LÖGNENS FURSTE, PUTIN

 Varför fortsätter väst att försökas prata med Putin? Han har från första stund i kriget i Ukraina ljugit om precis allt. Han har lögnen  som metod. 

Rysk-ortodoxa kyrkans ledare i  Ryssland, patriarken Kirill, delar Putins syn på det världsliga.

Snart har de hela Luhansk, säger en nyhetsflash. Kreml utser ryska eller proryska borgmästare, delar ut ryska pass i de ukrainska byarna, de byter ut  valuta till rubel. De ukrainare som inte finner sig skickas till Ryssland för att bli ryssar. Samtidigt vacklar Europa, det sjätte sanktionspaketet verkar fastna därför att Ungern vägrar att spel med, ett oljeembargo verkar långt borta. Och priset på rysk olja har aldrig varit så högt, miljarderna skummar in i den ryska krigskassan. Ukrainas ekonomi drabbas hårdare än den ryska under kriget.

Det som krävs är förstås hårdare tag, att Europa enas och sätter större press på de länder som fortsätter att handla med Ryssland. I stället äger det motsatta rum. Det är mjuka tag som gäller nu.

Frankrikes Emmanuell Macron och Tysklands Olaf Scholz har förvandlats till två  nallebjörnar och försöker nu blidka Putin genom samtal. De tycks tro på fred genom daltande. I ett 80 minuter långt samtal med Putin häromdagen försökte de förmå Putin att åter sätta sig vid förhandlingsbordet med Ukraina. Man kan fråga sig varför någon överhuvudtaget vill prata med Putin. Putin har fån första stund i det här kriget ljugit om precis allt. Det rör sig nu inte om någon som skarvar lite, det här lögnen som metod. Varför ska man prata med någon som bara ljuger? Vad är syftet?

Macron och Scholz uppmanade också Putin att införa en vapenvila, och föreslog också för honom att Ryssland skulle dra tillbaka sina trupper fån Ukraina. Är de korkade? Det här pjoskandet och klemandet är obegripligt.

Samtidigt som Macron och Scholz svassar runt Putin så fortsätter invasionen. Bomber ödelägger hela städer. Och den ryska maktapparaten som vi hela tiden rättfärdigar genom samtal fortsätter att ljuga om det. Det har inte dödats civila i Butja - det är skådespelare som ukrainska armén har lagt dit för att svartmåla Ryssland. Bilderna från övervakningskamerorna i belaruska postkontor är svåra att titta på. Ryska soldater kommer in för att skicka hem sitt stöldgods från byarna de erövrat. Någons tv-apparat, någons gitarr som skyndsamt packas in och skickas hem. När jag ser de ryska soldaterna med sina rov påminner det om något från djurvärlden och i Kreml sitter andra djur, uppklädda i kostym. De ljuger utan att  blinka, allt som kommer ur deras munnar är lögner.

Peskov ljuger flinande, Medvedev ljuger upprört, han säger att Nato har förklarat krig mot Ryssland

och så fort han talar om den röda tråden så "darrar hela världen inför Rysslands vrede, för snart har västvärlden skickat in ett vapensystem för  mycket och då förklarar Ryssland krig".

Vi ska prata, uppmana till vapenvila, skicka in Macron och Scholz och se om vi kan blidka ryssen,  få dem på bättre humör, då kanske de drar tillbaka sina trupper.

Vi måste inse att samtal med människor som alltid ljuger är meningslösa. Vi måste inse att enda vägen till fred är att se till att vi inte förlorar om en konflikt blir verklighet. Detta kan till och med Putin eller hans efterträdare begripa och dra sina egna slutsatser av. 

Underlag: Alex Schulman, författare och krönikör DN.

KISSINGER OCH UKRAINA

 Fakta om Henry Kissinger. 

Född 27 maj 1923 i Furth i Bayern, Tyskland. Han har nyligen fyllt 99 år. Han är en amerikansk diplomat, statsvetare och republikansk politiker. Han var utrikesminister i USA 1973 till 1977, dessförinnan och efteråt säkerhetsrådgivare. Han är jude och flydde till USA undan nazisterna men kom tillbaka som korpral i US Army 1944.

I Davos i veckan uppmanade Kissinger Ukraina att avstå från Krim och delar av Donbass för att nå en fredsuppgörelse med Kreml. Därmed ger han i praktiken stöd till resonemanget bakom pakten mellan Ryssland och Kina från februari som säger att stormakterna har rätt till intressesfärer där mindre länder ingår vare sig de vill det eller inte.

Ingen bör bli förvånad. I Kissingers värld finns ingen övergripande moral att beakta, bara stater som slåss för överlevnad och inflytande. De mäktigaste kan endast hållas i schack genom att balanseras mot varandra. I de stora statsmännens strävan att upprätthålla jämvikten är nästan allt tillåtet.

Det är ett mycket mörkt synsätt som har sin rot i Tredje rikets framväxt och obeskrivliga brott; den judiske Kissinger flydde Tyskland som tonåring men återkom som amerikansk korpral 1944.

Ur detta perspektiv blir inte politikens uppgift att göra världen bättre, utan att till varje pris förhindra en upprepning av den stora katastrofen, skriver historikern Barry Geween i sin Kissingerbiografi "The inevitability of tragedy" från 2020.

Med  den logiken blir det fritt fram att mot bättre vetande skruva upp trycket i Vietnam, som Nixon och Kissinger gjorde 1968. Samt att bomba sönder Kambodja1969 - 1973, förse Pakistan med vapen under folkmordet på bangladeshier 1971 eller att stötta Pinochet i Chile 1073. 

Och det blir logiskt att förespråka ytterligare rysk annektering av ukrainskt territorium 2022. Jämvikten måste ju upprätthållas.

Kissingers problem är att man lika väl kan vända på det. Munchenöverenskommelsen 1938 visade med skräckinjagande precision hur det kan gå när de stora statsmännen ger efter för tyranner i ett försök att bevara status quo. Hitler tog tillfället i akt. Maktbalansen rubbades. Den stora katastrofen infann sig.

Ukraina och  väst bör inte vika en tum.

Underlag: Arvid Åhlund, ledarskribent DN.

JUNI MÅNAD

 I juni ser vi syrenerna blomma, prästkragen och gullvivan slå ut, rågen gå i ax, vi sjösätter båten och sätter potatis, men det gjorde nog många redan i maj. Skolan slutar, svalorna flyger högt, sommarsolståndet kommer.

Dagen är mer än sjutton timmar i Skåne, drygt aderton timmar i Svealand, hela tjugofyra timmar i Lappland.

Juni kallades för sommarmånaden eller midsommarmånaden. Namnet kommer från romarnas namn på himladrottningen, överguden Jupiters gemål Juno, henne som grekerna kallade Hera.

DEN KORTA NATTEN

Knappt skymmer natten, knappt har dagen flytt

så gryr en annan dag på blanka vatten.

Knappt tystnar gökens rop i sena natten

så stämmer fågelkören upp på nytt.

Då fylls vårt bröst av vemod, och vi klagar

att tiden aldrig ger sig någon ro.

För snabbt försvinner dessa ljusa dagar

då detta land är lämpligt att bebo.

Alf Henrikson

TÄNKVÄRT

¤ Francis Bacon

Ett argument liknar skottet från ett armborst - det är lika verksamt vare sig det var en jätte eller en dvärg som sköt.

¤ Blaise Pascal

Folk blir i allmänhet mer övertygade av argument de själva kommit på än av sådana som kommer från andra.

¤ Jean Jacues Rousseau

Förolämpningar är argument som används av folk som har fel.

¤ Okänt ursprung

Artighet är konsten att dölja sina naturliga impulser.

¤ Arthur Schopenhauer

Artighet är som en luftkudde. Det finns ingenting i den men den mildrar livets stötar.

Midsommarmånad säger:

I denna Månad skall man akta sig för mycken Sömn och om Morgonen bruka Laktuka med Ättika och friskt källvatten, och må man äta Ruteblad, förty de äro icke skadliga. Men akta dig för Ost och Svinefläsk och allt det som stekt är.

I Kräftans Tecken är det godt att bygga i Vatten, att föra sig i nya Kläder, och vad man gör i Begynnelsen blifver obeständigt.

Recept på Laktuka:

Det bör observeras att motsägelser finns i Bondepractican på flera ställen, som i det här receptet.

Tvätta sallad, torka den och skär den grovt. Tillsätt scharlottenlök samt sockra, peppra och salta efter smak. Stek bacon gyllenbrunt, lägg baconet på salladen med bacon, fett och allt. Tillsätt sedan ättika och vatten och koka upp. När det svalnat, rör ihop allt till en väldoftande sallad. Smaklig måltid.

VÄDERLEKEN

Följer juni på en våt maj följer sannolikt en våt sommar men med rik skörd. Om nordanvinden ofta blåser kan man hoppas på ett gott år.

Juni motsvarar vädermässigt december. Var föregående december mild och våt blir sannolikt juni likadan och vice versa. Regn på midsommarafton blir alltid långvarigt och fortsätter oftast förbi fruntimmersveckan i slutet av juli. Om det regnar fyra dagar runt sommarsolståndet 21 juni är risken för regn hög ända fram till Mikaelidagen 29 september.

TIDEN FRAMFÖR OSS

Det finns anledning att känna större oro inför framtiden i år än tidigare, även om vi då hade en pandemi som låg över oss. Kriget i Ukraina fortsätter in på fjärde månaden och ännu kan ingen ljusning skönjas. Kriget står och väger. Ukraina stöds av i stort sett hela västvärlden, militärt, ekonomiskt och humanitärt. Sverige och Finland söker medlemskap i Nato. Men det drar ut på tiden innan detta är klart. Hemmavid känner vi av  kriget på många sätt, prisökningar och inflation. Vårt försvar skall rustas, närmast målet är till kostnadsnivån 2% av BNP. 

Med hälsningar från: De äldste i Sherwoodskogen och Cirka Nitti i Nikkaluokta

KARL XII EFTER POLTAVA

Varnitsa kallades Karlopolis (Karlstad) och kan sägas ha varit Sveriges huvudstad när Karl XII huserade där.

Karl XII krigade i de områden i Ukraina där kriget pågår i dag. Hans krigslycka var som bekant inte den bästa. Poltava ligger i centrala Ukraina vid floden Vorskia. Efter slaget lyckades han med omkring tusen karoliner ta sig söderut till Bender som ligger vid byn Varnitska i nuvarande Moldavien.  Där de blev kvar omkring fyra år.

Författaren och kåsören Herman Lindqvist har tidigare besökt de här trakterna och berättar här om besöket:

Kulorna viner och det hörs explosioner i Bender igen, där Karl XII och hans karoliner bodde i fyra års tid i väntan på bästa tidpunkten att anfalla Ryssland igen, men nu söderifrån. Nu är det ryska armé som verkar vara i rörelse.

När vi gick i skolan hette det att Bender låg i Turkiet. I dag ligger byn i den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien nära Ukraina. Förr låg allt detta i Osmanska riket, alltså i Turkiet.

Bender, närmare bestämt byn Varnitsa, där Karls lilla samhälle växte fram, kallades huvudorten Karlopolis (Karlstad) och kan sägas ha varit Sveriges huvudstad ett tag. Här signerade den enväldige kungen alla papper och fattade alla viktigare beslut. Dokument kom från Sverige med kurirer. Herman säger att han var i Bender för tolv år sedan då SVT gjorde ett program om Karl XII. Vi hamnade mitt i den konflikt som pågått länge mellan rysktalande utbrytare och Moldaviens armé, säger han. Mönstret känns igen från ukrainakrigets utbrott. Men vi tog oss fram genom staden som nu var mest ruiner, men vi hindrades ofta av beväpnade gäng som spärrade vägarna.

Inte mycket var kvar av själva kungshuset och runt omkring låg ruinerna av gamla ämbetsbyggnader. Byns borgmästare dök upp och erbjöd oss att köpa det som var kvar av kungshuset. Det var frestande billigt så vi tvekade. Visst skulle det vara trevligt att äga Karlstad. Gevären knallade och den kedjerökande borgmästaren verkade bara angelägen att bli av med alltihop. Men jag och vi övriga tackade nej, inseende vilka juridiska komplikationer som skulle följa. Vem ägde huset? Vem fick  köpa det?  Ska vi vänta på freden? Producenten Peter Lundvall och jag kommer på lösningen. Vi måst i alla fall sätta en minnesplatta på huset som berättar för kommande generationer om Karl XII och vad han hållit på med här. Så fick det bli. Vi låter tillverka en platta med text på engelska och moldaviska där vi bland annat berättar om Karl XII och kalabaliken i Bender. Förhoppningsvis sitter den kvar än i dag om huset finns kvar. -- Vi har emellertid nu fått reda på att hela byn Varnitsa revs 2019. Här har nu byggts rader av bostadskaserner.

e

EFTERSPEL

Några år efter kungens hemkomst till Sverige ankommer från Bender en delegation med fordringsägare som  ansåg kungen var skyldig dem en ansenlig mängd pengar efter hans vistelse där. De hade alla familjerna med sig, inalles ett sextiotal personer. Kungen beslöt att de skulle förläggas i Karlshamn  i avvaktan på att pengarna eventuellt skulle utbetalas. Det handlade om totalt cirka två och en halv miljon svenska kronor. De medförde en omfattande bokföring som visade beloppens storlek och till vem de utbetalts. Och faktiskt, efter mycket krångel och ifrågasättande,  fick de efter några år sina pengar.

Den svenska delegationen som är i Turkiet just nu och diskuterar Nato kan i varje fall tala om för Erdogan att vi inte är skyldiga Turkiet några pengar,

 

TURKIET BROMSAR

SVERIG, INTE FINLAND, ÄR TURKIETS PROBLEM.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan skapade rubriker i fredags då han sade sig "inte vara positiv till Finlands och Sveriges Nato-inträde". Men "Finland och Sverige" var ett artigt sätt för Erdogan att säga "Sverige".

I den turkiska regimens ögon är Sverige ett problematiskt , om inte ett fientligt sinnat land,  en beskyddare av olika terrororganisationer och av det kurdiskt dominerade partiet HDP, som regimen förföljer systematiskt. Sverige fungerar i den turkiska regimpressen som terrorstämplade PKK:s passionerade sponsor och förespråkare. I december i fjol gjorde det turkiska regeringsorganet Sabah stor sak av att utrikesminister Ann Linde skulle ha överlagt med ledare för den syrisk kurdiska milisen YPG. "Utrikesministern överlade med terrorledarna om Sveriges fortsatta samarbete med terroristgrupper...

"Det är inte första gången Sverige håller möten med terrorledare."  Ann Linde understryker att dessa uppgifter är felaktiga och att hon aldrig förhandlat eller träffat representanter för YPG, endast med civila kurdiska organisationer och myndigheter i Syrien.

Turkiet insisterar på att YPG som utan turkisk hjälp besegrade terrorgruppen IS i Syrien, är blott en täckmantel för PKK. När Linde under fjolåret lovade stödja de syriska kurderna med hela 376 miljoner dollar fram till 2023 så gavs detta förstås negativ publicitet i Turkiet. (Denna siffra omfattar Sveriges samlade stöd till de syriska kurderna 2016-2023, vilket de turkiska medierna inte förklarade).

Erdogan och de andra i den turkiska regeringen planerar inte att trotsa USA och på allvar försöka blockera de båda nordiska ländernas Nato-inträde. Men de vill använda övergångsperioden till att inpränta i alla berörda att de väntar sig en kollegial attityd från Sverige och inte ständigt klander över behandlingen av kurder och politiska motståndare. På lördagen sade också Ibrahim Kalin, utrikespolitisk rådgivare till Erdogan, att man inte stänger dörren för Sverige. Turkiet är villigt att förhandla för att acceptera Sverige i militäralliansen, men pekar just på hur Sverige enligt Turkiet behandlar PKK.

USA har de senaste dagarna signalerat att Turkiets tid i skamvrån efter dess köp av ryskt luftvärn mot Natos vilja - lider mot sitt slut.

Halil Karaveli, turkisk expert vid Silk Road Institute, anser att den svenska ledningen måste försöka sätta sig in i hur deras turkiska kollegor ser på Sverige.  --   Lika skeptiska som Sverige är till Erdogans regim, lika skeptiska är också turkarna över Sveriges - helt legitima -  agerande i människorättsfrågor. Turkiet måste samsas i Nato med två djupt Turkiet-skeptiska allierade, Grekland och Frankrike, och är inte intresserat av att stärka den falangen inom organisationen, säger han.

Underlag: Nathan Shachar, DN.

PUTINS OCH LAVROVS DÖTTRAR

Vladimir Putin stämplar västvänliga ryssar som "avskum och förrädare" ,

Men nu avslöjar ryska och tyska journalister att hans egen dotter under två år flög mer än 50 gånger till Munchen i Tyskland där hon har en  hittills okänd dotter med en rysk balettprofil.

FAKTA

Putin har två vuxna döttrar från sitt äktenskap med Ljudmilla Potina, Katerina Tichenova, 35, (ovan till vänster) och Maria Vorontseva, 37.

Sedan 2017 har Katerina Tichenova enligt medieuppgifter i Ryssland och utomlands levt i ett förhållande med en dansör och sedermera chef för Bayerska baletten i Munchen.

Detaljer om presidentdotterns liv är en ny illustration av propagandans hyckleri. I mitten av mars höll Putin en uppmärksammad presskonferens då  han talade om "femtekolonnare och nationalförrädare" - som man borde "spotta ut som en fluga som flugit in i munnen". - Jag dömer inte folk som har en villa i Miami eller på Franska rivieran, som inte klarar sig utan gåslever, ostron eller så kallade genderfriheter, sade han med drypande ironi.

-  Problemet är inte det, utan att många av dessa människor mentalt befinner sig där och inte här, de är inte med sitt folk, inte med Ryssland.

 Nu visar det sig att en av de ryssar som i högsta grad uppskattar en västlig livsstil är presidentens egen dotter, 35-åriga Katerina Tichonova.

En kartläggning gjord av ryska Istories och tyska Der Spiegel visar att hon mellan 2017 och 2019 mer än 50 gånger flög mellan Moskva och Munchen i chartrade plan. Vid något tillfälle medföljde personal från Putins egen stab, tre livvakter, en pianolärarinna, två barnflickor, Tichonova själv och hennes balettdansör och parets dotter, född 2016.

Att personal ur den ryska eliten tillbringar mycken tid i väst är naturligtvis ingen nyhet. Rika och inflytelserika ryssar har i många år köpt hus och lägenheter i Schweiz, Frankrike och USA, satt sina barn i prestigefyllda skolor i England. Samtidigt som de i privatlivet har visat förkärlek för "västerländsk livsstil" har många av dem på hemmaplan varit an gelägna om att visa sig patriotiska och därför klankat ner på de länder de så gärna vistas i - kallat västerlandet dekadent eller rent av fascistiskt. Ända är det anmärkningsvärt att Putins egen dotter har tillåtits tillbringa så mycket tid i det förhatliga Tyskland - hon planerade till och med en permanent flytt i oktober 2019 enligt e-post från hennes personlige livvakt som Istories har kommit över.

Var familjen befinner sig nu är inte känt. Sannolikt är de i Ryssland. Mannen har nyligen begärt avsked "av personliga skäl" från teatern i Munchen.

LAVROVS STYVDOTTER LEVER I  LYX - STOPPAS AV BRITTERNA.

Britterna fortsätter att strama åt den ekonomiska snaran kring Ryssland.

På torsdagen presenterades ekonomiska sanktioner mot den paramilitära organisationen Wagner-gruppen, bankjätten Gazprombank och utrikesminister Lavrovs styvdotter Polina Kovaleva som till vardags bor i luxuösa Kensington,  London, uppger BBC.

Polina Kovaleva bor i de finare delarna av London i en lägenhet som kostade dryga 50 miljoner kronor - en bostad som hon köpte när hon var 21. Under uppväxten gick hon på privatskola i Bristol och på fritiden spelar hon gärna tennis.

Det luxuösa livet i Kensington och det flashiga livet som hon gärna visar upp på sociala medier är möjligt tack vare att hon är styvdotter till Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Mamman Svetlana Polyakova är Lavrovs andra fru, om än inofficiell, då han sedan 50 år tillbaka är gift med en annan kvinna, vilket Aleksej Navalnyjs antikorruptionsbyrå avslöjat. 

Släktskapet till den ryske toppolitikern är också anledningen till att hon nu omfattas av de sanktioner som Storbritannien riktar mot den ryska eliten, rapporterar BBC.

Underlag: Expressen, Thea Mossige-Norheim

VÅLDET I USA

 TUCKER CARLSON BÄR ETT TUNGT ANSVAR FÖR VÅLDET I USA.

Massmordet i Buffalo förra helgen följde ett numera välkänt mönster. En förment ensamvarg, som i själva verket tillhör en stor våldsförhärligande flock på nätet, publicerar ett manifest och mejar ner människor som antas hota den vita majoritetens ställning.

I Buffalo var det svarta (11 döda). I El Paso 2019 var det spansktalande (23 döda), i Pittsburgh 2018 var det judar (11 döda). I Nyzeeländska Christchurch 2019 var det muslimer (51 döda) och på Utöya samt i Oslo 2011 var det socialdemokrater (77 döda).

I samtliga fall har gärningsmännen lutat sig mot den från början franska konspirationsteorin om ett pågående "folkutbyte" mellan vita och diverse minoriteter.

De uttalade måltavlorna är minoritetsgrupperna själva eller de som anses bana väg för dem, mest judar och vänstern.

I Europa ser de flesta fortfarande denna dårskap för vad den är, men i USA har konspirationsteorierna numera starkt fäste i den breda högern.

Republikanska kongressledamöter luftar folkutbytesteorierna öppet. Ledargarnityret låter gaphalsarna hållas, dels för att inte stöta sig med Donald Trump, dels för att en tredjedel av väljarna faktiskt tro att det pågår försök att "ersätta infödda amerikaner med invandrare av politiska skäl". Det visar en mätning från nyhetsbyrån AP i april.

Bäst på att sprida den idén är så klart Fox News, i synnerhet USA:s populäraste Tv-kabel-ankare Tucker Carlson. Han har varnat för att en "sammansvärjning av eliter" försöker "byta ut den amerikanska väljarkåren mot människor från tredje världen" ungefär 400 gånger på 4 år, enligt en genomgång av New York Times.

För det betalar Fox-ägaren Rupert Murdoch honom motsvarande 40 miljoner kronor i månaden.

I sitt tal i Buffalo på tisdagen pekade Joe Biden ut den militanta vitmaktsideologin som det största inhemska terrorhotet mot USA. Han har helt rätt. Han har också rätt i att de som fyller dårarnas huvuden med smörja, mest för profit, bär ett tungt ansvar för den amerikanska terrorn. De förtjänar gränslöst förakt.

Underlag: Arvid Åhlund, ledarskribent DN.

DÅ FINLAND SKULLE BLI KUNGADÖME

                                                        Prins Friedrich Karl av Hessen

Denna blogg bygger på ett kåseri som författaren och journalisten Herman Lindqvist skrivit för Svensk Damtidning. Lindqvist är uppvuxen i Helsingfors där  hans far var pressattaché vid svenska ambassaden, där familjen också bodde.

Nästan varje dag syns han i svenska media, överstelöjtnanten Joakim Paasikivi, den välskräddade och rikt dekorerade officeren som lugnt och sakligt förklarar kriget i Ukraina för oss. Men varje gång jag hör namnet Paasikivi tänker jag på Joakims farfarsfar, president Juho Kusti Paasikivi, som brukade komma gående på seneftermiddagen från presidentens slott i Helsingfors längs Norra Esplanadgatan, förbi svenska ambassadens hus. Det hände att vi småungar som bodde på ambassaden, lekte utanför byggnaden då presidenten passerade. Tio meter bakom honom

                                                                     

         

promenerade en civilklädd polis. Han gick där mest för att hjälpa till om presidenten skulle ramla omkull. Paasikivi var över 80 år och gick iförd lång rock, tjocka glasögon och en stor svart hatt på huvudet. Han verkade alltid försjunken i djupa tankar, men kunde stanna till hos oss där vi ställde upp oss på rad med mössorna i handen. Det hände att han muttrande hälsade på oss en efter en och vi sa: Hyvää Herra Presidentti! Fast vi kunde ha sagt det på svenska. Han talade utmärkt svenska och hade varit gift med finlandssvenska kvinnor. Ibland lekte vi hos våra klasskamrater vars fäder arbetade på slottet. Då kunde vi se hur presidentens fru Alli stod på balkongen och borstade sin makes cigarrinpyrda frackar. Det var en idyll utan krusiduller.

                                                                 Juho Kusti Paasikivi

Presidenten var en av dem som 1918 verkade för att det fria Finland skulle bli en monarki. Paasikivi var då senatens ordförande, dvs regeringschef. Han drev igenom att prins Friedrich Karl av Hessen valdes till kung i oktober 1918 och det ryktades i pressen att Paasikivi skulle bli greve. Hela den finlandssvenska adeln med alla dessa Aminoff, Adlercreutz och Crostedt skulle ersättas med helt finska män. Prinsen tackade ja till ämbetet och började plugga in allt han kunde få tag på om Finland. Då, bara en månad senare, störtades det tyska kejsardömet och alla de tyska furstarna abdikerade, Finland nyvalde kung hann aldrig komma till Helsingfors. Han skrev ett artigt brev och tackade för förtroendet men tyvärr....

Paasikivi blev aldrig greve - men något mycket finare. Paasikivi som hette Johan Gustav Hellsten då han började läroverket, kom från mycket enkla förhållanden. Han var en lysande elev i skolan och sedan på universitetet. Han var fria Finlands statsminister två gånger, ambassadör i Stockholm och Moskva fram till freden med Ryssland och skapade Paasikivilinjen, den finska hållningen mot Moskva Vänskapliga förhållanden men aldrig eftergiven eller underdånig, korrekt, balanserad. Paasikivi gav trygghet. Precis som hans sonsonson. Utan krusiduller.

 

DRÖNARE

De allra flesta människor i vårt land, och även i de flesta andra, vet mycket väl vad en drönare är och hur de fungerar. Numera kan man köpa en liten flygklar drönare hos Claes Olsson eller på Jula för en billig penning, 500 till 1 000 kronor. Drönarna drivs i luften av ett antal rotorer, vanligen fyra. För de minsta drönarna krävs inget särskilt tillstånd för att  flyga med dem, för de större krävs särskild behörighet.

De större drönarna, med vikter på ett ton och mera, är främst framtagna för militärt bruk. Men  även de minsta kan ha en militär användning. I Israels armé hade för några år sedan varje soldat en liten drönare i ryggsäcken. Den kunde han ta fram och skicka iväg för att inte råka ut för ett bakhåll.

Den civila användningen av drönare är stor inte bara vid polisinsatser. Det finns en lång rad av angelägna användningsområden, till exempel vid olyckor, skogsbränder, spaning efter försvunna, övervakning av elnät, landsvägar och järnvägar och på senare tid även vid leverans av lättare gods , till exempel läkemedel i storstadsområden. Men den stora fördelen med drönare är deras förmåga att ta bilder och sedan utan tidsfördröjning överföra dessa till avsändaren. I militära sammanhang kan drönare användas för vapeninsatser mot kända eller uppdykande mål. Drönaren kan styras från avfyringsplatser hundratals mil från operationsområdet, till exempel i Ukraina.

I mars skickade USA ett hundratal så kallade "kamikazedrönare" till Ukraina och den 21  april meddelade USA att man kommer att skicka fler och tyngre varianter. En kamikazedrönare flyger runt i ett område tills den finner ett mål. Sedan flyger den in i målet och exploderar. För att hitta sina mål används så kallad AI-teknik.

Det är tydligt att vi kommer att få se mera av de här vapentyperna framöver samt att debatten om det etiska och moraliska lär öka. Om drönarna blir ännu billigare att producera och teknologin går framåt kan man använda ännu större svärmar med kanske 10 000 -tals som flyger tillsammans. Då blir de väldigt svåra att stoppa om man inte kan hitta på något sätt att stoppa dem.

Organisationen Svenska Freds vill få till stånd en lagstiftning att det alltid skall finnas en mänsklig kontroll av vapen. Den tekniska utvecklingen går snabbt och lagstiftarna måste hinna med. En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död, säger Deborah Solomon på Svenska Freds.

DRÖNARSVÄRMAR

Militära drönarsvärmar fattar egna beslut. Svärmar på över 100 drönare kommer att  användas i framtida  krig.

Över en amerikansk bas i Mojaveöknen den 16 oktober i fjol flög tre jaktplan av typen Super Hornet. På kommando släppte de lös sammanlagt 103 mikrodrönare. Svärmen demonstrerade snart flockbeteenden genom att ta kollektiva beslut, flyga i formation och visa förmåga att reparera sig själv utan mänsklig inblandning. De anpassade sig till flockbeteenden man ser i naturen, säger William Ropen på det amerikanska försvarsdepartementet, och fortsätter - alla drönare kommunicerar och samarbetar med varandra utan ledare och kan därför hantera situationer där nya drönare ansluter eller där andra drönare avviker.

Projektet kallas Perdix efter en figur i den grekiska mytologin som snabbt tvingades lära sig flyga. Perdix var länge omgärdat av tung sekretess, men sedan i fjol har Pentagon velat berätta om dess framsteg.

Drönarnas hård- och mjukvara uppdateras kontinuerligt och byggs nu på billiga komponenter som ska kunna klara de hårda förhållanden som man kan förvänta sig i kommande krig.

Underlag: Fackpress

 

 

PUTIN HADE FEL IGEN

 PUTIN HADE FEL -- DEMOKRATIERNA ÄR STARKA

När Sverige skickar in sin Nato-ansökan i dag eller i morgon, överger vi en säkerhetspolitisk doktrin som Sverige tillämpat sedan 1814.

Putins invasion av Ukraina har kastat om förutsättningarna så grundligt att regeringen egentligen inte har något val -- även Socialdemokraterna insåg det till slut.

"Det blev inte det europeiska säkerhetssystem vi hade hoppats på, " som den tidigare försvarsministern Jan Eliasson (S) uttryckte det i Agenda på söndagen. "Just nu ser det väldigt dystert ut"."

Man kan också anlägga ett mindre modstulet perspektiv. Kriget i Ukraina har gjort det tydligt att Putin är en kejsare utan kläder. Tanken var att inta Kiev på några dagar och installera en marionettregim. Väst skulle hytta med pekfingret och införa sanktioner men så småningom förlika sig med utvecklingen, som efter annekteringen av Krim 2014.

I stället är invasionen efter snart tre månader ett historiskt fiasko. Ukrainas president Zelenskyj är kvar i Kiev, numera som en global galjonsfigur för demokratins kamp mot tyrannerier överallt. 

De ryska styrkorna försöker ta kontroll över Donbassregionen i öster som ett slags tröstpris, men inte heller det går enligt plan. Den senaste veckan har tvärtom ukrainarna börjat gå till motattack, rustade med vapen från väst.

Sedan kriget inleddes har de förstört närmare 700 ryska pansarvagnar och haft ihjäl över tio av Putins generaler. Enligt brittiska underrättelser som offentliggjordes på söndagen  har Ryssland troligen förlorat en tredjedel av sina marktrupper sedan i februari. Det kan röra sig om så mycket som 20 000 man.

Putin har kraftigt överskattat den ryska militära förmågan. Och han har kraftigt underskattat kraften hos demokratierna i väst.

Sveriges och Finlands medlemsansökningar till Nato är en utmärkt illustration. Genom att oprovocerat anfalla Ukraina har Kreml tvingat två av världens fredligaste länder och demokratier att vidta åtgärder. Resultatet? Försvarsalliansens gräns mot Ryssland fördubblas i ett slag och ändrar maktförhållandena i Östersjön - alltså precis det som Putin sagt sig vilja undvika. Den snabba ansökningsprocessen slår också hål på föreställningen om "trögrörliga" demokratier, ställda mot hårda men "effektiva" diktaturer. Om någon dag kommer både Sverige och Finland att lämna in sina ansökningar med bred demokratisk förankring. Samtal har förts med regeringar i över två dussin länder. Icke-demokratin Turkiet antyder visserligen att medlemskapet kan stoppas. Men både Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och USA:s utrikesminister Antony Blinken bedömer att Sverige och Finland kan vara fullvärdiga medlemmar inom några månader - trots att beslutet måste godkännas av nästan 30 parlament. Det vore en uppvisning i gemensam organisatorisk förmåga som gärna 30 diktaturer gärna får försöka upprepa.

Kriget i Ukraina är ytterst en kamp mellan diktatur och demokrati, konstaterade försvarsminister Peter Hultqvist (S) helt korrekt på söndagen. Putin gick till ett felkalkylerat anfall eftersom han börjat tro på sina egna haranger om Rysslands storhet och västvärldens förfall.

Verkligheten har motbevisat honom på båda punkter.

