FÄRÖARNA

FÄRÖARNAS NATIONALDAG eller OLAIFESTEN,  firas 28 - 29 juli till minne av den

norske kungen Olav den helige.

Det över 1000 år gamla parlamentet, Lagtinget, öppnas och medlemmarna samt biskopen

och alla landets präster och de högsta ämbetsmännen går i procession från Lagtingshuset

till Torshavns domkyrka. Efter Olaigudstjänsten går de tillbaka till Lagtingshuset där tal

hålles.

Numera är processionen en fast del av högtiden och symboliserar den gamla förbindelsen

mellan parlamentet och kyrkan.

Kvällen före, Olaiafton, då är det fest och bland annat kapprodd mellan färöbåtar.

NÅGOT OM FÄRÖARNA

Färöarna utgörs av grupp av 18 mindre öar som ligger i Atlanten halvvägs mellan 

Danmark och Grönland. 

På huvudön Streymoy ligger huvudstaden Torshavn, världens minsta huvudstad brukar 

den kallas, med knappa 30 000 invånare. Totalt har öarna ungefär 50 000 invånare.

På öarna råder tystnad, om man undantar skriken eller sången från alla de miljontals
fåglar som lever på ön.
Här finns underbart vacker och dramatisk natur. Öarna har i allt högra grad kommit 
att bli ett uppskattat resmål för jäktade och stressade människor.
Medeltemperaturen för hela året är tre plusgrader. I juli ligger temperaturen på ca tio
och det blåser alltid.

En gammal färöisk legend säger att öarna tillkom under skapelseprocessen när en av
de ansvariga förmännen rensade naglarna och slängde iväg skräpet....

KORT KORT OM FÄRÖARNAS HISTORIA
De första bosättarna var, såvitt man vet , irländska munkar som hittade öarna på 500-talet
i sitt sökande efter hedningar som de kunde kristna.
På 800-talet kom norrmännen, inte vikingar utan norska bönder som hade tröttnat på 
krigen och oron i Norge och ville leva ett fridsamt liv.

Dessa första bosättare tecknade inte ner sin historia varför lite är känt om deras liv. Först
på 1200-talet skrevs "Färingasagan" av en  islänning som beskriver färingarnas liv och
leverne. "Färingsagan" berättar om starka motsättningar mellan dom som bekände sig
till Asa-tron och kristna på 1 000-talet. Enligt sagan anslöt sig färingarna till Norge år 
1035 och blev då en del av det norska riket.
Vid Kalmarunionens bildande 1397 gavs Norge till Danmark, och därmed kom Färöarna 
under danskt styre och har så förblivit. Under Andra Världskriget var öarna besatta av
britterna och efter kriget ändrades Färöarnas officiella status,  från att ha varit en
 helt integrerad del av Danmark till att bli en självstyrande del av Danmark.
När danskarna anslöt sig till EU vägrade färingarna att delta. Man hävdade sin 200-mils 
sjögräns för att värna sina fiskerättigheter. Man skapade en egen flagga och ger numera 
ut egna sedlar och frimärken. 
Färöiska är det officiella språket men barnen lär sig fortfarande danska i skolan.

I maj 2000 inleddes förhandlingar med Danmark. Färöarna ville bli en självständig stat.
Förhandlingarna bröt samman då Danmark hotade dra in allt ekonomiskt stöd till öarna.
År 2005 beslöts att Färöarna skulle ta över ansvaret för rätts- och polisväsende, hälso-
vården, fängelsesystemet och för lokala utrikesfrågor.
I skrivande stund är frågan om full självständighet något nedtonad.

FLORA OCH FAUNA
På Färöarna finns det praktiskt taget inga träd eller någon skog. Trädväxten hämmas 
av hög salthalt i jorden, hårda vindar och betande får.

Fågellivet är oerhört rikt och populationen hör till jordens tätaste. Färöarna är ett 
eldorado för fågelskådare. Bästa tiden för fågelskådning är april till augusti.
Havet runt öarna är mycket fiskrika. Där simmar även flockar av olika valar och 
delfiner.

SPRÅKET
Språket stammar från den norska som talades under vikingatiden, men har även på-
verkats av det gaeliska språket. Det är besläktat med isländskan och är lättare för en 
svensk att förstå än t ex danskan.

Underlag: Nordiska rådets publikationer och Stal.se