gods. Tågtillgängligheten för
arbets- och pendelresenärer runt om i landet tillgodoses inte alls.
Regularitet och punktlighet är en förutsättning för denna reseverksamhet.
 Erfarenheter från 2018 visar att en upprustning av det gamla nätet borde
vara den viktigaste åtgärden.
Om det befintliga nätet främst skall utnyttjas för godstrafik har man totalt
 missuppfattat erfarenheterna från senare år. Arbetsresor och andra resor
kors och tvärs i vårt land måste prioriteras. Man måste kunna lita på tåg-
trafiken, tidhållning och regularitet. Det kräver mycket omfattande under-
hållsarbeten av räls, växlar. signalsystem mm.
Flygtrafiken i vårt avlånga land måste få fortsätta eller utökas.

KLIMAT- OCH MILJÖVINSTER
De vinster som snabbtågen kan generera är inte alls av den storleksordningen att
de har betydelse i viktigare avvägningsfrågor. Inte heller flygskatter eller andra
pålagor har någon betydelse. De är helt verkningslösa i  miljöarbetet. För att citera
professor Birger Schmitz i måndagens blogg om klimatet: "Det är som atomer i havet".
Detta har blivit frågor om ideologi och inte om klimat för dem som driver dem.


  Underlag: Crister Fritzson och Sherwoodskogens tankesmedja



























'''