Skåningarna kallar gärna sitt landskap för "Madariket", bland annat beroende på de många gästgivargårdarna och andra matställen, ålabodarna inte att förglömma. Vi skall göra en snabbtitt på några av dessa. Som guide har vi valt boken "Skåne, en upptäckarresa" av Anders Franck och Lars Söderbom (Warne förlag).
Vi börjar vår kulinariska rundresa med att besöka några gästgiverier och börjar i norr, i Broby en bit utanför Kristianstad, känt för sin praktfulla sillbuffé och sitt ständigt nybakade russinbröd. Lasse Holmqvist gjorde för många år sedan ett TV-program om det här stället.
"Alla kommer ihåg det", säger gästgivaren själv Bertil Hultman,"även om det är tjugofem år sedan och även "uppsvenskarna", dom som bor norr om Markaryd. Jag brukar då och då gå ut i matsalen och hälsa på gästerna. Och då gör jag alltid på samma vis -- Först var televisionen här, sedan kungaparet på sin eriksgata och sedan kommer ni, trevligt att se er".
Exponerad i massmedia är också gästgivargården i Hammenhög mellan Simrishamn och Ystad. Där serverar man nämligen råka, något som väcker uppmärksamhet i storstadstidningarnas kuriosaspalter varje sommar. "Det är bra reklam", säger krögaren Lennart Rovin, "råka smakar förträffligt, ungefär som vildduva". Kokerskan tillägger:
"Råka är gammal fin skånsk husmanskost".
"Råka är gammal fin skånsk husmanskost".
Längre upp på Österlen ligger Brösarps gästgiveri. Gästgivaren Anders Cederberg är från Varberg och ursprungligen advokat som bytt yrke sedan han blev sjuk och tvingades förtidspensionera sig. "Mina kvalifikationer för det här jobbet är nästan obefintliga, men jag gillar Brösarps gästis och jag gillar mat". Så på den vägen är det. "men många andra hade kompetens, till exempel kökschefen, som är diplomerad av European Community of Cooks", och det finns flera. Han påminner om att Brösarps gästis har anor, grundat i slutet av 1600-talet av Karl XII:s hovtrumpetare. Många celibriteter har haft vägarna förbi, Linné, Mauritz Armfeldt, Atterbom. I senare tid prins Eugen, Ernst-Hugo Järegård, Hasse Alfredsson och naturligtvis Piraten. Hans sista novell, den han skrev om sin gravsten, skrev han här: om "mannen som sköt allting till morgondagen men på sitt yttersta bättrades och den 31 januari 1972 verkligen dog." Originalet står att läsa vid Ravlunda kyrka någon kilometer söderut.
Poeten Gabriel Jönsson ägnade mycken tid på Dalby gästgiveri. Dalby ligger några kilometer SO om Lund. Dalbyhabituéernas livrätt är pytt. "Det var det åtminstone förr", säger gästgivare Curt Andersson. "Då kunde vi under ett veckoslut servera trehundra portioner pyttipanna." Populariteten grundlades runt sekelskiftet, då vandrade studenter hit från Lund om söndagarna för att dinera. Dom beställde alltid pyttipanna. Det inträffar då och då att det dyker upp äldre herrar och vill ha pytt som de ätit här för femtio år sedan. "Jag brukar påpeka," säger Curt Andersson, att vi har annan mat också, charolaisbiff som exempel. En annan gäst, skalden Anders Österling, svarade en gång på detta: "Vik den andra dagen för biffen".
Den här gästabudssteken uppskattades också av gästerna på Tunneberga gästis i Jonstorp. En annan rätt på denna gyllene krog är den mandelöverbakade äppelkakan,
båda rätterna verk av husets herre Leif Sjöberg.
Ett högt omdöme får också köksensemblen på Margretetorp utanför Ängelholm för sina gastronomiska skapelser. Förutom ett smörgåsbord - nästan i klass med det som Piraten i inledningen till Bock i Örtagård låter hovmästaren på hotell Horn duka upp, hjort och fasan och andra vilda lockelser. "Sådana rätter kräver känsla och fantasi", säger gästgivare Stefan Csazar.
Den som besöker Margretetorp gör det efter höga föredömen. Här stannade drottning Kristina på väg till Rom, här hämtade Fredrik Böök sina historier från Hallandsåsen, här bodde Charles Lindbergh, Zarah Leander, prins Eugen, Albert Engström, Erik Lindorm (trots att han var både vegetarian och nykterist), Birger Sjöberg, Frans G Bengtsson, Ivar Harrie, Karl-Ragnar Gierow, Torsten Tegner, Jolo, Bang och naturligtvis Sten Broman, som deklarerade i gästboken:"Här är gudagott att vara".
Men det finns fler gästgiverier också, som Anderslövs, Spången och Röstånga, där Hasse&Tage skrev ihop storyn till Äppelkriget.
Men i Madariket hittar man inte bara mat på gästis. Exempelvis Bengt Charlessons inlagda matjesill på Lerviks fisk, spettekakorna som Britta Andersson skapat i Nedraby, gåsen och svartsoppan på Karlaby kro, grönpepparkorven hos Heberleins i Förslöv, pistagenötspikerade gäddan och de bräckta tuppbröstmedaljongerna på Snogeholms slott och de varma kanelbullarna hos Thora Celik i Albertsgården i Norra Häljaröd.
Och tusen läckerheter därtill!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar