söndag 14 mars 2021

ALTERNATIVA FAKTA DEL 2


 Vi har tidigare i dessa rader presenterat Åsa Wikforss bok "Alternativa fakta". Vi skall nu titta lite närmare på boken vars tillkomst, så vitt man kan se, har inspirerats av Donald Trumps ljugande och förnekande av fakta.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är nyligen invald i Svenska akademien och är medlem i Vetenskapsakademien. I sin bok avhandlar hon teman som kunskapsresistens, synen på vetenskap och fakta samt lögner och falska nyheter i media. Boken har delats ut till samtliga högstadieelever i landet som studielitteratur.

Det är på många sätt uppfriskande att läsa Wikforss bok. Hon står för en robust syn på fakta och hon tror på objektiva sanningar. Vad som kännetecknar objektiva sanningar, skriver hon, är att de är sanna oavsett om man tror på dem eller inte. Olika perspektiv kan förvisso vara viktiga, men poängen är inte att sanningen skulle vara relativ - i stället kan fler perspektiv bidra till djupare kunskap och därmed tjäna Sanningen med stort S. För Wigforss innebär inte detta att det alltid måste vara tvärsäkerheten som skall råda. Tvärtom är det just tron på en objektiv sanning som kallar oss alla till ödmjukhet.


Wikforss engagemang i dessa frågor har fått betydande näring i Donald Trump, som är ett återkommande tema i boken. Hon gör ingen hemlighet av sin oro över Trumps tal om "alternativa fakta". Faktum är att det är just "demagogernas påståenden " som kräver att vi håller fast vid tron på objektivitetens möjligheter.

Efter en mer kunskapsteoretisk  grund går Wikforss vidare till att tala om lögner, falska nyheter och propaganda i media, Hon för viktiga resonemang om olika typer av lögner, manipulation och om "expertisens död".

Visst finns det saker i boken som man kan ställa sig något frågande inför, kanske har hon en övertro på vetenskapssamhällets objektivitet.  Men i det stora hela har hon skrivit en mycket tänkvärd och klargörande skrift, och den kommer i rätt tid vi då alla måste hjälpa till med att städa upp efter trumpadministrationens galna demagogik.

Underlag: Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen 









fredag 12 mars 2021

UNDRINGAR


                                                           

                                                       VAD ÄR RASISM?


Engelska kungahuset har varit i blåsväder en tid sedan ett par prinsar (oklart vilka) hade ställt frågan om vilken hudfärg Meghams förstfödda skulle få eller fick. Meghams mor lär skall vara färgad. 

Likaväl som man är nyfiken på om det blev en pojke eller en flicka, kan väl en fråga om hudfärgen vara befogad? Eller?

För några år sedan spårade  rasdebatten ur totalt härhemma, enligt vår uppfattning i Sherwoodskogen. Det ansågs fult och förnedrande att ens använda gamla vedertagna benämningar på folk, som neger om en person från Afrika, lapp om en same eller zigenare om en rom.

                                                            OM ALLERGIER

Är vi svenskar särskilt mottagliga för allergier av olika slag, eller är vi ett ovanligt ömtåligt släkte? Några exempel:

El-allergi hör man ofta talas om här hemma, men utomlands lär den inte vara känd. Amalgam-allergi eller oral galvanism var på ropet för en del år sedan, men lär skall vara okänt i andra länder. Frontfigur för den här åkomman var sångaren Gunnar Wiklund. Det blev mycket omskrivet. Man frågar sig också hur är det med parfymdofter i allmänna utrymmen och blommor på sjuksalarna?

Barn till familjer som ej fått uppehållstillstånd drabbades för en hel del år sedan av apatiska tillstånd. Detta blev mycket omskrivet då och analyserat av experter. Man hittade inga andra skavanker på barnen. Det visade sig så småningom att det hela var en bluff, organiserat av föräldrarna i utpressningssyfte gentemot Migrationsverket.

                                          PRESIDENTVALET I USA


Det har ju fastlagts flera gånger att inget röstfusk att tala om förekom i presidentvalet, men kvar finns en undran om det amerikanska valsystemet är rättvist utformat. Antalet elektorsröster som tilldelats de olika staterna (och District of Columbia) står ej i rimlig proportion till folkmängden i respektive stat.

Till exempel motsvarar en röst i Kalifornien 3,6 röster i Wyoming och egentligen ändå fler beroende på folkmängderna respektive stat:

Invånarantal i Kalifornien är 37 miljoner vilket ger 55 elektorsröster. I Wyoming bor 0,5 miljoner människor vilket ger 3 elektorsröster. Texas med 25 miljoner invånare har 38 elektorsröster och till exempel Vermont med 0,8 miljoner invånare har även de 3 platser.

Det är tal om att granska fördelningen av elektorsrösterna till nästa presidentval 2025. Man anser i USA att ett proportionellt antal elektorsröster skulle ge ett orimligt starkt inflytande åt de stora staterna.

                                                 DIGITALISERINGEN

Vi har tidigare i dessa rader betonat riskerna med samhällets digitalisering, och än värre lär det bli när 5G-åldern är här. I själva verket innebär digitaliseringen isolering från mänskliga kontakter, något som pandemin har framtvingat bra exempel på. Det finns ingen människa att fråga längre, de enda besked som kan uppbringas är de som står till buds på alla hemsidor, dessvärre sällan uppdaterade. Den tystnad som uppstår är påfrestande, särskilt för äldre människor.


                                           PANDEMIREGLER


Statsmakterna i samråd med folkhälsomyndigheten har som bekant infört regler för antalet samtidiga besökare i affärer och gallerior med utgångspunkt i golvytan på  resp lokal. I en lokal om 100 kvadratmeter får samtidigt vistas 10 personer osv. Härutöver finns också regler för sammankomster av olika slag. Där ligger i allmänhet maxantalet på 8 personer. I gallerior får endast en person sitta och äta vid varje bord, i restauranger 4 personer. Det blir krångligare och krångligare. I kyrkor kallas gudstjänsterna för sammankomster och får bara vara 8 personer stora utom vid begravningar då man får vara 20 (inklusive den avlidne). Inkonsekvensen är skriande. I kyrkan finns jättestora golvytor. Gudstjänstbesökare sitter stilla på sina platser och håller avstånd. Smittorisken där torde vara avsevärt mindre än på gallerior.
Måtte detta elände ta slut någon gång!


                         
                         
DEN AMBITIÖSE POLISCHEFEN

En ambitiös polischef uttalade sig på aktuellt härom kvällen. Hans budskap var att nu skall polisen ta i med hårdhandskarna mot småfuskarna i trafiken, dom som kör 5 till tio kilometer i timmen för fort. Nu gäller nolltolerans. Man frågar sig omedelbart, är detta polisens nya strategi och är det detta alla nytillförda poliser skall ägna sig åt? Vi är några stycken i det här landet som tycker att det finns betydligt viktigare saker för polisen att kraftsamla på än småfuskarna, till exempel gängkriminaliteten, otryggheten på gatorna efter mörkrets inbrott, narkotikahandeln, bilbränder, villainbrotten och trafikonykterheten för att nämna några angelägna områden. Trafiksäkerheten har vi kommit långt med i det här landet, så den behöver inte prioriteras för närvarande.



Underlag: Från Sherwoodskogen












         






torsdag 11 mars 2021

KONFLIKTEN I TIGRAY


 Tigray i norra Etiopien är en av landets nio regioner. Den var tidigare känd som region 1. Huvudstad är Mekele.

Konflikten i Tigray har nu pågått i över 100 dagar. Trots regeringens kommunikationsblockad börjar vittnesmål sippra ut om brutala massvåldtäkter, mord på civila och hungersnöd. Bland annat uppges mammor raka sina döttrars huvuden              och klä ut dem till pojkar för att skona dem från att rövas bort och våldtas.

Humanitära biståndsarbetare nekas tillträde till regionen, där läget nu är akut för befolkningen. Utländska journalister nekas också tillträde till området.

"Nu är det en och en halv till två miljoner människor i nöd. Får inte biståndet komma in kommer många att dö inom tre till fyra veckor" säger Kjetil Tornvoll, professor i freds- och konfliktstudier vid Björknäs Högskola i Oslo. Han har forskat om Etiopien i över 30 år. 

Den 4 november förra året förklarade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed krig mot Tigray People´s Liberation Front (TPLF) som styr Tigray-provinsen. Konflikten hade bubblat sedan Ahmed kom till makten 2018 med målet att minska Etiopiens semi-autonoma regioners inflytande och befästa den federala regeringens makt.


Vittnesmålen från Tigray målar upp en desperat bild. Plundring, avrättningar och massvåldtäkter uppges ske på löpande band och de eritreanska soldater som tillåtits ansluta anklagas även de för brott mot de mänskliga rättigheterna. Allt  pågår bakom stängda dörrar, internat och telefoni är nedsläckt, familjer når inte sina anhöriga.


De regeringsstyrkor som nu mördar och våldtar det tigreanska folket leds av premiärminister Abiy Ahmed. År 2019 tilldelades Ahmed Nobels fredspris för sitt arbete för att uppnå fred och internationellt samarbete, och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea. Ironiskt nog har Eritrea varit högst involverat i kriget i Tigray. "Eritrea har både hjälpt till med soldater på etiopisk sida och med artilleribeskjutning av tigreanska byar. Det förvånade nog motståndsrörelsen att de eritreanska styrkorna var så krigsglada", säger Tornvoll.



 FN:s säkerhetsråd har efter två dagars överläggningar inte kommit fram till en resolution för att få slut på våldet i Tigray, uppger diplomater för AFP. Anledningen sägs vara att Ryssland och Kina satt sig emot detta.

Den etiopiska regeringen måste utan dröjsmål öppna upp hela den krigshärjade Tigray-provinsen för humanitära organisationer, det kravet kommer från EU:s kommissionär Janez Lenarcic som förra fredagen besökte Addis Abbeba.


Underlag: Josefin Flemmich, BBC och Wikipedia





                                                                                                                                                 

onsdag 10 mars 2021

HUNDVAKTEN


 Trettonåriga Rachel ska besöka fru Montgomery, som bor i Smedslätten i Bromma, en förort till Stockholm. Hon bor i en stor villa med trädgård, inte så långt ifrån huset där Rachel och hennes föräldrar bor. Tanken är att hon skall gå ut med den rika tantens hund på eftermiddagarna efter skolan och tjäna lite extra. Fru Montgomery hade annonserat efter en hundvakt och hade nu bjudit över Rachel på en pratstund och en kopp te. Rachel  kände sig lite orolig när hon gick dit, hon var inte alls säker på hur hon skulle uppföra sig, hur hon skulle hälsa - om hon skulle kalla fru Montgomery för tant eller frun - att säga du var väl inte att tänka på.

Till råga på allt möts hon utanför huset av en stor hund. Hon tänkte att det måste vara fru Montgomerys och när hon öppnar ytterdörren gullar hon lite extra med hunden för att visa att hon var bra på att handskas med hundar. 

