Helmer Grundström
DÄR SKOGVAKTARN TOG IN
Lusen var svår.
Kylan svår.
Fällen gammal
och utan hår.
Vattnet var slut.
Veden slut.
Skulle han pissa
måste han ut.
Ohyran bet
grå och fet.
Natten räckte
i evighet.
"Grovarbetare, författare", står det i en litteraturhistoria om Helmer Grundström (född 1904).
Han föddes i byn Grundsjö i Ångermanland men växte upp i en torparstuga vid Svansjön i Dorotea kommun i Lappland. Han dog på Södermalm i Stockholm 1986.
Han var ett av de mera lurviga originalen bland de legendariska Klara-bohémerna runt Nils Ferlin. Sägnerna och sagorna om hans liv och leverne är legio och berättas fortfarande.
Han var en av autodidakterna, de självlärda författarna som drevs av ett oemotståndligt uttrycksbehov att berätta om den för många ganska exotiska verkligheten som var deras. Kort, enstavigt, ibland drastiskt och alltid uttrycksfullt skriver han, men också med en kärv melodi, en viddernas musik.
Ur: "Ordens Musik" av Göran Hassler
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar