Sverige är nog det enda land där det ibland utbryter en förvirrad diskussion i media varje år då nationaldagen ska firas. Bara i Sverige kan ställas frågor av typen: Varför ska vi fira? Vad ska vi fira? Hur ska man fira?
Ändå är Sverige ett av världens äldsta länder, ett av de mest framgångsrika, ett av de mest demokratiska. Är det inte värt att fira?
Förklaringen till förvirringen är att svenska folket inte behövt kämpa för sin frihet och sin rätt att existera på långt över 200 år, vilket alla våra grannländer tvingats göra i modern tid. Det handlar dels om nazismens fall för Danmark och Norge och för Norges del om friheten från den svenska unionen som upplöstes 1905. Finland firar sin försvarade frihet och fallna hjältar i kriget mot Sovjet. Svenskarna lever lugnt vidare som om vi alltid funnits och aldrig varit hotade.
Beslutet att vi skulle fira den svenska flaggans dag fattades den 6 juni 1916 och 1983 blev den dagen officiellt även Sveriges nationaldag. Beslutet om svenska flaggans firande kom officiellt uppifrån, från de rika och mäktiga, samtidigt som den svenska demokratin sakta kämpades fram underifrån och av "folkets" breda lager. Alltså kunde folket bara se det officiella firandet som något som bara överklassen ägnade sig åt.
Eftersom vi inte hade någon specifik segerdag att fira kändes den 6 juni som en konstig konstruktion. Men den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung. Den 6 juni 1818 antogs en en ny demokratisk författning som gällde ända fram till 1975.
Alltså kan man se både den 6 juni 1523 och 6 juni 1818 som dagar då det moderna Sverige grundlades.
Men dessa jubileer fick knappast folket att hurra. För majoriteten av Sveriges invånare var och är midsommarafton det svenskaste som finns av årets alla dagar. Men då vill alla vara lediga och fira med familj och vänner och inte delta i högtidliga och uppklädda ceremonier. Så här kommer debatten att fortsätta länge till.
Man skulle vilja att alla såg 6 juni som Sveriges födelsedag. Eftersom ingen vet exakt vilken dag gamla Sverige "föddes" varför inte 6 juni som redan är en röd dag i almanackan. Låt oss fira den dagen som många firar sin födelsedag. Ibland vill man kanske fira rejält, ibland kanske hoppa över alltsammans. Men dagen finns där alltid. Det kan komma sämre tider, hot om krig och naturkatastrofer, dagar då landet måste samlas och enas. Då har vi den 6 juni.
Grattis på födelsedagen hela Sverige!
Underlag: Herman Lindqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar