SÅ TYSTAS KINESERNA

 ÖVERVAKNING OCH IDEOLOGI HAR TYSTAT DET KINESISKA FOLKET 

Xi Jinping har styrt det kinesiska folket i tio år. Censuren och övervakningen har blivit allt hårdare. Nya generationer indoktrineras med nationalism och medborgarnas oro för utländska påverkanskampanjer ökar. Nu väntar en tredje femårsperiod med Xi vid rodret.

Inlägg i sociala medier raderas, konton stängs och de mest frispråkiga grips. Syftet med censuren, hävdar kommunistpartiet, är att bekämpa desinformation från utlandet. Men på hemmaplan drabbas det egna folket.

Att en auktoritär ledare som Xi Jinping vill kontrollera sitt folk är inte ovanligt. Men auktoritära ledare i andra länder har inte de förutsättningar som den kinesiske presidenten har. Kina och kommunistpartiet har den rent tekniska kapaciteten att övervaka innevånarna, bland annat med enorma mängder med kameror. Dessutom har landet kommit långt när det gäller ansiktsigenkänning och under pandemin har regimen kunnat lansera appar som kan övervaka människor på ytterligare sätt.

-- Jag skulle säga att ingen annan stat egentligen har den här förmågan. De flesta auktoritära stater har inte den tekniska kapaciteten, och de demokratisks stater som har kapaciteten kan inte tillåta sig att göra det här. Det är en giftig kombination, säger Oscar Almén, forskare och Kina-analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Under partikongressen som just avslutats säkrade den mäktige generalsekreteraren Xi Jinping fem år till vid makten, och hans alltmer centralstyrda ledarskap fortsätter. Organisationer som Human Rights Watch (HRW) och Amnesty har uttryckt farhågor för de mänskliga rättigheterna i landet under hans fortsatta styre. Men även om övervakningssamhället i Kina har växt de senaste åren började det inte med Xi, poängterar Oscar Almén. Utvecklingen har pågått under väldigt lång tid.

Kinas mäktige ledare Xi Jinpeng har säkrat ytterligare fem år vid makten. Befolkningen övervakas på Internet, med övervakningskameror, datorer för ansiktsigenkänning och andra tekniska hjälpmedel.

En helt ny generation kineser har växt upp under en tid då censuren, övervakningen och indoktrineringen har varit stor.

-- Det finns bland vissa i den nya generationen en väldigt stark nationalism, de har marinerats i den här nationalismen och i den här indoktrineringen. Det är en väldigt farlig kraft, säger Oscar Almén.

Omfattningen av det missnöje som trots allt finns i Kina är svår att bedöma eftersom det är så svårt att uttrycka obekväma åsikter där, och folk ofta är försiktiga.

I dag går det med teknikens hjälp betydligt snabbare än tidigare att identifiera och släcka ner minsta missnöjesuttryck, och övervakningen av Kinas 1,4 miljarder invånare har gått oerhört mycket längre än vad man skulle acceptera i de flesta samhällen.

--Det kan bero på att man i Kina är van vid att vara övervakad, för man har alltid varit övervakad. Partistaten har obegränsad möjlighet att kolla vad du gör, i kombination med att det är så kostsamt att protestera. Ju mer repressionen ökar desto mindre utrymme finns det för att uttrycka missnöje. Man tar bort möjligheten att göra motstånd, säger Oscar Almén.

Underlag: Toröredaktionen och Kristin Groth, TT