Finland klarar av att både gå med i Nato och luckra upp alkoholmonopolet. Det framgår av regeringsprogrammet "Ett starkt och engagerat Finland" som presenterades härom veckan.
Regeringen , som leds av Moderaternas systerparti Samlingspartiet, har aviserat fortsatta reformer av alkoholpolitiken "i europeisk riktning". Det betyder försiktiga steg mot att i ökad utsträckning lita på sina medborgares egna beslut, bland annat genom att tillåta att fler drycker säljs i vanliga butiker och inte bara via det statliga monopolet Alko.
Redan under den förra samlingspartiledda regeringen tilläts finländarna att köpa vanlig starköl och inte bara mellanöl, och därtill drinkktillblandningar med samma alkoholstyrka, i landets omkring 5500 affärer och kiosker utöver i de 550 Alkobutikerna.
Det folkhälsoideologiska komplexet gjorde sitt bästa för att skrämmas för liberaliseringen. I en absurd aktion försökte även det svenska Systembolaget få den finska reformen stoppad.
Men faktum är att drickandet minskat i Finland också efter reformen (efter en ytterst marginell ökning på 0,1 liter ren alkohol per person första året). Och de alkoholrelaterade dödsfall som ökade åren direkt inpå reforman - och som av myndigheten Insitutet för hälsaoch välfärd (THL) därför tillskrevs starkölsförsäljningen i butik - minskar på nytt igen i linje med en långvarig trend. Dödligheten var 2021 lägre än före liberaliseringen.
Finländarna har uppskattat möjligheterna till butiksinköp, liksom andra liberaliseringar som att Alkobutikerna får ha öppet till klockan 21 på vardagar, och nöjeslivet till klockan 04, mot tidigare klockan 1. Stödet för den nuvarande eller ännu liberalare alkoholpolitik är överväldigande: bara 9 procent av befolkningen vill se en striktare alkoholpolitik. Omkring halva befolkningen tycker tvärtom att det är dags för att få köpa vin i vanliga butiker, en reform som den nytillträdda regeringen ska utreda.
Redan nu står det klart att även starkare öl på upp till 8 procent ska få säljas i butik. Alla inhemska små- och hantverksbryggerier, smådestillerier och vingårdar får dessutom sälja sina produkter vid tillverkningsstället. Svårare än så är det inte att tillåta gårdsförsäljning.
För en alltför stor minoritet är alkoholen onekligen ett allvarligt problem med beroende, social utslagning och negativa effekter för närstående - och för fler än så en riskfaktot för ohälsa. Men en restriktiv alkoholpolitik är inte nödvändigtvis en hjälp. Erfarenheter i både Sverige och Finland är att senare decenniers liberaliseringar samverkat så att bedrusningsdrickandet har minskat, medan fler grupper numera dricker ibland, som kvinnor och äldre. Med bredare utbud och fler serveringstillstånd kan alkohol vara både ett glädjeämne för fler i den stora majoriteten, samtidigt som problematiskt drickande motarbetas.
Allt detta är reformer som Sverige också kan genomföra. Även här är stödet stort. Som framgår av en opinionsundersökning beställd av tankesmedjan Timbro i våras är 53 procent för ölförsäljning i butik och 47 procent vill ha vinförsäljning i butik (44 emot).
Hela sju av tio vill ha gårdsförsäljning. Bland regeringspartiderna är stödet ännu starkare.
I ett av den svenska regeringens töntigaste utspel föklarade Ulf Kristersson före jul /SvD 22 dec 2022)att eftersom han hade fullt upp med "säkerhet och internationell och inhemsk trygghet" tänkte han inte unna sig lyxen att prata frihetsfrågor av typen "Ska vi ha kvar Systembolaget eller inte?"
Finland unnar sig nu den lyxen, liksom ett antal andra ekonomiska reformer i ett program som i såväl kvalitet som ambitioner överträffar det skissartade Tidöavtalet. Frågan är varför Sveriges moderatledda regering vill vara sämre?
Underlag: Toröredaktionen och Mattias Svensson, ledarskribent SvD.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar