VOLLSJÖ HEMBAGERI

Som många kanske känner till är det Kanelbullens dag på söndag 4 oktober. Redaktionens intresse för Fritjof Nilsson Piraten i kombination med en nostalgisk och förvisso också naiv förtjusning i kanelbullar gjorde att vi i idag har besökt Vollsjö Hembageri och inhandlat ett halvt dussin sådana.

 

                                                    Fritjof Nilsson Piraten står staty i Kivik

Piraten växte upp i Vollsjö, som han beskrivit i ett par av sina berättelser. Hans far var stins, så han föddes i stationshuset, som dessvärre revs 1983 trots protester från det nystartade Piratensällskapet. Men sällskapet har ändå ordnat med ett Piraten-muséum i Vollsjö. Men detta är endast öppet om somrarna så det kunde vi inte besöka. Men vi har varit där tidigare och det är väl värt ett besök om man är intresserad av Piraten. Inte så långt därifrån, i Tomelilla, ligger Hasse&Tage-muséet, världens minsta muséum. Det kan man passa på att titta på när man varit i Vollsjö.

Vollsjö Hembageri och Café är ett gemytligt ställe, ett unikum. Här har man lyckats behålla en genuin 50-talskänsla. Det har i princip inte förändrats sedan 1956, mer än 60 år  sedan. Deras kanelbullar är värda en omväg. De har bakats efter samma recept i många år.

Det är som att stiga in i ett annat årtionde, galonklädda stolar, taklampor med kopparskärmar, medaljongtapeter och linoleumgolv. I ett hörn står en gammal Jukebox och väntar på att  någon skall stoppa in en fem-krona och lyssna på en gammal Elvis-låt.

Stället är en välbevarad pärla. Det är inte bara ett hembageri utan också ett café som används dagligen. Kom in och ta en kopp kaffe och en kanelbulle om ni är i närheten.

Underlag: Egna fältstudier och Walle Westessons lilla gula.

 

OKTOBER 2020

 I oktober ser vi bofinken och sädesärlan flyga söderut alltmedan vi höstgräver i vår täppa, om vi har en sådan. Äppelträden och syrenerna fäller sina löv efter det att björk, asp och rönn har gjort detsamma. Först av alla fäller dock asken sina och sist kommer eken om de alls faller av.

Dagen har minskat till ungefär tio timmar i Skåne, nio och en halv i Svealand och något över åtta i Lappland.

I Sverige kallades oktober förr för SLAKTMÅNADEN, i Danmark för SAEDEMÅNED (man sådde då) och i Tyskland för WEINMONAT (man provade årets vin). Oktober börjar alltid på samma veckodag som januari, om det inte är skottår.

VAD HÄNDER I OKTOBER

2 okt  Skyddsänglarnas dag

4 okt  Djurens dag

          Kanelbullens dag

5 okt  Världslärardagen

7 okt  (Birgittadagen) Denna dag firar katolska kyrkan rosenkransen med en egen dag i          helgonkalendern. Vår Fru av Rosenkransen.

17 okt Internationella dagen för utrotande av fattigdomen

24 okt FN-dagen

25 okt Sommartiden slut

31 okt Halloween

Den andra måndagen i oktober firas Columbus Day och i Kanada thanksgiving.

SPORT

Världscupen i längd- och utförsåkning i slutet av månaden.

Triathlon har VM-final för Ironman på Hawaii

MÅNADENS CITAT

Susan Ertz

Många drömmer om ett evigt liv fast de inte vet vad de ska ta sig till en regnig söndagseftermiddag.

Konfucius

Studier utan eftertanke är bortkastad tid, eftertanke utan studier är farligt.

Carolyn Wells

Ett dåligt samvete är uppfinningarnas moder.

Mark Twain

Människan är det enda djur som kan rodna. Och som har anledning till att göra det.

Marie Curie

Det man lärt sig förstå fruktar man inte längre.

OKTOBER

Om Löfven icke vilja gerna falla av Trän, då blifver det kall vinter. I denna månan skall man bruka allehanda läkedom, sådana som rensar Lifvet, också är Getmjölk god, ät Foglakött, Villdjurs kött,

Kardemummas, Galliga, och dricka Must, du må väl lära dig åderslå och bruka hela örter, akta dig för den 6:e dagen att låta Blod. Kommer Thordön denna månaden, det tecknar hårdt år och stor storm. Solen löper i Skorpionen, och det som då begynnes varar icke länge.

                                                          

ÅREN GÅR

 Människan lever kanhända i nittio år

av vilka hon sover i trettio,

leker i tio,

gäspar i fyra och äter i sex och

älskar i åtta,

sliter och släpar i trettio år och

tänker i två.

--------------------------------------

I min avlägsna ungdom vankades rågmjölspannkaka,

arbetslust, ängsmarker, kräftor och poesi.

Dock minns jag hur arga vi var när jag tänker tillbaka.

Tristare, tänkte vi, kunde det inte bli.

---------------------------------------

Den nya dagen randas.

Vad gör vi nu med den?

Vi lever väl och andas

tills det blir kväll igen.

TILL ALLA FÖLJARE AV DENNA BLOGG

Vi önskar er en bra månad i gemenskapens tecken, så bra den kan bli då vi måste leva med distans emellan oss ännu  ett tag.

Redaktionen

DEN NATTEN GLÖMMER VI ALDRIG

I dag för 26 år sedan, den  28 september 1994, förliste fartyget Estonia på väg från Tallinn mot Stockholm. Av de 989 personerna ombord miste 852 livet.

På kvällen den 27 september lämnade M/S Estonia Tallinns hamn för sin ordinarie tur till Värtahamnen i Stockholm. Väl ute till havs försämrades vädret kraftigt med starka vindar och mycket höga vågor som följd. Fartyget hade kurs rakt mot vinden och sjöhävningen. Vid midnatt inleds händelseförloppet som skall leda till den värsta fartygskatastrofen någonsin i fredstid på Östersjön. En timme senare ligger Estonia under vatten.

Det som hände var att fartygets bogvisir slogs loss av de kraftiga vågorna, väldiga mängder vatten forsar in över bildäck, fartyget får slagsida. Människor kastas mot väggarna, vatten strömmar in i korridorer och hytter. Vittnen berättar om paniken när man försökte ta sig ut,  lutningen gjorde att det inte gick att gå på golven eller i trapporna, fartyget mörklades och passagerare som befann sig i hytterna kunde inte hitta ut, många kunde inte ens få upp hyttdörrarna och drunknade så småningom i hytterna. Några lyckades ta sig upp på däcken men hittade inga flytvästar i mörkret, livbåtarna kunde inte rubbas eftersom strömmen var bruten. Det var totalt kaos, berättar en överlevande.

Estonia sände nödsignaler först efter 20 minuter och närliggande fartyg började då strömma till. Nu inleds en stor räddningsinsats. Klockan 02 är de första räddningshelikoptrarna framme. De som överlevde hade då legat i det 10-gradiga vattnet i närmare 2 timmar. Vikinglinjens Mariella var det första fartyget som var framme vid olycksplatsen. Man lyckades vinscha upp 17 personer.

Räddningsarbetet var oerhört svårt, vindarna blåste med stormstyrka och vågorna var upp emot 10 meter höga. Med hjälp av ytbärgare drog helikoptrarna upp folk som dels landsattes på Marietta och på andra fartyg eller så flögs överlevande in till sjukhus på fastlandet. Totalt räddades 137 personer

Enligt passagerarlistorna fanns ombord 550 svenskar, 344 ester, 28 letter och 67 av andra nationaliteter. Enligt polisens och andra myndigheters granskningar var registreringen av passagerarna bristfällig, sannolikt fanns flera ombord, 1058 enligt polisen, vilket skulle innebära att dödstalen ökar till 931.

Platsen där Estonia sjönk har ålagts gravfrid. vilket bland annat innebär dykförbud vid vraket. Djupet är 85 meter på platsen.

Underlag: SVT Nyheter

UTFLYKT TILL BOKSKOGEN

                                                                        

                                                 BOKENS UTBREDNING I EUROPA

Vi har gjort en utflykt till bokskogen i dag. Det är oktober om några dagar och hösten har börjat göra sitt intåg, det märks i varje fall i almanackan. Vi skall se om naturen märkt av den kommande hösten. 

I Höganästrakten har vi strålande väder, sol och varmt. Enligt SMHI har vi slagit värmerekord för Sverige i dag. Mitt på dagen hade vi 24 plusgrader, snarare högsommarväder alltså. Inne i bokskogen på Kullahalvön ser man inte mycket av hösten heller, lövkronorna är täta men mörka. I nordvästra Skåne där vi befinner oss brukar bokens lövsprickning komma tidigt, i slutet av april. Bladen är ljusgröna i början av maj men mörknar mot slutet av månaden. Då blir bokkronorna tätare och det blir problem för undervegetationen, särskilt för vitsipporna och en del andra örter som försvinner. I mitten av oktober börjar bladen sakta men säkert ändra färg till brunt och omkring 1 november börjar trädet fälla sina blad, en process som tar några dagar. Men det är ju en dryg månad dit.  

  

   Vi tittade lite extra på bokollonen, Det var knappt att vi vetat om tidigare att boken har ollon i likhet med eken. Dom är lika stora som små ekollon men har den egenheten att de öppnar sig genom att det hårda höljet spricker upp och fröna blir frigjorda. Ett ekollon växer i en så kallad ollonskål (hatt) och fröet kan gro när hatten fallit av.

Både bok- och ekollon har använts flitigt som svinföda förr i världen. En egendomlighet i svensk lagstiftning är att ollonen är undandragna från allemansrätten och får alltså endast plockas med tillstånd från markägaren.

Träslaget bok anses inte ha samma värde som eken. Bokträ har betydligt lägre värmevärde än ek, däremot har bokträdet en egenskap som varit ovärderlig förr för skeppsbyggare. Förutom att virket tål vatten kan en bokstock klyvas med en yxa till plankliknande skivor, vilket var av stort värde innan sågtekniken var så utvecklad som den är nu.

Bok bli inte lika gammal som ek men växer fortare och kan nå en höjd av 45 meter, vilket i Skandinavien endast överträffas av några poppelarter. Unga bokar trivs i samma marker som ek. I bördig jordmån tränger boken tidigt undan eken som behöver mycket solljus. Till och med i konkurrens med granen kan boken avgå med segern.

 

Det är anmärkningsvärt vilken dragningskraft Kullaberg tycks ha på turister. Det var visserligen söndag när vi var där men semestrarna är över sedan länge men ändå kunde vi räkna in hundratals bilar på parkeringen uppe vid fyren och lika många på vägen dit och på stigarna vimlade det av vandrare. Golfbanan däruppe var lika välbesökt.

Det är fortfarande coronatider,  men folk är verkligen i rörelse och det är utomhus,  vilket lär skall vara mindre riskfyllt. Inte ett enda munskydd såg vi den här dagen.

ÄR TRUMP GALEN?

                         DONALD TRUMP HOTAR HELA DEN GLOBALA DEMOKRATIN 

En narcissist har aldrig fel, gör aldrig fel, han skyller alltid på andra. När nu narciccistern konung i Vita huset ser framför sig en potentiell valförlust är det därför inte märkligt att han redan talar om fusk och oegentligheter. Men Donald Trumps senaste utspel är exeptionellt till och med för att komma från honom. 

Det var vid en presskonferens på onsdagen som Trump vägrade lova att han skulle lämna ifrån sig makten vid en valförlust. "Vi får se vad som händer", svarade han. 

 

Den goda nyheten är att tunga republikaner som Mitch McConnell och Lindsey Graham omedelbart gick ut och garanterade ett lugnt maktövertagande. "Precis som varit fallet vart fjärde år sedan 1792", som majoritetsledaren McConnell uttryckte det.

Och Trump stod fast vid sitt uttalande. På torsdagen sa han att han "inte var säker på" att valresultatet skulle bli legitimt. Det är framför allt poströstningen han åter skyller på, i bombastiska ordalag. Den är "en enda stor bluff", riggad av demokraterna, lätthackad för främmande makt . Några belägg för risken att poströstningen manipuleras, eller att det skulle ha hänt förr, finns inte. På torsdagen vittnade FBI-chefen Christopher Wray inför senaten och motsade direkt Trumps påståenden: "Vi har aldrig sett någon sorts koordinerat fusk i ett nationellt val, vare sig på post eller på annat sätt". Wray sa också att det skulle vara "en stor utmaning" för någon att hacka poströstningen och att väljarna kan ha stort förtroende för det amerikanska valsystemet.

                            

Sådana invändningar viftar Trump bort. Vi har hört honom göra många obehagliga utspel de senaste fyra åren, men detta är av en annan dignitet. Inget är mera grundläggande i en demokrati än att den som förlorat ett val lämnar makten ifrån sig. En amerikansk president som antyder att han inte kliver tillbaka även om han blir bortröstad av väljarna - det låter som en ond dröm.

USA brukade med alla sina brister, vara en demokratisk fyrbåk för förtryckta människor runt om i världen. Nu finns risken att det blir tvärtom. Folkvalda ledare kan snegla mot Washington och få idéer: Kan Trump så kan vi.

Redan använder vissa regeringar, Putin har gjort det flera gånger, alla metoder de kan hitta på för att ge sitt fortsatta maktinnehav  legitimitet. Det kan handla om att skriva om grundlagar, inskränka mediernas frihet, manipulera de instrument som finns för att garantera maktdelning - och maktskiften. Nu kan de med hjälp av Trump få ett obehagligt prejudikat: Att i förväg misstänkliggöra valsystemet , och därmed lägga grunden för att ogiltigförklara alla resultat som går dem emot.

 

USA har sett en sommar av upplopp fortsätta in i en lika orolig höst. Om den förlorande sidan i presidentvalet vägrar acceptera väljarnas, eller möjligen domstolens, utslag kan de uppflammande oroshärdarna förvandlas till ett eldhav. På fredagen berättade källor i militären för New York Times att det redan diskuterats hur USA:s armé ska agera om Trump vägrar acceptera  valresultatet. En president som ljuger öppet och misstänkliggör fria val, och en militär som kan beordras att öppna eld mot sina egna landsmän. Turkiet? Kina? Belarus? Ryssland? Nej, så långt har det gått i Donald Trumps USA.

Underlag: Ledare DN 26 september 2020.

UBÅTAR OCH LYXYACHTER

 Ubåten konstruerades främst för att vara ett vapen och har använts som ett sådant i 

många krig. Efter andra världskriget blev de strategiska ubåtarna bärare av kärnvapen

 för att upprätthålla terrorbalansen stormakterna emellan.

Sedan de åren har ubåtarna utvecklats och fått många civila tillämpningar, i forskningens

tjänst eller som leksaker för de ofantligt rika.

Med den lilla ubåten Denise gjorde fransmannen och marinarkeologen Jacques-Yves 

Cousteau under flera år viktiga fynd under Medelhavets yta. Till exempel medverkade

han till att finna de tjugotvå antika vraken i närheten av grekiska Fourni. Det 3 600 år

gamla fyndet i Egeiska havet utanför turkiska Agalya är det äldsta som någonsin upp-

täckts. Fransmannen Jean-Louis Michel och amerikanen Robert Ballard fann med u-

båten Argo vad som blev kvar av Titanic på drygt 3 700 meters djup. Letade efter vrak

gjorde också USA:s Nerwin, den enda forskningsubåten någonsin med kärnreaktor.

Vidare utvecklades räddningsfarkoster för ubåtar, som svenska marinens URF eller

PRIZ AS28, som ryssarna av prestigeskäl drog sig för att ta i bruk när den ryska jätte-

ubåten Kursk gick under i augusti år 2000 med 118 man ombord. Ingen räddades.

                                    

                                                                 CARAPACE                

                              

Den italienska fartygsformgivaren Elena Nappi har för det italienska varvet 

Fincantieris räkning ritat en farkost, en hybrid, som är både en lyxyacht och en

lyxubåt. Carapace betyder ryggsköld, och när den förvandlar sig från en lyxyacht

till lyxubåt sluter hon ett strömlinjeformat skal omkring sig. Kajflanörer i Vaxholm

och Sandhamn skulle säkert tappa hakan om de såg henne.

FAKTA OM CARAPACE

Längd: 78 meter

Toppfart, på ytan: 16 knop

                i u-läge: 13 knop

Räckvidd: 3 862 kilometer

Maxtid i u-läge: Tio dygn

Max  dykdjup: 300 meter

Material: Aluminium

Ombord på Carapace kan man ta emot ett dussin gäster som kan bli väl omhänder-

tagna av kocken och 15 besättningsmän.

Prislappen när båten är klar sägs hamna på "flera hundra miljoner pund",

vilket naturligtvis begränsar kundkretsen ganska rejält.

                                      PORSCHES NYA MAKALÖSA LYXYACHT

Porsches nya yacht, Dynamic CCT 115, är ett övervattensfartyg men står inte Carapace 

långt efter när det gäller lyx och komfort. Fartyget är byggt av aluminium och döljer i sitt

inre tonvis med lyx. Eller vad sägs om en inredning värd ett Penthouse i New York med

solida trägolv, bänkskivor i marmor och massvis med specialgjord inredning signerad

italienska Minotti. Ombord ryms också ett spa  och en pool.

Beräknat pris är 130 miljoner kronor, sju båtar avses byggas.

FAKTA

Längd: 35 meter

Bredd: 7,1 meter

Vikt: 198 ton

Motorer: 2 st 1650 hk

Fart:21 knop

Tank: 24 000 liter

Förbrukning: 9 knop 520 l/tim, 21 knop 720 l/tim

Vilken av de här två båtarna väljer vi?

Låt oss gå på båtmässan i Göteborg 6 - 14 februari 2021 innan vi bestämmer oss.

SKURKEN ERDOGAN

Genombrottet för kurdernas parti HDP kom i parlamentsvalet 2015. Det kurdiska partiet

 klarade 10-procentspärren, varvid Turkiets autokratiske ledare Recep Tayyip Erdogan 

förlorade sin majoritet. Erdogan reagerade med en nationalistisk gir och ströp freds-

processen med kurderna, som slagits med våldsamma  medel för varierande slag av 

kurdiskt självstyre i över 30 år.

Erdogan organiserade sedan ett mystiskt kuppförsök mot sig själv 2016, som han sedan 

använde som en ursäkt för en häxjakt på oppositionen, journalister och kurder, "den som 

inte är med är emot, alltså  terrorist" sade han då.

Det är nu 4 år sedan HDP:s ledare fängslades, däribland Selahattin Demirtas. 

 Dussintals av partiets parlamentsledamöter och borgmästare har också låsts in.

Erdogan har tagit över rättsapparaten, som när den får för sig att släppa ut politiska

fångar genast åthutas.

I juni sa en domstol i Istanbul att fängelsedomen mot Demirtas borde upphävas.

Erdogan såg då till att åklagaren anklagade honom för nya brott som kan ge ett

142-årigt straff.

Demirtas berättar också i en skriftlig intervju med Financial Times (16/9) om sin be-

svikelse över Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Den sköts av Europarådet där

Turkiet är medlem. Utredningarna går trögt, och trots att domstolen två gånger fastslagit

att Demirtas rättigheter kränkts händer ingenting. Turkiet, liksom Ryssland, ignorerar

i praktiken Europadomstolen. Dess ordförande, islänningen Robert Spanó, struntar i

sin tur i det. Nyligen lät han sig utnämnas till hedersdoktor vid universitetet i Istanbul,

och passade samtidigt på att hälsa på Erdogan.

Flera år i Erdogans bojor har satt sina spår hos Demitras i form av sviktande hälsa.

Tusentals andra sitter också inspärrade i Turkiet för sina åsikters skull. Ett land som

gör politiker till politiska fångar hör inte hemma i den europeiska gemenskapen.

Underlag: Gunnar Jonsson, ledarskribent DN.

 

EN VANLIG VARDAGSKVÄLL

                         

                

          

Två av oss i Sherwoodskogen hade ett jubileum att fira häromkvällen så vid

17-tiden gick vi till kvartersrestaurangen Aquarius i Höganäs, eller Jour Pizza

som den också heter, för att äta middag. Det här stället ligger bara 100 meter

hemifrån och har därför blivit ett matställe som vi ofta utnyttjar.

Här lever man på sina pizzabagare. Det är en ständig trafik hit av folk som hämtar

hem pizzor till middagen.

Uppfinningsrikedomen när det gäller att ge namn på alla dessa olika pizzor är minst

sagt grandioso. En titt på utbudet visar på ett tjugotal olika så kallade klassiska

pizzor, Hawaii, Pompei, Marinara, Frutti del Mare och allt vad de heter, ett tiotal in-

bakade pizzor som Calzone, Ciao,ciao, mexikanska pizzor, kycklingpizzor och speci-

alare som Höganäs  special och Gorgonzola special och så vidare. Men de hade också

annan mat, á la carte. För oss blev det  plankstekar och en flaska husets röda.

Hela jubileumskalaset gick för två personer på 600 Kronor! Många av gästerna, kunde vi

konstatera, bar hem överbliven mat diskret i påsar. Pizzorna som serverades var jättestora.

Hemkomna kunde vi ta del av dagens komprimerade nyhetsflöde via vår dator, TV-n är ur

funktion för närvarande beroende på ComHems omläggning från anabol till digital drift.

Vi tittade en stund på Nyheterna och finner att även en vanlig vardagskväll som den här

finns det mängder av problem som är olösta:

-  Det är problem med landets fängelser, vi har intagit "stabsläge" sade generaldirektören, 

vad han nu menar med det. Det handlar om överbeläggning. Vi frågar oss genast hur vore

det om fångarna fick bo två i varje cell eller rum?

 

När våra värnpliktiga gör lumpen får de bo i logement med gemensam tvätt och dusch.

Mördare och våldtäktsmän måste kanske isoleras men rattfyllerister, förfalskare, sol

och vårare och tjuvar m fl, varför inte låta dom dela cell eller bo i logement som våra 

soldater får göra?

- I coronaekonomins kölvatten går sedelpressarna varma. Priserna stiger på hus och

lägenheter, vi har kvar 0-räntan, så passa på nu och låna pengar! Men mera pengar ger

ingen större köpkraft, det är inflationsrisk. I början av 1900-talet fick man i Tyskland

ha skottkärra med alla pengar om man skulle köpa en limpa, den kostade miljontals 

mark!

- Nästa problem var ungdomen, dom läser alldeles för lite. Dom sitter och tittar på TV 

eller spelar spel på sina iphones varje ledig stund. Många får därför problem med att

uttrycka sig begripligt i tal och skrift. Det borde rimligen ligga i föräldrarnas intresse

att se till att barnen läser böcker och tidningar, inte bara serietidningar.

- Björn Ulvaeus dyker upp och lägger sin syn på detta med den personliga integriteten 

som blivit så viktigt under senare år. Våra lagar om detta skrevs för många år  sedan och

borde rimligen nu vara mogna för en översyn. Inte känns det väl särskilt kränkande

med övervakningskameror här och var ute som inne? Vad det handlar om är ju effektiv

brottsbekämpning och det måste folk förstå.

                           

Besöket på Aquarius gav inspiration till en limerick:

Den norske författaren Ibsen

han hade en stekt fisk i slipsen

i sin väst av brokad

har han Sauce remoulade

och i bakfickan hade han chipsen.

ÄR YGEMAN TRUMPS ELEV?

                                          

                                          FÖRTROENDET FÖR YGEMAN SVIKTAR

Är Anders Ygeman nonchalant eller har han svårt för att förstå det man berättar för 

honom? Larmrapporterna duggar allt tätare, effektbrist och kapacitetsbrist i elnätet slår

 hårt mot Sydsverige. Energiministern har avfärdat rop på hjälp och säger att elförsörj-

ningen är säkrad - men hans myndighet håller inte med. 

Förtroendet för energiministern blir allt svagare.

Skåne har under längre tid haft omfattande problem med sin elförsörjning. Ett resultat 

av den låga produktionskapaciteten i södra Sverige tillsammans med en bristande över-

förningskapacitet från norr till söder. Detta förhindrar nyanslutningar av både produktion, infrastruktur, fastigheter och bostäder och slår hårt mot regional tillväxt. Vidare fortsätter sydsvenska elkonsumenter ha sämst nät och dyraste elpriser i Sverige.

2018 började läget bli akut och flera kommuner och företag flaggade upp för att de behöver 

mer el än vad de i nuläget kunde få av energibolagen. I samband med det började ett inten-

sivt arbete att få regeringen att uppmärksamma frågan.

Det genomgående budskapet, inte minst från energiministern, var att det inte råder någon 

elbrist i Sverige. Och det har han ju rätt i. Sverige har ett överskott, men att hänvisa till 

överskottet i norr när det råder brist i söder löser inte problemen. Argumentet är lika håg-

löst som att säga att vi inte har någon bostadsbrist i Sverige. Vilket också är sant men 

knappast hjälper den som letar bostad i Stockholm.

Det var först när Pågen, brödtillverkaren i Malmö, gick ut och pratade om de konkreta 

problem som företaget stod inför som man märkte en attitydförändring hos regeringen. 

Hösten 2019 höll  Ygeman en presskonferens tillsammans med Pågen och Eon där han 

slog fast att effektbristen i Malmö var löst fram till 2024.

Därefter har budskapet från regeringen varit att elförsörjningen är tryggad i södra Sverige.

Som vore det kommet från Trump visade det sig direkt felaktigt. Fyra veckor efter att 

Ygeman meddelat att effektbristen var löst tog Svenska kraftnät fram en sjupunktslista 

med åtgärder som skyndsamt måste till för att Skåne inte ska stå utan el när det bli kallare. 

Målsättningen är att samtliga åtgärdspunkter ska vara genomförda inför vintern 2020-21.

Den bild som Ygeman förmedlat - att elförsörjningen är tryggad- stämmer alltså inte. 

Hans myndighet har tagit höjd för det motsatta.

Det är häpnadsväckande att en myndighet under Ygeman tar fram en akut åtgärdslista 

med insatser som måste till samtidigt som regeringen säger att elförsörjningen är säkrad.

Förstår energiministern överhuvudtaget vad han sysslar med och vad som krävs för att 

elförsörjningen skall fungera?

Det är dags för byte av energiminister eller av hela regeringen.

Underlag: Arman Teimouri (L), talesman energi

                 Louise Eklund (L), regionråd i Region Skåne

                 Toröredaktionen

HANDELSBANKEN BANTAR

 Under åren 2012 till 2019 försvann nästan vart tredje bankkontor i Sverige. Och fler lär

det bli - fler än de 180 kontor som Handelsbanken räknar med att lägga ner fram till

slutet av nästa år. Digitaliseringen och artificiell intelligens kommer att skynda på utveck-

lingen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 Vad är det då som ligger bakom denna kontorsdöd? "Jag kan naturligtvis inte ifrågasätta 

våra egna kalkyler", säger vd:n Carina Åkerström, "Kunderna har valt andra vägar". "Det

finns alltid en fara att man blir som pappa Gustav i serien -Svensson, Svensson- när det 

påpekas att ingen åt av dopp - i - grytan förra julafton: Åt och åt, den ska stå där".

De första internetbankerna lanserades i Sverige mot slutet av 1990-talet. Då skötte de 

flesta hushåll sina betalningar genom att sammanställa sina räkningar varje månad, 

stoppa dem i ett kuvert och posta dem till banken.

I fjol var det 90 % som betalade sina räkningar via sin internetbank. Det är i sig inte 

konstigt - andra sätt att betala har försvunnit steg för steg.

 

Den här utvecklingen går parallellt med att vi använder kontanter allt mer sällan.

Det finns knappast något annat land där människor använder kontanter i så liten om-

fattning som i Sverige.

Bankkontoren är symboltyngda på många sätt. Man kunde se dem som en sorts kyrka 

mitt i byn. Om de dessutom låg bredvid Folkets hus blev man påmind om Saltsjöbads-

andan, att (S)taten och kapitalet satt i samma båt. Det låg en viss trygghet i detta.

Man skulle kunna lära sig mycket om Sverige genom att studera vad som kommer att 

hända med banklokalerna i Alfta, Bollebygd, Lammhult osv. Kanske flyttar där in en opti-

mistisk pizzabagare, kanske blir där ett Friskis och Svettis eller ett hunddagis. Tyvärr 

finns det väl risk för att det inte blir någonting. 

Här gömmer sig också ett växande problem. SHB har alltid hållit fast vid att ha ett stort 

kontorsnät, de finns även på andra platser där andra banker gett upp. När nu nästa vart-

annat kontor läggs ner är det framför allt i glesbygden och på mindre orter som de försvin-

ner. Därigenom försvinner också kunskapen om den lokala marknaden. De som vill starta 

en verksamhet har inte längre en lokal bankman att vända sig till, en som förstår de lokala 

förutsättningarna. Det mötet och den kunskapen blir svår att ersätta på annat sätt.

Det är knappast Handelsbankens sak att hålla ihop Sverige, men kontorsnedläggningarna 

bidrar till att land och stad dras isär än mer.

Underlag: Dan Lucas och Eric Helmerson, DN

ÄR FRAMGÅNGSSAGAN SLUT?

De senaste 50 åren har för Sveriges del varit framgångsrika år inom många områden,

 skola, sysselsättning, industri, kultur och vetenskap. Aldrig tidigare har vårt land varit 

så framgångsrikt och välståndet så utbrett och stabilt.

Men en bit in på 2000-talet finns det tecken på att denna positiva utveckling håller på 

att vända. Kanske markerar corona-pandemin denna vändpunkt?

Regeringsförklaringen som hålls av statsministern i början av riksdagsåret är en högtids-

stund för den svenska demokratin.

Att läsa den är att få en inblick i regeringens världsbild. Det är viktigt hur verkligheten

beskrivs och vilka ord som används. Därför är det djupt oroande att vare sig industri,

tillväxt eller energi överhuvudtaget nämns. En kraftfull satsning på välfärden kräver en

kraftfull satsning på industrin.