Underlag: DN ledare 0517.

              

PUTINS HISTORISKA MISSTAG

                                           Finlands president Sauli Niinistö i möte med Putin

 LÖGNERNA ÄR NUMERA SÅ GROTESKA, ATT DE INTE LÄNGRE SYFTAR TILL ATT ÖVERTYGA OMVÄRLDEN. DE ÄR ETT LED I DEN INHEMSKA RYSKA PROPAGANDAN.

Sedan Boris Johnson åkt Harpsundseka med Magdalena Andersson for han iväg över Östersjön till Helsingfors för att också ge finländarna försvarsförsäkringar om de ansöker om medlemskap i Nato. 

En medföljande brittisk journalist frågade den finländske presidenten om han trodde att Ryssland skulle se det provokativt om Finland blev medlem. Sauli Niinistö gav ett kärnfullt svar med innebörden att för en del år sedan kunde man få höra att Ryssland önskade att Sverige och Finland skulle hålla sig alliansfria, men nu kräver man att länderna skall följa diktat från Moskva . Sverige och Finland skall inte längre få göra sina egna val och det och det är minst sagt en dramatisk förändring.

Sedan kom anfallskriget mot Ukraina som visade att Ryssland är berett att oprovocerat angripa ett grannland med militär kraft.

Framfarten har varit gränslös och bestialisk och något slut på den ryska aggressionen är inte i sikte.

Så på frågan om Finland kommer att ansluta sig till Nato hade Niinistö en mycket träffande replik: "Ryssland, ni orsakade detta. Titta i spegeln."

 

Vad är det vi skall förstå? Att det egentligen är västvärldens fel att Ryssland angriper Ukraina? Att landet med massiva bombningar, massakrer och avrättningar behöver "avnazififieras"? Lögnerna är numera så groteska, att de inte längre syftat till att övertyga omvärlden. De är ett led i den inhemska ryska propagandan. Men de påminner om naiva västledares reaktioner. Putin har säkert hånlett åt västledarnas godtrogenhet

under åren. Det gav honom självförtroende och ledde till hans totala missbedömning av hur väst skulle reagera på hans anfall mot Ukraina. De senaste månaderna har Nato och EU reagerat med besked.

Ingen kan anklaga Sauli Niinistö för att inte ha försökt upprätthålla bra relationer med Ryssland. Han har under sina tio år som finländsk president haft flera enskilda möten med Putin än någon annan i väst sedan Angela Merkels dagar. Men det hjälpte föga. I stället kom kriget och Finland fick snabbt ändra sin säkerhetspolitiska kurs tvärtemot vad Ryssland önskar. Och nu följer Sverige efter.

Om någon trodde Vladimir Putin var en mästerstrateg så är det hög tid att ompröva slutsatsen. Den ryske presidenten är möjligen en slug gangster, som i sin barndom slogs på gatan och sen övade på att utnyttjade motståndarnas svagheter i  judo utöver det?

Redan nu står det klart att anfallet på Ukraina var ett ödesdigert historiskt misstag, också med de mål Putin har. Och fler och fler ryssar börjar inse detta- Den ryske dissidenten och internationelle PEN-medlemmen Andrej Piontkovskij sammanfattade fiaskot så här i en kommentar i veckan, pepprad med en del ryska kraftuttryck: "Putin fördöms i tysthet av hela eliten, inte för han är en brottsling, utan för att han är en brottsling som skitit på sig. Han är en impotent våldtäktsman. Denna tystnad är värre än några sanktioner. Och det dödar honom. Långvarig psykologisk tortyr är värre än Khaddafis kofot, som han var så rädd för."

Kriget är i sig en katastrof som inte går som han tänkt sig. Men utöver det, ritas nu hela säkerhetspolitiska kartan i Rysslands närområde om.

Om Kreml betraktar Nato som ett hot orsakar kriget en utvidgning av försvarsalliansen längs den finländsk-ryska gränsen. Nato har aldrig laddats med så mycket mening och energi som under de senaste månaderna, allt tack vare mästerstrategen Putin.

Sanktionerna mot Ryssland har därtill orsakat en permanent försvagning av den ryska ekonomin och förmågan att återuppbygga landets militär, en nödvändighet om Putin fortfarande är inriktad på att bygga upp ett imperium. Den här gången har väst inte svarat med ett krig utan svarar hårt med andra medel, ekonomiska och total internationell utfrysning från kultur, idrott och allt socialt umgänge. Det här är ett språk som gangsterledare förstår, respekterar och fruktar.

President Niinistös ord är viktigast nu, låt Putin se sig själv i spegeln.

Underlag: Söndagskrönikan DN 15 maj 2022 av Peter Wolodarski

CHRIS 0`NEILL MED FLERA

 CHRIS O`NEILL OCH ANDRA OVILLIGA KUNGLIGHETER

Det verkar som herr O`Neill i Florida inte är särskilt pigg på att delta i prinsessan Madeleines kungliga plikter. Han håller sig borta så mycket han kan, så långt borta som det bara går. Han visade detta redan under förlovningstiden. Då erbjöds han möjligheten att bli både prins och hertig, men det skulle kräva att han avslutade sin affärsverksamhet. Det ville han inte. Denna motvilja är inte helt ovanlig. Det har funnits personer som föddes i en kunglig familj, men som helst vill bort från alltihop.

                                 Prins Wilhelm och Maria Pavlovna av Ryssland

Tänk bara på storfurstinnan Maria Pavlovna av  Ryssland, gift med prins Wilhelm, son till Gustav V. Hon var tsarens sondotter och uppvuxen i det kejserliga hovet i Sankt Petersburg. Hon vantrivdes enormt i det lilla Stockholm och med makens familj som hon beskrev som dödstråkiga stenstoder. För att bryta tristessen kunde hon åka på en silverbricka nerför de mattklädda trapporna i arets privata lilla palats på Djurgården, Oakhill. Äktenskapet höll bara i sex år, sedan försvann hon ut i världen på mycket roligare äventyr.

Hennes make, prins Wilhelm, som hon beskrev som den störste tråkmånsen av dem alla, blev så skakad av skilsmässan att han lämnade landet. Han var länge i Sydamerika och Afrika, filmade, skrev artiklar och böcker och återkom som en helt ny människa, en öppen och intressant personlighet som samlade den svenska kultureliten hos sig på Stenhammar slott.

Där levde han "i synd" i över fyrtio år med sin älskarinna Jeanne de Tramcourt. Det var fullkomligt uteslutet att en kunglighet på den tiden kunde leva öppet med en kvinna utan att de var gifta. Hon titulerades därför "Värdinnan på Stenhammar"och syntes aldrig i hovlivet. Historien slutade tragiskt då prinsen en ishal vinterkväll  1952 sladdade av vägen nära Stenhammar. Älskarinnan avled omedelbart i kraschen.

Flera prinsar, som befunnit sig en bit från tronen, valde att gifta ut sig ur kungahuset och alla plikter. De gifte sig med icke-kungliga damer och tvingades därför lämna slott, titlar och alla privilegier. Så gjorde Gustaf VI Adolfs söner Sigvard och Carl Johan, men också prins Wilhelms son Lennart.

Sigvard Bernadotte här med sin hustru Marianne. Han blev aldrig riktigt förlåten för sitt avhopp från den kungliga världen. Men han klarade sig mycket bra ändå. Som många kommer ihåg blev han en ytterst framgångsrik industridesigner, illustratör och formgivare. Deras äktenskap var mycket lyckat.

Underlag: Herman Lindqvist

DEN SVENSKA NAMNLÄNGDEN

 Namnen i almanackan, val av namn och dessas inplacering på viss dag under året, har långt ifrån varit så fast som i dag. Det är först mot slutet av 1990-talet som almanackorna blivit någorlunda säkra dokument.

Den bok som alltid haft ett normerande inflytande på namnlängden är emellertid almanackan. När boktryckarkonsten slog igenom i slutet av 1400-talet blev almanackor boktryckarnas kanske vanligaste produkt. Den äldsta bevarade svenska almanackan är från 1585. Under flera århundraden var psalmboken, Luthers katekes och almanackan de enda böcker som nådde ut till de flesta svenska hem.

Sedan regeringen 1749 tagit bort Akademiens ensamrätt på almanackshanteringen kunde tryckerierna i stort sett plocka in alla namn de önskade i almanackan och ett stort virrvarr uppstod vilket bestod i  många år.

I mitten av 1990-talet träffade olika almanacksintressenter en överenskommelse om att utarbeta en gemensam namnlängd. I utredningen ingick representanter för Svenska Akademien, språk- och folkuniversitet, Svenska språknämnden, folklivsforskare och representanter för almanackstryckerierna. Arbetet inleddes 1996 och man var  klar 2001.

Sedan 1994 utger Svenska Akademien en egen Akademialmanack med de 616 namnen i namnlängden.

I den nya namnlängden finns  det två namn på 254 av årets dagar och ett namn på 104 dagar. Sex dagar är namnlösa: nyårsdagen, kyndelsmässodagen, Maria bebådelsedag, Johannes Döpares dag, allhelgonadagen och juldagen; därtill kommer vart fjärde år skottdagen.

Många gånger kan det vara av intresse att följa dagarna i namnlängden. Bra hjälp kan man få av Bengt af  Klintbergs bok i ämnet. Han deltog som folklivsforskare i arbetet 1996.

DAGENS NAMN 12 MAJ ÄR CHARLOTTA OCH LOTTA

Namnet är franskt, och en diminitiv form av Charles (Karl).

Namnet Charlotta har använts i Sverige sedan mitten av 1600-talet. Det kom in i almanackan 1772 för att hedra hertig Karls (sedermera Karl XIII:s) Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, svensk drottning 1809-1818.

Under 1700- och 1800-talet var Charlotta den vanligaste formen. Namnet kommer från franska Charlotte.  På 1900-talet blev namnet populärt igen och förblev så. På 1500- och 1600-talet förekom ofta den sammansatta formen Ann-Charlotte. Vid millenieskiftet fanns det omkring 60 000 svenskor som hette Charlotta eller Charlotte. 

Redan på tidigt 1700-tal förekom kortformen Lotta som tilltalsnamn. En annan kortform är Lotten.

Lottarörelsen, vars officiella namn är Riksförbundet Sveriges lottakårer, har fått sitt namn efter dikten om Lotta Svärd i Runebergs "Fänrik Ståls sägner". I Finland har lottarörelsen hetat Lotta Svärd sedan 1809-års krig.

                                                         Lotta Svärd

På 1600-och 1700-talet blev namnet Lotta vanligt och används numera som officiell namnform. I dag bärs namnet av omkring 3 000 kvinnor i Sverige.

RUNEBERGS DIKT "LOTTA SVÄRD"

Så här börjar och slutar dikten:

Ty en pärla var hon på krigets stråt,

Och en äkta pärla också,

Och något tålte hon skrattas åt,

Men mera att hedras ändå.

I folktraditionen har dagen på många håll setts som den första gökdagen. Då ska man höra göken gala, om så snön ligger jäms med gärdsgårdarna, har det sagts i Värmland.

Underlag: Bengt af Klintberg