Vemod glänser i nötkreaturets öga.
Av livets rikedom njuter hon endast föga.
Redan som liten kalv, knappast unnad sitt liv,
blev hon fråntagen modersmjölken av bondens viv.
Ensam i kätten fick hon längtansfullt blicka
mot solen och friheten redan som liten flicka.
Kärlekens ljuva känsla och djupa mystär
mötte hon ej, utan endast en veterinär.
Moderslyckan tilläts hon aldrig att känna
ty bonden tog hennes kalv och åt upp denna.
Han mjölkade henne i detta sammanhang
länge och väl med hjälp av en pump och en slang.
När hon avlämnat åttiotusen liter tåligt
så erkände bonden att det var inte dåligt.
Men då hon åldras och minskar sin produktion
så slår bonden genast ihjäl den gamla kon.
Kons bedrövade blick är lätt att fatta.
Hon har i sanning ingen orsak att skratta.
Ur "Glam" av Alf Henrikson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar