torsdag 20 maj 2021

UTFLYKT TILL ÄPPELRIKET



Efter flera dagar med ganska svalt väder och regn kom värmen tillbaka i början av veckan. Höganäsredaktionen bestämde sig raskt för att göra en utflykt till Äppelriket i Kivik och titta på äppelblomningen. Vi gjorde den här skåneresan i vänstervarv. Första stoppet blev i Trelleborg på sydkusten. Skåne är ju inte så stort, i grova tal något över 10 mil i fyrkant, så  dit åkte vi på en dryg timme. Nästa anhalt var Kåseberga och Ales stenar.


Vi har varit där tidigare så vi gick inte upp för backen till skeppssättningen som  ligger mycket vackert på den höga sanddynen med milsvid utsikt över havet. Klara dagar kan man se Bornholm härifrån. Skeppssättningen är 67 gånger 19 meter. Den består av 59 stenar, om vardera 5 ton. De är av granit, tagna från Kåsebergaåsen strax intill.
Den uppfördes på 600-talet och är inte en solkalender som några påstått utan en skeppssättning.
Längs vägen mellan Simrishamn och Kivik blommar äppelträden på båda sidor vägen. Vi är ute i rätt tid och är nu på väg in i Äppelriket.

Redan i den nordiska mytologin har äpplet en given plats. Idun, Brages maka, förvaltade den eviga ungdomens äpplen, som alla asagudarna skulle äta av varje dag för att inte åldras. Än i dag är man i den västliga världen överens om att "An apple a day keeps the doctor away". Äpplet har uppenbarligen både en medicinsk och en magisk kraft.

Svenska folket har ätit äpplen i mer än tiotusen år. Till en börja plockade vi vildäpplen direkt från träden, men utgrävningar vid Alvastra i Östergötland visar att vi odlade äpplen redan för 4000 år sedan. Bland de arkeologiska fynden fanns nämligen både flintyxor och torkade äppelhalvor.

Man frågar sig hur det kommer sig att just Kivik blivit ett  centrum för svensk äppelodling. Äran kan till stor del tillskrivas geologen Leonard Holmström som i slutet av 1800-talet konstaterade att det under den magra jorden i trakten av Stenshuvud fanns lager av fosfor och kalium, mineraler som är A och O för äppelträd. Till det skall läggas ett klimat som bjuder på sena vårar, vilket innebär att frostrisken är mindre när fruktträden blommar och långa och milda höstar som låter frukten mogna. Men Leonard Holmström nöjde sig inte bara med att lägga en vetenskaplig grund för äppelodling, han ville också se praktiska resultat. Han gick därför ut och efterlyste personer med lust och kapital som ville satsa på äppelodling. Henric Åkesson blev den förste som vågade satsa på detta.

Idag, mer än 100 år senare, står ett guldäpple på hans gamla skrivbord i Kivik.
Äppelodling var en perfekt satsning som sedan gått i arv till barnen i flera generationer.
Det var 1888 som han satte sitt första äppelträd vid Stenshuvud.
Idag passerar mer än 65 % av alla äpplen som produceras i Sverige  Äppelriket i Kivik. Företaget ägs av 90 odlare i  Skåne och ett par i Småland och Blekinge.


Kiviks Musteri framställer must, cider och vin på äpplen. Köpare är en bred svensk allmänhet men också över 800 importörer, många små enmansföretag, andra är stora internationella koncerner. För att vinerna skall nå ut på den svenska marknaden måste de finnas på Systembolagets hyllor. Svenska kungahuset köper must, cider och vin från Kivik. Gamle kungen GustavVIAdolf sade vid något tillfälle:"Jag nyttjar bara två drycker, citronvatten och Gravensteiner äppelmust från Kivik". När han var ute på arkeologiska äventyr i bland annat Italien fick man skicka väl emballerade lådor med äppelmust till honom.


Varje höst går äppelskulptören Helge Lundström på spaning i äppellagren så fort skörden kommit igång. Den tredje helgen i september, till äppelmarknaden, skall ett konstverk av äpplen i jätteformat stå klart. För några år sedan formade han äppelgudinnan Iduna. Det åtgick ett ton äpplen. Bara till brösten behövdes 50 kilo. Vilket motivet blir i år vill han inte avslöja. Pandominåret i fjol blev det ingen tavla alls. Han hoppas att det skall bli en i år.

Sent på eftermiddagen avslutade vi besöket i Kivik. Därhemma väntar katten Pricken på att få komma ut.

Underlag: Erhållet i Äppelhuset vid besöket.
































Inga kommentarer:

Skicka en kommentar