KRUTMÖLLAN

Pandemin börjar långsamt släppa sitt grepp om oss. Även om många vaccinerats är fortfarande de flesta arrangemang inställda eller starkt beskurna. För oss, bloggredaktionen i Höganäs, blev det i stället en utflykt häromdagen. Vi åkte ner och tittade lite närmare på Krutmöllan nere vid Lund. Krutmöllan har gamla traditioner. Här tillverkades krut under 1600-talet. Krutmöllan omvandlades senare till en ordinär mjölkvarn.

Att blanda ingredienserna till krut kallas att stampa, och det är så klart en riskfylld process. Krut är som bekant en smula eldfängt och olyckor var vanliga i sådana fabriker. I början av 1660-talet startade krutproduktionen i möllan som hämtade sin kraft från det uppdämda vattnet i Kävlingeån. Givetvis flög hela bygget i luften bara ett par år efter att man satt igång och stampa krut. och därmed lades driften om till att mala bröd istället.

RECPT PÅ SVARTKRUT

7,5 msk salpeter

1,5 msk finmalen grillkol

1 msk svavel

Stampa blandningen väl, men iaktta största försiktighet så att du inte sprängs.

Krut var någonting som både Sverige och Danmark behövde massor av under 1600-talet. Det var 30-åriga kriget och det var mängder av fajter om vem som skulle ha makten i Skåne. För danskarna var Skåne en del av kärnlandet, lika förknippat med landets identitet som bränt fläsk och stekt lök. Det rörde sig inte om några provinsiella jordlappar som man förlorat efter freden i Roskilde 1658 utan om en del av Sverige som länge varit dansk. Dessutom innebar det att man inte längre kunde ta upp tull från alla fartyg som ville segla ut och in i Östersjön. Utan tillgång till dubbelborgarna i Helsingborg och Helsingör förlorade danska staten en av sina viktigaste inkomstkällor.

År 1676 drabbade danskarna, med en jättehär ledda av Christian V, samman med svenskarna ledda av Karl XI i det som kommit att kallas slaget vid Lund och en del strider stod just vid Krutmöllan. Den danska invasionsarmén bestod av ungefär 13 000 man och det svenska försvaret av drygt 8 000. Den svenska sidan vann en överlägsen seger och den danske kungen flydde till häst i sällskap av en general och sin bror över isen som lagt sig på ån. Den efterföljande trossen med vagnar och utrustning kom inte över isen som brast och många drunknade i det kyliga vattnet. Slaget blev ett av de blodigaste som utkämpats på nordisk mark. Över 10 000 mötte döden samma dag, de flesta danskar. När freden slöts 1679 beslöts bara att Roskildefreden skulle gälla allt framgent, så danskarna hade alltså startat kriget helt i onödan. Ett sista försök från dansk sida att återta Skåne gjordes 1710. Man kalkylerade då med att Sverige var svagt efter Poltava. Den gången invaderade 14 000 danskar Skåne vid Råå söder Helsingborg. Även den gången besegrades danskarna i  grunden av de svenska hopplockade trupperna under Magnus Stenbocks ledning. Efter detta har inte danskarna  gjort några ytterligare försök, och Skåne, Halland och Blekinge har förblivit svenska landskap.

I dag är Krutmöllan och den lilla bron en mycket fridfull plats och även om själva möllan är privat egendom kan man ju gå ut på den gistna bron om man så vågar. En skylt som säger att fordonstrafik är förbjuden på bron är perforerad av hagelskott, kanske en påminnelse om ställets krigiska historia.

Underlag: Vårt besök och Valle Westessons "lilla gula" om utflyktsmål i Skåne