Den ivriga hunden följer givetvis med Rachel in. Rachel försöker agera artigt och väluppfostrat i hopp om att få extra bra betalt. Hon klappade den olydiga hunden varje gång den gick förbi, trots att fru Montgomery såg lite sträng ut. Hunden trampar upp och ner i sofforna och försöker ivrigt få tag på en kaka. När den  lyckas dreglar den ordentligt på den fina mattan.
Situationen blir mycket ansträngd och de bestämmer till slut att de skall ses igen, men träffar ingen överenskommelse om att Rachel skall gå ut med fru Montgomerys hund. Rachel vill helst bara gå och sträcker ut handen mot fru Montgomery som med iskall röst säger: "Tack och adjö - och glöm inte din hund".


Historien är berättad av Claes Nordenskiöld



måndag 8 mars 2021

HÖGFARTSTÅG



Tomas Eneroth (S) fortsätter envist att driva frågan om svenska höghastighetståg trots att många tunga myndigheter avråder. Den höga beräknade kostnaden, ca 200 miljarder, anser man inte står i rimlig proportion till den förväntade nyttan med satsningen.

Vi har tidigare i dessa rader hävdat att den stora fördel högfartstågen sägs ha egentligen är en chimär. Den tågpark vi redan har med bl a X2000 är tillåten för farter upp till drygt 200 km/t, att jämföra med högfartstågens ca 300 km/t. På sträckor som Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö kan man med högfartstågen göra tidsvinster runt 30 till 60 minuter per resa, men det förutsätter mycket få inbromsningar och stopp för på-och avstigning efter vägen.

Detta medför i sin tur att det blir långa avstånd mellan stationerna och därmed lång väg för resenärer att ta sig till och från tåget. Tidsvinster äts alltså upp av många stopp. Avsevärda tidsvinster skulle man få vid längre resor, t ex från Luleå till Malmö. Men trafikunderlaget är för svagt för satsning på högfartståg där. Inte ens i det tätbefolkade och folkrika Kina bär sig alla nya högfartssträckor. Sverige är helt enkelt för litet för högfartståg, såväl vad gäller avstånd som befolkningens lokalisering.

Det finns flera anledningar till att vara skeptisk till högfartståg. S+MP har gjort frågan till en symbolfråga, Sverige skall ligga i framkant vad gäller miljö och trafik. Det beklagliga är dock att snabbtågen knappast ger några miljövinster att tala om, lika litet som regeringens andra symbolfråga, skatten på plastpåsar. Dessutom så blir bil- och lastbilsflottan allt mer elektrifierad eller så övergår man till vätgasdrift och  miljövänliga flygdrivmedel är på gång. Vilka blir till slut, om ett par decennier, snabbtågens fördelar? Tågen kräver i hög utsträckning nylagd räls, på marken eller på pelare. Kostnaderna blir skyhöga, flera remissmyndigheter tvivlar på att 200 miljarder räcker. Vi har inga pengar undanlagda utan måste låna till hela kalaset. Vi skjuter alltså hela skuldbördan framför oss och överlåter till våra barn och barnbarn att betala.

Hur mycket pengar blir över för att rusta upp och modernisera vårt gamla och slitna järnvägsnät? Det är i stort behov av en omfattande upprustning säger Banverket själva. Skall folk komma i tid till sina arbeten krävs pålitliga tågförbindelser. Detta borde vara Tomas Eneroths viktigaste uppgift de närmaste åren, eller för den som eventuellt tar över hans jobb, det är ju nyval 2022.

Vi vet säkert att en upprustning av järnvägsnätet behövs nu, men att det är högst osäkert vilken nytta vi kan ha av högfartståg framemot år 2040.

Underlaget för denna blogg kommer bland annat från Toröredaktionen, tack.
















fredag 5 mars 2021

SVERIGE UTARMAS



                                       SVERIGE STÖRTDYKER SOM GRUVNATION

Socialdemokraterna, biträdda av Miljöpartiet, är på god väg att helt utarma Sverige som gruvnation. Som en direkt följd av en lång rad okloka beslut störtdyker Sverige i rankinglistorna
I tisdags kom det väl ansedda Fraser Institutes jämförelseindex "Investment Attractiveness" som mäter förutsättningarna för gruvindustrin i olika länder. Sverige störtdyker. Från att tidigare ha prenumererat på en plats i Top-tio-listan faller vi nu till plats 36, i sällskap med länder som Ryssland, Mali och Ghana. 2016 låg Sverige på plats 8 och 2018 på plats 21. Tyvärr är det här ett direkt resultat av attacker och felbeslut från regeringens sida där det nu inte längre är lagar som gäller utan rödgrön miljöpolitik.

Trots angreppen från S+MP har Sverige fortfarande en mycket stark ställning som gruvnation. Mycket av vårt välstånd kommer från basindustrin.
I dag kommer nästan 90 % av allt järn, 36 % av all zink och 23 % av allt guld som utvinns inom EU härifrån. Den sammanlagda skattesumman som den svenska gruvindustrin bidrar med kan omvandlas till över 7700 poliser . Ett jobb i gruvbranschen skapar 1,8 indirekta arbetstillfällen i underleverantörsleden.


Problemet för gruvindustrin är att S+MP har skapat en otydlighet kring miljötillstånden vilket har ökat handläggningstiderna markant. Ett exempel är Laver-
projektet i Norrbotten. Dagen före julafton förra året fattade regeringen det synnerligen okloka beslutet att att avslå Bolidens ansökan för en ny gruva i Laver i Älvsbyn. En investering på 15 miljarder och tusentals nya jobb hänger nu i luften. Beslutet som innebär att det behövs ett miljötillstånd redan i undersökningsarbetet lägger dessutom fast en ny praxis för alla framtida gruvprojekt i Sverige och kommer få långtgående konsekvenser för LKAB och andra företag i Norrbotten. Ett annat projekt är Kallak i Jokkmokk som ännu inte fått besked och där 500 nya jobb riskeras. Tyvärr ser man att den gruvfientliga inställningen kommer tillbaka i lagstiftningen.
I maj 2018 röstade riksdagen igenom ett förbud mot uranbrytning vilket även påverkar brytningen av kobolt som används i uppladdningsbara batterier i bl a elbilar. I stället får vi importera kobolt från Kongo. Bara M, KD, L och SD röstade emot.


Socialdemokraternas samarbete med MP  kostar Sverige tusentals nya jobb och krav på högre skatter.
Svensk gruvnäring släpper ut mindre koldioxid än något annat land i världen, och det enda som händer nu är att europeiska företag kommer att importera mer från andra länder i stället, länder med sämre arbetsförhållanden och miljökrav.
Steg för steg driver regeringen en politik som leder till allt sämre konkurrenskraft för Sverige och det gäller skogen, gruvorna och tillverkningsindustrin. Regeringen fattar inte att detta leder till lägre tillväxt och färre jobb. Det är nu under pandemin som vi måste satsa. Det kommer en morgondag. Lyckligtvis är det nyval 2022.


Underlag: Benjamin Dousa, SvD, med biträde av Toröredaktionen.





torsdag 4 mars 2021

VAD ÄR EN PSYKOPAT?


 Expresidenten Trump firades stort i Florida sistliden helg. Inför jublande anhängare höll han åter ett "segertal" - röstfusket hade berövat honom segern. Han kritiserade skarpt alla republikaner som svikit honom före och under nomineringen av Biden och vid riksrättsomröstningen. Han uttalade också sin besvikelse över Högsta domstolens svek mot honom och domstolens enhälliga beslut att beordra honom lämna in sina deklarationer till skattemyndigheterna. Han menade att han  utnämnt tre domare till domstolen, men ingen av dessa hade visat honom den solidaritet man kunde vänta sig  och motsatt sig en fällande dom. Att starta ett nytt republikanskt parti var inte att tänka på, sade han, det skulle omöjliggöra en republikansk seger vid nästa presidentval.

                                                        Robert D. Hare

Den kanadensiske professorn Robert D Hare är expert på kriminalpsykologi. Han innehar en professur vid University of British Columbia. För en tid sedan gick han ut med en  omfattande karaktärisering av en psykopat. Han beskriver psykopaten så här:

Psykopaten utnyttjar sin charm för manipulation och provokation för att kontrollera andra och tillfredsställa sina egna själviska behov. Med sin totala brist på samvete och medkänsla gentemot andra tar han det han vill ha och gör som han själv vill. Han bryter ofta mot sociala normer och förväntningar utan skuld- eller ångerkänslor. Han sammanfattar sedan en rad egenskaper som kan vara typiska för psykopater:

-  Talför/charmig
-  Lögnaktig
-  Bedräglig/manipulativ
-  Ytligt känsloliv
-  Bristande empatisk förmåga
-  Parasiterande livsstil
-  Bristande självkontroll/blir lätt aggresiv
-  Egoistiskt sexualliv
-  Saknar långsiktiga mål/har svårt för att planera på lång sikt. 

Känner ni någon person som stämmer in på detta, en ex-president eller någon annan?  Om så är fallet, ta er i akt!


Underlag: Historierummet och Wikipedia



onsdag 3 mars 2021

ALTERNATIVA FAKTA


 Åsa Wigforss utkom med en bok härom året: "Alternativa Fakta, en bok om kunskapen och dess fiender." Vi skall ägna oss åt den nu.

Åsa Wigforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet.  Hon är ledamot av Svenska Akademien och Kungliga Vetenskapsakademin. Bolen kommer ut alldeles lagom när Trump lämnat de stora scenerna och förhoppningsvis skall ägna sig åt annat.


Striden om verkligheten är i full gång. Fejkade nyheter, konspirationsteorier och skeva berättelser sköljer över oss. Vetenskapsmotstånd sprider sig och man talar om expertisens död. Världens stormakter leds av politiker som inte bryr sig ett dyft om sanningen och som aktivt bidrar till att desinformera, skapa splittring och underminera tilltron till våra kunskapsinstitutioner. Inte ens den säkraste kunskap är fredad från kunskapens fiender - kanske är jorden trots allt platt? Vi lever i en värld av post-sanning och  alternativa fakta.

Begreppet  alternativa fakta har blivit en sorts symbol för det som pågår. Det går tillbaka till bråket om hur stora folkmassorna var vid Trumps installation 20 januari 2017. Trumps pressekreterare Sean Spicer, numera ersatt av Sarah  Huckabee, hävdade att det var den största publik någonsin som varit på plats i Washington för att beskåda en presidentinstallation. Men evidensen pekade åt ett annat håll. Bilder från Obamas installation 2009 visade att folkmassorna var betydligt större då. Många fler biljetter hade sålts vid tunnelbanan. När det blev allt tydligare att Spicer hade fel, frågade man hur han kunde bortse från uppenbara fakta. Trumps talesperson Kellyanne Conway framträdde då på TV och gjorde ett uttalande som kommer att bli mycket omtalat: "Spicer presenterar bara alternativa fakta".

Hur kan vi skydda oss mot detta som händer nu? Det är ingen överdrift att hävda att detta är en av samtidens största utmaningar och var och en av oss måste göra vad vi kan för att bidra .


För kunskap spelar roll. 

Givetvis har vi alla rätt att tro vad vi vill. men kommer man inte åt sin kunskap får det konsekvenser. Forskning visar att fejkade nyheter med största sannolikhet avgjorde förra amerikanska presidentvalet, eftersom det bidrog till att Trump vann de stater där marginalen till Clinton var mycket liten.

Det började förstås inte med Trump och det lär inte sluta med honom heller, men han personifierar post-sanningens era eftersom alla dess komponenter återfinns hos honom. Han hyser ett uppenbart ointresse för kunskap, bryr sig inte om faktaunderlag inför ett beslut och tillsätter konsekvent medarbetare som saknar expertis inom det område de är satta att styra. Han lierar sig med auktoritära ledare som Putin och Orban och har beskrivit etablerade medier som folkets fiender. Han gillar konspirationsteorier och flörtar med vaccinskeptiker och han ägnar sig förstås regelbundet åt att sprida det falska och missvisande. Washington Post har räknat och under sitt andra år snittade han 16,5 falska eller missvisande  påståenden per dag.

De amerikanska demokratiska institutionerna visade sig som tur var som mer hållbara än man kunde befara. De stod emot ända till stormningen av Capitolium och Joe Biden kunde installeras.

Det finns skäl att oroa sig för Europa där antidemokratiska krafter drar fram i land efter land. Auktoritära ledare börjar alltid skjuta in sig på sanningen. Det bästa sättet att påverka människor är inte att försöka tvinga dem till något utan att lura oss att göra saker. Dagens desinformationskampanjer är särskilt farliga eftersom de inte framstår som sådana. Det handlar inte om att bombardera människor med politiska budskap som på sovjettiden, utan att skapa falska nyheter , utformade så att de kan skapa rädsla och göra att vi sprider desinformationen vidare. Den förvridna världsbilden smyger sig på oss och blir vår utan att vi ens vet vad som hänt.

Det är lätt gjort att känna sig handfallen inför detta och ge upp tron på förnuft och möjligheten finna sanningen. Och det är just det post-sanningens apostlar vill att vi skall göra.

Kunskapen har utmanats många gånger under historien men kunskapen hart alltid vunnit. Människan är trots allt , som filosofen Aristoteles sa, det förnuftiga djuret.

Vi återkommer till  Åsa Wigforss bok i andra sammanhang.






måndag 1 mars 2021

ATT BLI ÄLDRE


 Den här texten skrevs 2013 men är fortfarande lika aktuell. En gång var avsikten att göra den här versionen till en kampsång för pensionärsföreningen SPF. Nu blev det inte så. Dels ifrågasattes textens litterära kvaliteter av några äldre herrar med en bakgrund som svensklärare på mellanstadiet, andra ansåg att texten var alltför utopisk och ovetenskaplig. Men den är lätt att sjunga.

Text:
Du ska inte tro du blir yngre
fast stundom du känner det så
och några utav oss blir tyngre
då svårare får man att gå.
En del vill nog bli lite längre
dessvärre vi krymper ändå
Och synen den blir lite sämre
och tänderna blir ganska få.

Men ögonen kan korrigeras
och tänder kan man skruva på
och kroppsvikten kan reduceras
så lättare det blir att gå.
Vi rynkorna får acceptera
men hårfärgen kan bättras på
det mesta man kan operera
så nu ska vi leva och må.

Och tänker det gör vi rätt sakta
men tid är ej längre en brist
med erfarenhet och med fakta
så löser vi lätt varje tvist.
Vi tar varje dag som en gåva
och gör det man helst vill ha gjort
så åldern är bra, vill jag lova,
fastän man ej springer så fort.

Musik: Georg Riedels Idas sommarvisa
Text: Robin i Sherwoodskogen










söndag 28 februari 2021

KAMPEN OM ARKTIS

Ryssland bevakar svartsjukt Arktis och håller alla konkurrenter på avstånd.
 Den ryska politiken när det gäller området kring nordpolen är enkel: Arktis skall vara en rysk angelägenhet. Ryssland är framför allt intresserat av naturtillgångarna och att kontrollera den nya sjörutten Nordostpassagen. I detta ingår militär kontroll.

Kreml är känt för att improvisera, men när det gäller Arktis improviserar man inte, man har en långsiktig plan. Den går i korthet ut på att göra Arktis till en rysk angelägenhet. Kremls politik i Arktis kunde jämföras med en scen i den kända ryska tecknade serien "Majsa och björnen". De båda huvudpersonerna har fått i uppgift att dela ut julklappar, men Majsa vägrar. Hon lägger sig över julklapparna och säger bestämt "Ne dam" (De är mina!). Den ryska statsledningens inställning till Arktis i ett nötskal.

Ungefär hälften av den arktiska landmassan tillhör redan Ryssland. I och med att isen smälter har dels nya öar, dels farleder uppstått. För Kreml är det en strategisk prioritet att behålla och utvidga kontrollen över alltsammans. Då en rysk forskningsexpedition teatraliskt placerade en rysk flagga på Nordpolens botten 2007 var det dels ett skådespel för hemmapubliken, men också en signal utåt. Samma år lämnade Ryssland in en ansökan till FN att få  vidga sitt territorialvatten ända till Nordpolen. År 2015 lämnade Ryssland in en förnyad ansökan där man hävdar att den sibiriska kontinentalhyllan sträcker sig ända under och förbi Nordpolen.
Samtidigt är Ryssland helt inställt på att ha hundraprocentig kontroll över Nordostpassagen. Det är den nya farleden från Europa till Asien som öppnas då isen drar sig tillbaka. I planen ingår transitavgifter och lukrativa servicesystem där kommersiella fartyg hyr in ryska isbrytare som eskorterar dem. Ryssland saknar konkurrens på området - det är det enda landet i världen med en kärnkraftdriven isbrytarflotta.
Ryska experter varnar visserligen för att det kommer att ta lång tid innan sträckan blir lönsam. Ishavet är grunt, bränsledepåer och servicestationer saknas. Andra varnar för att klimatförändringen kommer att bli så kostsam för Ryssland (bland annat så sjunker Sibirien ner i dyn) att inkomsterna från Arktis blir betydelselösa.
Men för Kreml är det fortfarande bara en sak som gäller i Arktis: Att muta in varje ny del som det bara går att komma över.

Underlag: Anna-Lena Laurén, DN






lördag 27 februari 2021

MARS MÅNAD


 I mars visar sig krokus, snödroppar, vintergäck och scilla i våra trädgårdar i södra Sverige, i norr får man vänta ännu en tid. I hela landet märks att ljuset är på väg tillbaka, vårdagjämningen närmar sig.

Dagarna förlängs och är nu omkring tolv timmar långa i hela Sverige.


Inte sörjer  vi över att månadens namn är krigsgudens namn. Ett prästkollegium på tolv personer vandrade omkring i det antika Rom varje år i mars månad, klädda i sällsamma kostymer med höga hattar och trummande på heliga sköldar under avsjungande av åldriga hymner som de inte själva begrep. De offrade även till Mars på hans altare på Marsfältet en gris, ett får och en tjur, och offret kallades suovetaurilia vilket betyder grisfårtjur.

VÅRDAGJÄMNINGEN

Den största helgen på året är den

då det ljusnat så mycket i huset 

att man kan äta sin middag igen

utan att tända ljuset.

Ja, den stunden då flagande förortskvarter

ekar av trastarnas röster

och kyrktuppens skugga när solen går ner

pekar exakt åt öster.


TEMADAGAR


Månaden inleds 1 mars med det udda temat: "Krama- bibliotikariedagen" och fortsätter ungefär på amma sätt månaden ut. Men det finns också flera seriösa:

5  mars:  Världsbönedagen för fred. 8 mars: Internationella Kvinnodagen. 11 mars: Europeisk minnesdag för terrorismens offer. 14 mars: Matematikens dag, här ingår också Pi-dagen. 20 mars: Internationella glädjedagen och Vårdagjämningen. 23 mars: Nordens dag. 28 mars: Sommartid. Klockan ställs om för sista gången? Riksdagens beslut avvaktas om Sverige skall få vintertid (normaltid) eller sommartid.

VACCINERING

Vaccineringen mot covid-19 går sakta framåt i Sverige. Sherwoodskogens äldsta innevånare, 92 respektive 82 år gamla. fick i februari i år sin andra och sista spruta. Den 1 mars var 4,65 % färdigvaccinerade i Södermanland och 2,39 % i Skåne.

MÅNADENS ORD

Jane Austen. En kvinna bör, i synnerhet om hon har oturen att kunna  något, dölja det så gott hon kan.

Albert Einstein. Sunt förnuft är mängden av fördomar en människa skaffat sig vid en ålder av 18 år.

Tallulah Bankhead. Mycket har jag blivit kallad, men aldrig intellektuell.

Rumi. I går var jag smart, jag ville förändra världen. I dag är jag vis, jag förändrar mig själv.

Selma Lagerlöf. Fred är detsamma för landet som sundhet för kroppen.

Frank A. Clark. En bebis föds med ett behov att vara älskad - och växer aldrig ifrån det.

GAMLA BONDEPRAKTIKAN

MARS MÅNAD SÄGER

Jag beskär mina Träd i Thor:

Plöjer också min Åker och Jord.

Denna Månad låt intet Blod,

Bad och Svett är då mig god.

I mars månad skall man sig ofta tvätta och  bada, och är godt att bruka söt Drick som Mjöd och annat sådant, men vakta dig väl för kall Drick. Det är godt att åderlåta, dock icke på din Tummelfinger, bruka Ruta och Poleja om morgonen bittedeligen. 


EFTERORD

Den enda bestående insats som den dåvarande rikspolischefen och spaningsledaren i den första Palmeutredningen på 1980-talet Hans Holmer gjorde innan han avgick torde ha varit att han myntade ett talesätt för att ingjuta en tro hos svenska folket att "kanske var han Palmes mördare på spåret". Hans Holmers uttryck var att han "såg ett ljus i tunneln". Han upprepade detta så ofta att knappast någon som följde Palme-spaningen på den tiden kunde undgå att lägga det på minnet.

Kanske kan man använda detta uttryck i våra dagar under rådande pandemi. Med snart  en miljon svenskar smittade och snart 15 000 döda frågar vi oss alla: när skall detta ta slut? Och faktiskt verkar det nu som att man kan se ett ljus i tunneln. Främst torde det vara effekterna av vaccineringarna som börjar märkas - äntligen.


Medarbetare: Alf Henrikson, Cirka Nitti i Nikkaluokta samt de äldste i Sherwoodskogen.























                                                                             






fredag 26 februari 2021

HUR TYGLAS PUTIN?


 EU tänker låta sin nya Magnitskijlag debutera, lämpligen nog mot Putin och hans hantlangare. Den har fått sitt  namn efter en advokat som misshandlades till döds i ett ryskt fängelse 2009, och ska användas mot personer som begår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Där kvalar onekligen Putin och hans ryska säkerhetstjänst efter deras försök att giftmörda oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, liksom skådeprocessen där han dömdes till fängelse. I dagarna gav det ryska rättsväsenet ytterligare ett prov på extremt dåligt omdöme då man dömer Magnitskij postumt för skattebrott flera år efter att man misshandlat honom till döds.


                                                          Sergej Magnitskij

I dagarna avslöjades också att Putin beordrat en domstol att döma historikern Jurij Dimitriveva till ett långt fängelsestraff för hans försök att avslöja flera av Stalins grymheter. Bland annat har han lokaliserat flera av Stalins massgravar på Karelen. Han dömdes efter falska anklagelser om att han bedrivit pedofili gentemot en styvdotter.
Enligt nyhetsbyrån Reuter formulerar nu EU inom kort sanktioner mot Rysslands riksåklagare och tre andra toppmän inom det så kallade rättsväsenet. De förtjänar utan tvekan bestraffning. Samtidigt är de kuggar i Putins korrupta system. De får sina order direkt från Kreml, precis som de agenter som satte in det kemiska stridsmedlet novitjok mot Navalnyj.


                                                              Jurij Dimitrijev
Poängen med Magnitskijlagen är förvisso att komma åt dem som hjälper Putin. Domare och poliser som börjar tvivla på sitt kall lär ändå vara utbytbara. Mer effektivt vore sannolikt att slå mot maktapparatens plånbok, och särskilt mot de oligarker och mutkolvar som är stomme i strukturen.
Det är också vad Navalnyjs anhängare föreslår. Dessutom påpekar de att Europadomstolen för mänskliga rättigheter sitter på mängder av bevis mot hundratals ryska tjänstemän. inte bara fyra.

                                                  Aleksej Navalnyj
USA:s och sedermera EU:s sanktioner efter Putins militära överfall på Ukraina 2014 var av helt andra dimensioner och sårade Rysslands ekonomi på allvar. Den här gången lägger sig EU alltför lågt.
Oligarkerna är svåra att komma åt juridiskt, sägs det, för att det inte går att koppla dem direkt till människorättsbrott. Splittringen inom unionen är dock det främsta skälet till att  det blir mest symbolpolitik. Tyskland vägrar till exempel fortfarande att strypa gasprojektet Nord Stream 2.
Men EU skall inte skämmas för sanktionerna till försvar för demokratin, tvärtom. Men det är dags för EU att tuffa till sig!

Underlag från ledarskribenten i DN Gunnar Jonsson



















torsdag 25 februari 2021

DEN SAGOLIKA FÅGELSJÖN


.




Lättast når man Tåkern vid komministergården i Väversunda. Den ryktbara fågelsjön bör 
helst besökas om våren, då inget lövverk ännu skymmer utsikten, fjolårsvassarna alltjämt står knallgula mot det blå vattnet och strandängarna alltjämt är våta och gyttjiga. Lärkorna kvittrar då överallt över slätten, det lyser vitt av simmande svanar i kanalerna mellan vassfälten, måsarna vandrar på alla åkrar bakom de plöjande böndernas traktorer och flockar av brunaktiga gäss betar i det nyuppkomna gräset på kärrmarkerna. En och annan kråka vandrar på vägkanten och lyfter makligt med tunga vingslag när människan nalkas.

Detta är  allt vad den fåkunnige ser. Fågelkännaren nöjer sig ingalunda med så litet. Hänsynsfull som han är står han alldeles stilla i strandängens smältvatten som sakta sipprar in i stövlarna, och det faller honom inte in att låna en båt och bege sig ut i fågelparadiset, ty han vet att där häckar bland andra den skygga vassruggaren som nyss är återkommen från sina vintervisten i Zimbabwe. Det är inte alls nödvändigt att staka dit ut och störa, ty det vana örat särskiljer lätt de olika lockropen. Rosslan, mässlan och klyknäbbade kvisslan låter höra sina anmärkningsvärda sissningar i buskvegetationen på de små öarna, under det att knaggsoppingen och nejontrasten flyger av och an i den översvämmade björkskogen vid sjöns sydvästra strand i väntan på sina honor, som anländer först i oktober. Svarthövdade tullkryparen, den älskligaste av alla vårt lands bälingar, spelar sitt vemodiga kjyck-hjyck-kjyck ur ett bestånd av luddpaluster helt nära.
Dess nära släkting ärtkryparen kan inte vara långt borta. Även flera av vadarfåglarna har kommit. Fornpiparen, ladupiparen och den egendomliga söderpiparen är redan i färd med bosättningsbestyren, dubbelpiparen piper sitt dubbla pritt-pritt i en vassrand utanför kyrkogårdsmuren, och sumpskvättan ligger redan på ägg, övergiven av sin make vilken ensam av Nordens alla flyttfåglar vägrar att lämna Egypten i onödan.


Också rödbrusan. korvbräckan, mäsksötingen, middagsbrusan, kurrhanen, väderknarren och den sällsynta knorpan hälsar våren.
Från trakten av Rök söder om sjön hörs den lilla livliga rökpiparens typiska dia-dia-hitzi-äh-äh. Till utseendet förväxlas den ofta med bulfinken; den senare är dock brun på övre vingtäckarna, varjämte den har en röd kvadrat på undergumpen. Det sistnämnda är även fallet med bredstjärtade struttan, men denna har rosenfjädrarna helt blå. En  tredje fågel i denna grupp är vipsärlan, som in te alls är någon särla, utan närmast torde höra till filfinkarna. Från dessa skiljer den sig dock genom sitt dåliga levnadssätt och sina bleka stjärtpennor. Lätet är ett utdraget glyh-krrr.
Endast efter mycket tålamod är det möjligt att få syn på flertalet av de nu nämnda vårfåglarna, endast sällan lämnar de sina gömställen ute i sjön och kommer inom räckhåll för kikaren. Vida lättare är det att få syn på simfåglarna, Svanarna simmar fullt synliga på det öppna vattnet, och man urskiljer genast både vrålsvan och gnölsvan förutom några enstaka exemplar av den gröna pepparsvanen, som endast gästar vårt land i förbifarten men knappast torde häcka här. måsarna visar heller ingen skygghet där de flyger över Renstads vassar på spaning efter något ätbart.
Utom den jämförelsevis vanliga sillpullan finns här så sällsynta arter som hasselmåsen, zinkmåsen, falumåsen och Svenska Lloyds mås.

Endast den som själv har besökt Tåkern om våren kan göra sig en föreställning om rikedomen av dess fågelliv. Här förekommer inte endast vår inhemska faunas fåglar, ty sällsynta gäster som fikonsångaren och väsgölingen förirrar sig tämligen ofta hit.
Det är sådant som gör fågelkännarens liv så avundsvärt.

Ur "Sagor" av Alf Henrikson



















 

onsdag 24 februari 2021

ÄNNU EN TEMADAG


 Vem eller vilka som formulerat teman för februaris sista dag är inte känt. Vi skall ändå granska dessa,  seriösa eller skämtsamma.

28  FEBRUARI

INTERNATIONELLA  MUSARMSDAGEN


Musarm är, som de flesta vet, ett samlingsnamn för värk eller stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled eller fingrar. Besvären beror bland annat på monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs ensidigt under lång tid, till exempel vid datorarbete. Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket kan upp emot 5 % av alla datoranvändare drabbas av detta.

Musarmsbesvär kan uppträda på flera olika ställen i armar och i händer. En vanlig variant är den så kallade "tennisarmbågen" som ger smärta på armbågens utsida. Genom att ta korta pauser och göra diverse stretchövningar med jämna mellanrum kan man minska den monotona belastningen av musklerna.

MYGGHOLKENS DAG


En myggholk är  naturligtvis en skämtartikel. Den kan användas som prydnad eller som present. Den är tänkt som bostad eller tillfälligt skydd åt myggor. Myggholken är utformad som en fågelholk men mycket mindre, ett par cm på höjden. Holkens praktiska betydelse för myggor kan ifrågasättas då myggor inte bygger bo. Mygghonorna levererar sina ägg direkt i vatten där sådant finns.

Ingemar Lindvert från Frösön har från 1980-talet till mars 2013 tillverkat och ca 60 000 myggholkar. Idén med holkar fick han efter att ha startat tillverkningen av myggkubben, på vilken avsikten var att lägga en mygga och sedan döda den med  till exempel en yxa, även det en skämtartikel naturligtvis, eftersom avrättningsmetoden är svår att tillämpa i  praktiken. Som en motvikt började Lindvert  tillverka myggholkar, där myggorna skulle kunna ta skydd från illasinnade personer som hade en myggkubb.

Myggholken är även namnet på en gård 3 mil nordväst om Jokkmokk. Gårdsfolket har en kaffeautomat invid vägen för turister och andra passerande. Inne i Jokkmokk har de ett bokcafé/antikvariat, vars namn är Myggholkens väntrum. Det är Myggholkens gårdsfolk som instiftat Myggholkens dag.

KALEVALADAGEN

Tavla av Akseli Gallen-Kallela: Sampos försvarare, 1896. Åbo konstmuséum.

Kalevaladagen är den finska kulturens dag. Dagen har fått sitt namn efter Finlands  nationalepos Kalevala som sammanställts av Elias Lönnrot. Kalevala är en symbol för nationaliteten, det egna språket och kulturen som sedermera blev grunden till den finska identiteten.

Kalevaladagens firande tog sin början under 1800-talet i de akademiska kretsarna och den första allmänna Kalevala-festen anordnades 1885 av finska litteratursällskapet till bokens 50-årsdags ära. En anledning till att dagen blivit så stor är att Elias Lönnrot haft störst betydelse för det finska skriftspråkets utveckling näst efter Mikael Agricola, som ofta kallas det finska skriftspråkets fader. 


Lönnrot gav ut den första sammanställningen av Kalevala 1835. Det var också nu som ordet nationalepos började användas flitigt. År 1849 gav han ut en ny, omarbetad version som blev det nationalepos som vi känner till i dag. Kalevala översattes till svenska 1841 och till franska 1845. I dag har det översatts till 60 olika språk.

Elias Lönnrot föddes 9 april 1802 i Sammatti socken och dog 18 mars 1884. Han var bland annat professor i finska, doktor i medicin och en aktiv skribent i många tidningar. Inspirationen till Kalevala hämtade han från många resor i Finland och Karelen där han lyssnade på runsångare och samlade in sånger och dikter, men han skrev också själv en hel del texter. Kalevala är Finlands motsvarighet till Odyssén och Illiaden.


Underlaget rörande Musarmen och Myggholken är hämtat från Wikipedia. Underlaget rörande Kalevala har erhållits från Finlands generalkonsulat i Göteborg.