GRIPSHOLMS SLOTT

Gripsholm är ett kungligt slott vid Mälaren strax utanför Mariefred. Slottet ägs av
svenska staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Här inryms Statens Porträtt-
samling med över 5000 verk från 1500-talet och fram till nutid. Sedan 1860 har National-
muséum ansvar för porträttsamlingen.

HISTORIA
Gripsholms tidigaste historia går tillbaka till några gårdar som drotsen Bo Jonsson Grip
förvärvade 1377-1380. Han lät bygga en borg på platsen med strategiskt läge nära Stock-
holm. Bo Jonsson dog 1386 och hans arvingar sålde slottet till drottning Margareta, som
då styrde över hela Norden.
I samband med Engelbrektsfejden var Gripsholm omringat av en bondehär, men slotts-
fogden lät sätta eld på slottet och flydde till Stockholm med slottets dyrbarheter. Trä-
byggnadena som brunnit ner byggdes snart upp igen.

Sten Sture den äldre bytte till sig Gripsholm 1472 men donerade 1493 borgen till en
klosterorden, Kartusianordern, som anlade ett kloster, Pax Mariae på den den plats där
Mariefreds kyrka nu ligger.

VASATIDEN
Klostret blev inte långlivat, det drogs in av Gustav Vasa 1526.
Gustav Vasa lät riva borgen och började bygga en ny med hjälp av ett par tyska bygg-
mästare. Den nya borgen murades upp. Ett tjugotal murarmästare engagerades 1539
och de var i stort sett klara 1545.
Slottet var nu avsett som en försvarsborg mot både ut- och inländska hot. Men det var
omodernt så byggnationerna fortsatte fram till Gustav Vasas död 1560.  Därefter började
det förfalla. Men hans söner,  särskilt Erik XIV och hertig Karl fortsatte arbetena.

SLOTTET SOM FÄNGELSE
Johan III och hans hustru Katarina Jagellonica satt i fängelse här 1563-1567 och deras
barn Isabella och Sigismund föddes på Gripsholm. Men Johan skulle ge igen och 1571
lät han fängsla brodern Erik XIV och hans familj på Gripsholm, men de flyttades av
hertig Karl till andra fängelser, bland annat till Åbo slott.

1600- OCH 1700-TALEN
När Karl XI dog 1697 fick änkan drottning Hedvig Eleonora ansvaret för Gripsholm,
(Hon var mor till Karl XII). Hon genomförde stora förändringar på slottet, bland
annat lät hon lägga på ett koppartak.

GUSTAV III
Mellan 1773 och 1785 tillbringade Gustav III tillsammans med sitt hov periodvis lång
tid på Gripsholm. 1781 inleddes bygget av en slottsteater i ett av tornen. Den ritades av
arkitekten Erik Palmstedt och stod klar för invigning 1782. Den kan användas än i dag,
Där finns för den tiden relativt modern utrustning för scenbyten och anordningar för
att åstadkomma åskbuller och vindtjut.

1770 är ett märkesår inte bara för slottet utan för hela landet. Man börjar då installera
kakelugnar i stället för de gamla öppna spisarna som var iskalla frampå småtimmarna.

1890-TALET OCH FRAMÅT
Under 1890-talet genomfördes en omfattande renovering. Ambitionen var att slottet
skulle återfå den yttre karaktär som det hade i slutet av 1500-talet. För  ändamålet 
bildade man en förening, Gripsholmsföreningen. Drivande var chefen för National-
muséum Gustaf Upmark. Man utarbetade ritningar som senare belönades med en
silvermedalj vid Paris-utställningen 1899. Vallgraven öppnades och en vindbrygga
installerades, en vägg mot borggården dekormålades, fönsteröppningar byggdes om
och slottet utsmyckades med plåtdetaljer. Invändigt gjordes stora förändringar.

KRITIK MOT RENOVERINGEN
Upmarks renoveringsarbeten blev omstritt och debatterat inom kulturvärlden.
Somliga ansåg att det handlade om historieförfalskning. Verner von Heidenstam
var en av kritikerna och skrev vid ett tillfälle "Ano Domini 1893 gjordes detta
gambla hus ändnu gamblare". Vid ett annat tillfälle skrev han bl a:

"Restaurerandets goda afsikt är obestridd. Ett restaurerat Pompeji vore ett ödelagt
Pompeji, och detsamma skall sägas om ett stiliserat Gripsholm... men det är inte en
konstnärlig efterbildning vi önska se utan de äkta spillrorna, äfven om dessa stamma
från en långt senare tid".

Även under 1900-talet genomfördes en  del renoveringsarbeten på slottet, både
interiört och exteriört.
Femtio år efter renoveringarna publicerade Vitterhetsakademin en gransknig av
alla arbeten som gjorts och riktar inga grova anmärkningar mot dessa, som gjordes
i nära samarbete med den tidens främsta experter.


Underlag: Diverse info-materiel om slottet och Wikipedia.