Det är lätt att förstå att regeringen har ett stort fokus på välfärdsfrågorna. Samtidigt går

det inte att satsa på välfärden med  lånade pengar hur länge som helst. Förr eller senare

 behövs nya intäkter. De intäkterna kommer i stor utsträckning från exportindustrin.

 

    

                                          

Den industrin är satt under stor press av ökande konkurrens från andra länder, av

strukturomvandlingen i kölvattnet på digitaliseringen samt av kraven på fossilfrihet.

Utan energi ingen industri. Många tar för givet att elen alltid finns så fort vi behöver

den. Sanningen är att det svenska elsystemet plågas av ökande obalanser. Det beror

både på för liten förmåga att överföra el mellan norra och södra Sverige och att vi

har för låg elproduktion i södra Sverige. Dessa frågor måste nödvändigtvis lösas för

att Sverige skall bli ett land som industrin väljer att investera och växa i.

Vi är övertygade om att det är möjligt att klara av omställningen samtidigt som vi

stärker vår globala konkurrenskraft och ökar tillväxten inom industrin. Men då kan

vi inte som i nuläget, fortsätta att lappa och laga ett elsystem och en elmarknad som

inte längre levererar det industrin och samhället behöver - nämligen stabil och fossil-

fri el med hög leveranssäkerhet. För att nå dit behövs ett elsystem med både beprövad

teknik och nya tekniker.

Ett lovande framtidsspår är vätgas. Vätgas går att tillverka av el och passar utmärkt

att lagra fossilfri el när vi har produktionsöverskott. Sedan kan den användas antingen

i transportsektorn, direkt i industrin eller i kraftverk för att producera el när vi har ett 

underskott.

Sverige är på väg in i en recession och för att mota den behövs nu mer än någonsin en

konkurrenskraftig exportindustri. Det går inte att omstarta Sverige utan draghjälp från

industrin, och industrin klarar inte att dra utan hjälp från politiken och från ett leverans-

säkert elsystem.

Underlag: Johan Svenningsson, vd Uniper Sverige och Toröredaktionen

    

BARNDOMSMNNEN

 

BARNDOMSMINNEN

Minns du från barndomen gumman på landet som gick för att tvätta?

Nere vid ån i det iskalla smältvattnet gjorde hon detta.

Svart stod en gryta på stranden med pyrande vedpinnar under.

Dovt över nysnön på nariga fält hördes klappträets dunder.

Händerna, röda som saltkött, sprack sönder i kyla och väta.

Skymningen föll, det blev tid att gå hem och ge barnen att äta.

Hårda som lutfisk i blåsten satt kläderna frusna på strecken.

Armarna värkte, och ryggen var stämplad med arbetets tecken.

Minns du från barndomen än hur hon steg över tröskeln i huset?

Förklä och kjol hängde stela där vattnet från tvätten var fruset.

Blicken var tårad av blåsten, och knäna var svullna och kalla.

Därpå en timme vid spisen hon stod och gav mat åt er alla.

Ur "Glam" av Alf Henrikson

KINESERNA KARTLÄGGER SVENSKAR

Över tusen svenskar i viktiga befattningar, och deras anhöriga, har kartlagts av ett

kinesiskt företag med kopplingar till den kinesiska underrättelsetjänsten.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I databasen som skapats av det kinesiska företaget Zhenhua Data, och sedan läckts till en

amerikansk gästakademiker i Shenzhen, Christopher Balding, finns statsledare, ministrar,

kungligheter, vd:ar och kändisar från många länder i hela världen. Sedan Balding kom 

över filerna har han lämnat Kina av säkerhetsskäl.

I måndags avslöjades historien i ett samarbete mellan flera medieföretag, bl a ABC i 

Australien och The Daily Telegraph i Storbritannien. DN har tagit del av de data som rör 

Sverige. Det handlar om drygt 1000 namn. Man har fokuserat på sådana som har infly-

tande över beslutsfattandet i ett land. Man har också samlat in information om deras 

familjer, syskon, partner och barn, säger David Robinson, säkerhetschef på Internet.

I utdraget från databasen som gäller svenskar finns ett stort antal politiker med, finans-

minister Magdalena Andersson (S), Liberalernas ledare Nyamko Sabuni (L) och närings-

minister Ibrahim Baylan (S) för att nämna några.

Det finns också tidigare aktiva politiker som Ulf Adelsson (M), Leif Pagrotsky (S) och Pär

Nudel (S) och flera har även familjemedlemmar med på listan.

Det finns vd:ar och andra näringslivspersoner, bland annat med noteringar om de dömts 

för skattebrott.

Företaget Zhenhua Data utför uppdrag åt den kinesiska staten och partiapparaten. Enligt 

det australiensiska medieföretaget ABC finns det uppgifter i databasen som inte kommer 

från öppna källor och som därför väcker frågor om hur de har insamlats.

 

Zhenua Data har enligt rapporteringen ett  20-tal "insamlingscentraler" runt om i världen,

bl a i Australien. Här har man konstaterat att t ex hela styrelsen i ett rymdteknikföretag har

kartlagts.

Exakt vad den är tänkt att användas till vet vi inte. Men det ser ut som ett försök att skapa 

en sorts persondatabas, personakter som kan tas fram utan att göra sökningar på nätet.

