Väggbonaden som fenomen är intressant. Många lärda etnografiska artiklar och avhandlingar har skrivits på ämnet. Senare tiders bonader föregicks av så kallade bonadsmålningar på väv och förekom under medeltiden främst i Småland, Halland och Västergötland.
Runt 1750 ersätts och kompletteras bonadsmålningarna med s.k. "drättadukar" som gjordes av stadsmålare, men kom så småningom att ersättas av ett folkligt bonadsmåleri. Dessa bonader satt uppe under kortare tid runt jul och vid andra högtidliga tillfällen. Dessa utfördes senare på papper som färglitografier eller oljetryck. Till skillnad från tapeter, typ dalmålningar, är bonader löst uppsatta och lätta att ta ner. De bonader som blev populära i slutet av 1800-talet och en bit in på 1900 hade ofta ett bibelcitat eller ordspråk, och i de flesta fattiga torparstugorna och även i bondehemman fanns det på någon vägg eller över en säng en väggbonad med ett ordspråk eller ett bibelcitat, "Egen härd är guld värd", "Jesus leder dig på vägen" osv. På många bonader fanns vackert broderade bilder av Jesus, änglar och andra religiösa symboler.
Målade bonader på väv dyker upp redan 1186 i en prästgård på Island. I Alfa socken i Hälsingland finns två smala bonader från 1400-talet. En bonad från Ryngstad i Norge med motiv av Sankt Göran och draken uppges vara tillverkad i Östergötland på 1500-talet.
Andra berömda bonader är t ex Överhogdalstapeten (del enligt ovan). Den består av fem bonader från 1000-talet eller tidigt 1100-tal. Den finns i dag på Jämtlands museum. Den har ett delvis hedniskt innehåll. Bland annat kan man se Odens åttafotade häst Sleipner. Man ser även ett stiliserat träd som man tror föreställer världsträdet Yggdrasil med tuppen Gyllenkam högst upp.
Men bonadernas bonad torde vara den 70 meter långa Bayeux-tapeten, Tapisserie de Bayeux.
Det finns därutöver andra världsberömda tapeter att beskåda, till exempel Gironnetapeten från sent 1000-tal. Den beskriver i detalj skapelsen, så som man trodde den gick till för 1000 år sedan. Det finns kanske anledning att återkomma till detta senare.
Källor: Wikipedia och Dalbyredaktionen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar