GASTRONOMISKA AKADEMIN

         

                                       

                                               

                                            GASTRONOMISKA AKADEMIEN

                                                                                                                                                                                                   

Gastronomiska Akademien är en akademi med sjutton ledamöter, vars uppgift är att värna

 om och verka för gastronomins och den gastronomiska kulturens utveckling i Sverige. 

Akademin grundades 6 november 1958 av tonsättaren Sten Broman, författaren Frifiof 

Nilsson Piraten och hovtraktören Tore Wretman. Av Broman kallades akademien för "De sjudderton" och bland de första ledamöterna fanns , förutom grundarna, journalisten Stig 

Ahlgren, teaterdirektören Karl Gerhard och artisten Povel Ramel.

Ledamöterna väljs in på livstid, men blir vid 75 års ålder så kallade "Senio Nobilis". Från

början tilläts inga kvinnor vara med i Akademin, men 1983 invaldes Märit Huldt (Hiram)

som första kvinna. 

Akademin sammankommer två gånger årligen. Vårmötet inleds alltid med ordförandens,

direktörens tal, som sedan publiceras i Gastronomisk kalender. Höstmötet hålles med gås-

middag den 10 november, Martindagen, till minne av Martkin av Tours, akademins skydds-

helgon och motivet i dess emblem.

1986 utgavs dessutom "Vanliga palsternackan", en parodi på Almanacksförlagets alman-

acka. Den var författad av tallrikarna 4 och 6 (Povel Ramel och Hans Alfredson) och be-

stod till större delen av en almanacka för 1987 med dagliga förslag på mer eller mindre

allvarligt menade maträtter kompletterade av recept.

Några tidigare och nuvarande tallriksinnehavare förutom grundarna:

Fritiof Nilsson Piraten och Alf Henrikson, (tallrik nr 1), Hans Alfredson, Carl Jan Gran-

qvist, Jan Öjvind Swahn, Evert Taube, David och Martin Ingvar (far och son), HKH Prins

Bertil och HM Carl XIV Gustaf, Akademiens beskyddare .

Akademiens skyddshelgon är Martin av Tours.

I detta sammanhang skall vi närmare presentera Martin av Tours.

                                                         Målning av El Greco

Han föddes i Pannonien i dagens Ungern år 316 och dog som martyr 397 i Candes i 

Gallien. Han vördas som helgon i den romerskkatolska kyrkan och är bland annat 

Frankrikes nationalhelgon.

Han växte upp i en kristen miljö. Han fick ett barndop vid 10 års ålder fast  föräldrarna  

var hedningar. Fadern var officer i den romerska armén och tvingade sonen att följa i hans 

fotspår.

Han gjorde en snabb karriär i armén. Vid 18 års ålder fick han en uppenbarelse. Han och 

hans kamrater mötte vid ett tillfälle en tiggare som var frusen. Eftersom han inte hade 

några pengar tog han av sig sin mantel och delade den i två och gav tiggaren den ena 

trots att kamraterna hånade honom. 

På natten såg han hur Jesus hade den halva manteln på sig och tiggaren sade till de 

änglar han hade omkring sig att han fått sin halva av Martin. När han vaknade om 

morgonen var manteln hel och han lät döpa sig.

Mantel heter pallium på latin, och ur legenden kommer begreppet palliativ vård. Martins 

delning av manteln brukar beskrivas som den första palliativa handlingen.

Martin var stationerad i Gallien när han lämnade hären eftersom den också stred  mot de

kristna. Han vägrade att ta emot krigsbyte eftersom han bara kunde lyda Kristus. Han

fängslades för feghet men erbjöd sig ställa sig mellan härarna med endast ett kors. Han

släpptes efter kriget och blev munk i Poitiers.

För att omvända folk till kristendomen gjorde han flera missionsresor kors och tvärs 

genom Frankrike. Dessa resor gjorde honom populär och 371 utsågs han till biskop i Tours. 

Han vägrade dock leva i staden och grundade i stället ett kloster utanför stadsmurarna. 

Detta kloster blev mycket gammalt och kom att heta Marmoutier. Under Franska 

Revolutionen stängdes klostret, i stället blev där en skola.

I Skåne och stora delar av Tyskland högtidlighålls Martinsdagen genom den traditionella

Mårtensafton. Enligt traditionen gömde Martin sig bland gäss för att slippa bli biskop i

Tours. I samband med detta kacklade gässen och avslöjade hans gömställe och han blev

ändå biskop. Gässen äts således som straff för att dessa avslöjade honom. Händelsen lär

skall ha utspelat sig den 11 november 371.

Underlag: Främst Wikipedia