Att Zhenhua har direkta kopplingar till den kinesiska säkerhetstjänsten är oroande nog.

Underlag: Juan Flores och DN:s techredaktör Linus Larsson

 

ALBATROSSEN

 Albatrossen är en säregen, mytomspunnen fågel. Den hör till de största av världens flygdugliga fåglar med det största vingspannet av alla, ca 340 cm eller något mera. Deras utbredningsområde är haven runt Antarktis och norra Stilla havet men inte i norra Atlanten. De häckar på avlägsna öar ute till havs och ofta i kolonier tillsammans med andra sjöfåglar.

Honor och hanar knyter först an till varandra under flera år, bland annat genom ett lek- och dansbeteende, innan de bildar par, vilka sedan håller livet ut. En häckningssäsong kan vara i över ett år ifrån att det enda ägget är lagt till ungen är flygfärdig. 

Merparten av albatrosserna har mörka vingovansidor och en vit undersida. Dock finns det arter med annan fjädertäckning från vitt till mörkbrunt eller mörkgrått.

 

Fågeln kan dricka havsvatten genom en körtel bakom pannan som koncentrerar saltet. Detta saltkoncentrat rinner ut genom rörformiga näsöppningar som också ger albatrossen ett utmärkt luktsinne, vilket annars är ovanligt bland fåglar. Detta underlättar för den att finna föda.

Den har starka ben och är väl anpassad för att gå på land. Vingarna är stela och välvda och har

bra aerodynamiska egenskaper. När vingarna är helt utfällda har den en sena som låser skuldrorna. Den kan därför hålla vingen helt utfälld utan någon muskelansträngning.

Albatrossen kan färdas enorma sträckor med hjälp av sin glidflygteknik. Den flaxar inte med vingarna utan glider. Den har ett högt glidtal 1:22- 23, vilket innebär att för varje meter den tappar i  höjd har den färdats 22 till  23 meter framåt. Som jämförelse kan vi se hur det ser ut för andra luftfarkoster:

Trafikflygplan Airbus A360     1:20

Ett modernt jaktflygplan          1:10

Segelflygplanet Bergfalk          1:28

Ett extremt segelflygplan          1:50-60

Albatrossen kan dels använda  sig av dynamisk glidflygteknik vilket innebär att den på stela vingar glidflyger över vågtopparna med ett minimum av ansträngning. En annan teknik är att den glidflyger på uppåtvindar som  bildas på vågornas lovartsidor.

Albatrossen kombinerar sin glidflygteknik med en förmåga att utnyttja olika vädersystem. Till exempel flyger albatrosser på väg norrut från sina kolonier på södra halvklotet en rutt som går medurs, medan de som flyger söderut tar en rutt som går moturs.

Under glidflykten är deras hjärtfrekvens nära deras vilopuls. Det mest energikrävande är jakten på föda, som består av bläckfisk, fisk och krill som de fångar genom att snappa upp bytet från vattenytan, men de kan också dyka efter det.

Deras flygteknik är själva grunden till albatrossens framgång som långdistansfödosökare.

Men de är beroende av vind och vågor eftersom deras långa vingar inte är anpassade för att flaxa och skapa lyftkraft. Detta medför att de måste vila på vattnet om det är lugnt väder tills vinden bär igen.De sover också på samma sätt och inte i flykten som många tycks tro. När den skall lyfta måste den springa på vattnet för att få luft under vingarna, precis som våra svanar gör 

när de skall starta på våra insjöar.

Merparten av albatrosserna har sin utbredning på södra halvklotet från Antarktis till Australien, Sydafrika och Sydamerika. Några undantag finns längre norrut på Hawaii  och Galapagosöarna där den häckar.

Albatrossens behov av vind för att glidflyga är orsaken till att så många uppehåller sig runt polarregionerna. Eftersom de ogärna flaxar med vingarna ser de till att sällan passera stiltjebältena.

Albatrossen kan bli mycket gammal. En kungsalbatross - en hona - som häckade på den enda fastlandskolonin i världen, Otaga-halvön på södra Nya Zeeland, blev 60 år gammal.

Albatrossen häckar  bara vartannat år och får då bara en unge.

Bland vissa sjömän ansågs det betyda olycka att döda en albatross, eftersom de kan bära på döda sjömäns själar, en myt som förnekas och bekämpas av  de flesta kristna samfund.

Det vetenskapliga namnet är Diomedea. Det gavs av vår svenske Carl von Linné och refererar till myten om Diomedes, den grekiske krigaren , vars följeslagare förvandlades till fåglar.

Av totalt 21 albatrossarter hotas 19 av utrotning enligt IUCN. Antalet fåglar har minskat under historien genom jakt på deras fjädrar, men i dag kommer hotet från nyinförda djur som katter

och råttor som tar ägg och anfaller ungar och ruvande albatrosser. Ett annat hot är utfiskningen av många vatten. Långrevsfiske har också orsakat många fåglars död.

I golfsammanhang är en albatross ett slag tre under banans par,  ganska omöjligt för de flesta

.

Underlag: Diverse, bl a Wikipedia.